Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som innebär att insulinbrist orsakar förhöjd blodsockerhalt i kroppen. Diabetes ökar kraftigt runt om i världen. Ökningen associeras med ökad befolkning, åldersgrupp, ändrad kost och livsstil samt ökad övervikt. Diabetes typ 2 ska främst behandlas genom att försöka minska insulinresistensen i vävnaderna. Egenvårdsbehandling är främst att försöka äta mer hälsosamt, motionera och sluta röka. Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av information om sin egenvård vid diabetes typ 2 Metod: Arbetet är en litteraturstudie. För litteratursökningen har de vetenskapliga databaserna PubMed och Cinahl där de har hög kvalitet använts. Resultat: Hinder med informationen om egenvård kunde bero på ålder på patienten, om andra sjukdomar fanns i botten, rädslor, osäkerhet och brist på insikt. Möjligheter med informationen om egenvård var patientens vilja att lära sig mer om diabetes på djupet genom sjukvården och att ta initiativ till egen informationssökning och kunskap som gav större insikt om vikten av egenvård. Slutsats: Resultatet visar på att patienterna ser fler hinder än möjligheter kring information om egenvård. Det är viktigt att patienterna får information om egenvård men främst att patienten förstått informationen och får stöd och motivation att kunna förändra livsstilen. / Background: Diabetes mellitus is a chronic disease that causes insulin deficiency to cause increased blood sugar levels in the body. Diabetes is increasing rapidly around the world. The increase is associated with increased population, age, changed diet and lifestyle, and increased overweight. Type 2 diabetes should be treated primarily by trying to reduce insulin resistance in the tissues. Self-care is mainly to try to eat healthier, exercise and stop smoking. Aim: The aim is to clarify patient’s experiences of information about their self-care in type 2 diabetes. Methods: This work is a literature study. For the literature search, the scientific databases were PubMed and Cinahl, where they have used high quality. Results: Obstacles with the information about self-care could be due to the age of the patient, if there were other diseases, fears, insecurity and lack of insight. Opportunities with the information on self-care were the patient's desire to learn more about diabetes in depth through the health care system and to take the initiative to search for information on your own and to get knowledge that provided greater insight into the importance of self-care. Conclusion: The result shows that patients see more obstacles than opportunities regarding information about self-care. It is important that patients receive information about self-care, but primarily that the patient understands the information and receives support and motivation to be able to change the lifestyle.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och en granskning har visat att en tredjedel av alla kvinnor som varit i ett förhållande någon gång har utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld av sin partner. Sjuksköterskan är bland de första som möter offer för våld i nära relationer då de söker vård och det är därför viktigt att sjuksköterskan har de rätta kunskaperna. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och attityder vid omvårdnad av patienter som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna har systematiskt sökts via två databaser inriktade på omvårdnadsforskning som finns tillgängliga vid Högskolan Dalarna. Resultat: Fyra huvudteman har identifierades: Erfarenheter i olika vårdsammanhang, Attityder beroende på sammanhang, Kunskaper i förhållande till klinisk erfarenhet och Hinder och möjligheter för att erbjuda hjälp. Dessa huvudteman har därefter delats upp i ett antal underrubriker som resultatet presenteras utifrån. Sjuksköterskorna upplevde att det var svårt att upprätthålla en professionell hållning till offren och i många fall hade de även en negativ attityd och skuldbelade patienterna. Det största hindret som många sjuksköterskor upplevde var tidsbristen och de flesta ansåg sig även behöva mer kunskap inom området. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap kring bemötande av personer som utsatts för våld i nära relationer, upprätthåller en professionell hållning och åsidosätter sina egna fördomar och åsikter. / Background: Intimate partner violence is a major problem in society and a study showed that a third of all women who have been in a relationship at some point has been subjected to physical, psychological or sexual violence by their partner. The nurse is among the first to meet victims of intimate partner violence when they seek care and it`s therefore important that the nurse possesses the right knowledge. Aim: The aim with this literature review was to illuminate nurses' experiences and attitudes when caring for patients who have been subjected to intimate partner violence. Method: A literature review based on 14 scientific articles of both quantitative and qualitative approaches. The articles have been systematically searched through two databases focused on nursing research, available at Högskolan Dalarna. Results: Four main themes have been identified: Experiences in various healthcare contexts, Attitudes depending on context, Knowledge in relation to clinical experience and Obstacles and opportunities to offer help. These main themes have then been split up into several subheadings in the results. The nurses experienced difficulties maintaining a professional attitude towards the victims, and in many cases, they had a negative attitude and blamed the patients. The biggest obstacle nurses experienced was the lack of time and most of them felt that they needed more knowledge in the area. Conclusion: It is important that the nurse has knowledge of caring for people who have been subjected to intimate partner violence, maintains a professional attitude and disregards their own prejudices and opinions.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 (DM typ-1) är en kronisk sjukdom som är vanlig i världen och fortsätter att öka i antal insjuknande personer. Det är inte bara personen med DM typ-1 som får förändringar i livet, även närstående påverkas. Sjuksköterskan har i uppgift att ta hänsyn till den vårdsökande personen och även tillgodose närståendes delaktighet och behov. Familjefokuserad omvårdnad belyser hur hela familjen ses som en helhet och varje individ i familjen påverkar varandra.   Syfte: Syftet var att beskriva hur närstående upplever att leva nära en vuxen person som har diabetes mellitus typ 1.  Metod: Litteraturöversikt av nio kvalitativa artiklar. Fribergs (2017b) femstegsmodell har använts i analysprocessen. Resultat: Resultatet har utformats i kategorier: Börda och ansvar, Begränsningar i livet, Oro och rädsla, Att få stöd, Frånvaro av stöd och Förändrade relationer. Slutsats: Stöd från sjukvård och omgivning upplevs bristfällig och otillräckligt stöd bidrog till osäkerhet, men det stöd som gavs upplevs gynnsamt. Närstående till personen med DM typ-1 tilldelas automatiskt ett ansvar. Relationer påverkas och förändras när en person med DM typ-1 lever nära. Nyckelord: diabetes mellitus typ 1, familj, litteraturöversikt, stöd, upplevelse. / Background: Type 1 diabetes (T1D) is a commonly occurring chronic disease with an increasing incidence worldwide. The life change associated with the disease not only affect the afflicted individual but also all those in close relation as well. The role of the nurse therefore extends beyond that of the patient alone to include the support and education of close family members. The theory of family assessment and intervention highlights how the whole family is seen as an interlocking-unit such that each individual in the family can influence the other. Purpose: The purpose was to describe the experience of living with DM typ-1 from a relatives perspective. Method: Literature review of nine qualitative articles. Fribergs (2017b) five-step model has been used in the analysis process. Result: The results have been present in categories: Burden and responsibilities, Limitations in life, Concernand fear, To get support, Absence of support and Changed relationships. Conclusion: Support from healthcare and the environment was perceived as inadequate with insufficient support contributing to uncertainty. However the support related parties experienced was perceived favourable. Relatives of the person diagnosed with DM type-1 are automatically assigned a responsibility. Living closely with a person affected by DM type-1 alters the balance of existing relationships. Keywords: diabetes mellitus type 1, experiences, family, literature review, support.

Bakgrund: Ungefär 2 % av Sveriges befolkning lider av hjärtsvikt, vilket motsvarar cirka 200 000 personer. Globalt är 26 miljoner människor drabbade av hjärtsvikt. Hjärtsvikt har en större inverkan på livskvaliteten än många andra kroniska sjukdomar. Patienterna påverkas både psykiskt, fysiskt och socialt. Prognosen för hjärtsviktspatienter är dålig, av nydiagnostiserade hjärtsviktspatienter avlider 23 % inom ett år. Hälso- och sjukvårdskostnaden för hjärtsviktspatienter uppgick till 7,7 miljarder kronor 2017, vilket motsvarade 2,7 % av Sveriges totala sjukvårdskostnader. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod: Examensarbetet har utformats som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar har hämtats från databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar, 14 kvalitativa och en mixed method artikel. Resultat: Patienternas erfarenheter av att leva med hjärtsvikt kunde delas in i sex huvudkategorier: Copingstrategier, fysisk påverkan, psykisk påverkan, social påverkan, möte med hälso- och sjukvården samt patienters kunskap. Trots att hjärtsvikt är ett somatiskt sjukdomstillstånd, upplevde flera patienter att hjärtsvikten hade en omfattande inverkan på den psykiska hälsan. Slutsats: Hjärtsvikt påverkar patienten på alla plan, och det är individuellt hur den drabbade upplever sin situation. Genom att hälso- och sjukvårdspersonalen tillämpar ett personcentrerat förhållningssätt, där vården utgår från den unika patientens berättelse och utformas i samråd med patienten, stärks egenvårdsförmågan och därmed även livskvaliteten. / Background: About 2 % of the Swedish population suffer from heart failure, which corresponds to about 200 000 people. Globally, 26 million people suffer from heart failure. Heart failure has a greater impact on the quality of life than many other chronic diseases. Patients are affected both mentally, physically and socially. The prognosis for heart failure patients is poor, 23 % by newly diagnosed heart failure patients will die within one year. Healthcare costs for heart failure patients amounted to SEK 7.7 billion in 2017, which corresponded to 2.7 % of Sweden's total healthcare costs. Aim: The aim of this literature review was to describe patients’ experiences of living with heart failure. Method: A literature review. Research articles has been collected from the Cinahl and PubMed databases. The results are based on 15 research articles, 14 qualitative and one mixed method article. Results: The patients’ experiences of living with heart failure could be divided into six main categories: Coping strategies, physical impact, psychiatric impact, social impact, meeting with health care and patient knowledge. Although heart failure is a somatic disease state, several patients experienced that the heart failure had an extensive impact on mental health. Conclusion: Heart failure has an impact on the patient in several ways, and it is individual how the affected person experiences his or her situation. By the healthcare staff applying a person-centered approach, where the care is based on the unique patient's story and is designed in collaboration with the patient, the self-care ability and thus also the quality of life is strengthened.

Bakgrund: Antalet individer med diabetes mellitus typ 2 ökar i världen. Diabetes ökar risken för komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar, njurpåverkan och synbortfall. Komplikationer relaterat till diabetes bidrar till ökade kostnader för samhället samt ett onödigt lidande för den drabbade individen. Uppkomsten av typ 2 diabetes kan dock förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor. Sjuksköterskan kan hjälpa individen genom att ge information angående sjukdomen och hur sjukdomen kan förebyggas. Sjuksköterskor upplever dock att de har begränsade kunskaper om egenvårdsrådgivning. Syfte: Att undersöka faktorer som kan påverka patientens följsamhet till egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturöversikt grundad på artiklar med kvantitativ ansats. Dataanalysen genomfördes med hjälp av Fribergs trestegsmodell. Artiklar insamlades in i databaserna Medline och Cinahl. Resultat: Resultatet för litteraturöversikten påvisade 28 faktorer som kan påverka följsamhet till egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Faktorer som förekom mest gånger var ålder, utbildningsnivå, sysselsättning, kön, biokemiska markörer, vårdpersonalens kompetens, komplikationer, undervisning samt self-efficacy. Slutsats: Det finns flera faktorer som kan påverka patientens följsamhet till egenvård. Det är viktigt att sjuksköterskan identifierar faktorer som kan påverka patientens följsamhet till egenvård och anpassar omvårdnaden efter varje enskild individs behov. En fortsatt forskning kan vara att belysa hur en hög nivå av self-efficacy påverkar egenvårdskapaciteten. / Background: The number of individuals with type 2 diabetes mellitus increases in the world. Diabetes increases the risk of complications such as cardiovascular diseases, kidney effects and loss of vision. Complications related to diabetes contribute to increased costs for society and an unnecessary suffering for the affected individual. The emergence of type 2 diabetes can be prevented with healthy living habits. Nurses feel that they have limited knowledge of self-care counseling. Aim: To examine factors that may affect the patient's adherence to self-care in diabetes mellitus type 2. Method: A literature review based on articles with quantitative approach. The data analysis was performed using Friberg's three-step model. Articles were collected from Medline and Cinahl. Result:The result of the literature review showed 28 factors that affects adherence to self-care in diabetes mellitus type 2. Factors that occurred most often were age, educational level, work situation, sex, biochemical markers, caregiver’s competence, complications, teaching and self-efficacy. Conclusion: There are several factors that can affect the patient's adherence to self-care. It is important that the nurse identifies factors that can affect adherence to self-care and adjusts the care to each individual. Future research can be to examine how a high level of self-efficacy affects self-care agency.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har ökat sedan 1990-talet och det finns en korrelation med behovet av psykiatrisk vård. Patienter med psykiatriska sjukdomar förekommer inom den somatiska vården samt har en ökad risk för att drabbas av somatiska sjukdomar. Det medför ett ökat krav av att kunna vårda patienter med psykiatriska sjukdomar även inom somatisk vård.    Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med psykiatrisk sjukdom inom somatisk vård.    Metod: Litteraturöversikt med vetenskapliga artiklar, som har hittats med relevanta sökord på olika databaser och granskats med hjälp av granskningsmallar.    Resultat: Resultatet bygger på 14 granskade artiklar, 10 kvalitativa och 4 kvantitativa. I resultatet kunde sju övergripande kategorier identifieras, dessa var Tidsbrist, Bristande miljö, Kompetens och kunskap, Utsatthet, Kommunikation och Emotionell aspekt. Resultatet visade på kunskapsbrist hos sjuksköterskor, samt att majoriteten känner negativa känslor till att vårda patienter med psykiatrisk sjukdom. Tidsbrist var ett stort hinder för sjuksköterskors möjlighet till att vårda och vårdmiljön tillät inte god vård för patienter med psykiatrisk sjukdom.     Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer resurser för att vårda patienter med psykiatriska sjukdomar inom den somatiska vården för att uppnå en god vård för patienter. Vidare krävs utbildning inom psykiatriska sjukdomar för sjuksköterskor och en förändring av vårdmiljön behöver initieras för att främja vården av patienter med psykiatriska sjukdomar / Background: Mental health problems have increased since the 1990s and there is a correlation to the need for psychiatric care. Patients with psychiatric disorders occur in the general healthcare and the patient group has an increased risk of somatic diseases. This puts pressure on the educational level for treating patients with psychiatric disorders in general hospitals.     Aim: The purpose of this literature review is to highlight the nurses' experience of caring for patients with psychiatric illness in general care.   Method: A literature review with scientific articles, which have been found with relevant keywords on different databases and reviewed with the help of review templates.   Results: 14 reviewed articles, 10 qualitative and 4 quantitative were used in the literature review. In the results, seven categories could be identified, these were Lack of time, Lack of environment, Competence and knowledge, Vulnerability, Communication and Emotional aspect. The results showed a lack of knowledge among nurses, also the majority have negative feelings to nursing patients with psychiatric illness. Lack of time was a major obstacle to nurses' ability to care and the care environment did not allow good care for patients with psychiatric illness.   Conclusion: Nurses need more resources to care for patients with psychiatric disorders in the somatic care to achieve good patient care. Furthermore, education in psychiatrics for nurses is required and a change in the care environment needs to be initiated to promote the care of patients with psychiatric diseases.

Bakgrund: Incidensen vid anorexia nervosa (AN) är uppskattningsvis åtta fall per hundratusen invånare och år. Flickor är det kön som är kraftigt överrepresenterade vid AN, då det är tio gånger vanligare hos flickor jämfört med pojkar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av att ha barn med anorexia nervosa och hur sjuksköterskan kunde stödja föräldrarna utifrån föräldrarnas perspektiv. Metod: Studien var en litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar, varav 13 kvalitativa studier, en kvantitativ studie samt en mixad metod studie. Resultat: Föräldrarna upplevde en emotionell känsla av skuld och skam, oro och ångest, frustration och maktlöshet. Föräldrar upplevde även social isolering samt att föräldrarollen blev påverkad till stor del negativt. I kontakt med hälso- och sjukvården upplevde föräldrar en negativitet, då de inte blev tagna på allvar samt att deras oro förminskades. Föräldrarna önskade mer tydlig information, samtalsstöd, att de blev sedda som individer, en tydlig struktur i kontakten med hälso- och sjukvården och att hälso- och sjukvårdspersonal hade ett professionellt förhållningssätt. Slutsats: När ett barn drabbas av AN påverkar sjukdomen i stor grad hela familjen, föräldrar upplever en stor emotionell påverkan samt förändring i relationer utanför familjen. Föräldrar upplever ett stort lidande och de är i behov av ett adekvat stöd från exempelvis sjuksköterskan. AN är en livshotande sjukdom och föräldrar är oroliga över prognos och medicinska komplikationer, sjuksköterskan bör därmed erbjuda korrekt och tydlig information om sjukdomen och dess behandling. / Background: The incidence of anorexia nervosa (AN) is approximately eight cases per hundred thousand inhabitants and years. Female gender is heavily overrepresented at AN, as it is ten times more common in girls compared to boys. Aim: The aim of the study was to describe the parents’ experience of having children with anorexia nervosa and how the nurse could support the parents based on the parents’ perspective. Method: The study was a literature review based on 15 articles, of which 13 was qualitative studies, one quantitative study and one was a mixed method study. Result: The parents experienced an emotional sense of guilt and shame, anxiety, frustration and powerlessness. Parents also experienced social isolation and that the parental role is largely affected negatively. In contact with the health care system parents experienced a negativity, since they were not taken seriously and that their concerns were reduced. The parents wanted more clear information, call support, that they were seen as individuals, a clear structure in the contact with the health care system and that healthcare professionals had a professional approach. Conclusion: When a child is afflicted with AN, the disease largely affects the whole family, parents experience a great emotional impact and change in relationships outside the family. Parents experience great suffering and they are in need of adequate support from, for example, the nurse. AN is a life-threatening illness and parents are worried about prognosis and medical complications, thus the nurse should provide accurate and clear information about the disease and its treatment.

Bakgrund: Malnutrition är vanligt hos patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Malnutrition hos patienter med KOL kan orsaka nedsatt immunförsvar, ökad dyspné, minskad livskvalité samt att KOL-sjukdomen riskerar att öka i allvarlighetsgrad samt ha ett snabbare sjukdomsförlopp. År 2030 bedöms KOL vara den tredje vanligaste sjukdomen i världen. Därför är det viktigt som sjuksköterska att ha kunskap i vilka omvårdnadsåtgärder som kan användas vid malnutrition hos KOL-patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa KOL-patienters upplevda problem vid nutrition samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta vid malnutrition. Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det fanns många olika problem som KOL-patienter upplevde i samband med nutrition. Dessa faktorer kunde vara både fysiska och psykiska. Sjuksköterskan kunde som omvårdnadsåtgärd upprätta kontakt med dietist för individuella råd och åtgärder till patienten. Som sjuksköterska var den stödjande samt kunskapsförmedlande rollen viktig, likväl att ge egenvårdsråd utifrån patientens önskemål samt förutsättningar. Slutsats: Den problematik som KOL-patienter upplevde i relation till nutrition var individuell. Nutrition hos KOL-patienter var ett komplext område då det innefattade både fysiska och psykiska bekymmer. Det är viktigt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat vid vård av KOL-patienter då patienterna upplever olika problemområden i samband med nutrition, detta för att ge en god och säker vård. / Background: Malnutrition is common in patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Malnutrition in patients with COPD can cause impaired immune system, increased dyspnoea, decreased quality of life, and the COPD risk being increased in severity as well as having a faster disease course. In 2030, COPD is estimated to be the third most common disease in the world. Therefore, it is important as a nurse to have knowledge of which nurse care can be used in malnutrition in COPD patients. Aim: The aim of this literature review was to compile COPD patients' perceived problems with nutrition and what nurse care the nurse can take in malnutrition. Method: A literature review based on 15 scientific articles. Results: There were problems that occur for COPD patients that were caused according to their nutrition. These conditions could be both physical and psychological. The nurse could seek advice from a dietician to be informed of the best solution regarding nutritional needs of the patient. As a nurse it was important to pass on knowledge and give support to the patient whilst also advising on selfcare according to the patient's current condition and preferences. Conclusion: The variety of nutritional problems COPD patients face were highly individual and are therefore a complex subject as the effects are both physical and psychological. In general, the nurse should work closely with the patient as there can be nutrition related problems and in doing so, ensures appropriate and safe care.

Bakgrund: Runt om i världen dör det varje år nära 800 000 människor till följd av suicid, vilket gör suicid till ett globalt folkhälsoproblem. Nära en tredjedel av alla suicid inträffar bland unga människor. Bland ungdomar och unga vuxna är suicid den andra ledande dödsorsaken globalt. För att kunna minska antalet som begår suicid är det väsentligt att identifiera individer med förhöjd risk för suicid, vilket kan verkställas genom att uppmärksamma riskfaktorer som föreligger för suicid. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva riskfaktorer för suicid hos ungdomar. Metod: Studien var en litteraturöversikt där 13 artiklar med kvantitativ data har inkluderats i resultatet. Artikelsökningar har genomförts i databaserna PsycInfo samt Cinahl. Resultat: I resultatet framkom en bredd av olika riskfaktorer för suicid bland ungdomar. Fem kategorier kunde urskiljas och dessa var social situation, psykisk ohälsa, misshandel, substansbruk och sexuell minoritet. Till dessa kategorier tillkom subkategorier. Huvudresultatet visade att ungdomars psykiska hälsa och sociala situation var två av de mest framträdande riskfaktorerna för suicid bland ungdomar. Slutsats: I litteraturstudien framkom diverse riskfaktorer för suicid bland ungdomar. För att kunna arbeta suicidpreventivt är det en förutsättning att sjuksköterskan har kunskap om de faktorer som utgör risk för suicid, samt har ett personcentrerat förhållningssätt i mötet med patienten. På så vis kan suicidalitet bland ungdomar identifieras, bedömas och förebyggas. / Background: Close to 800 000 people die by suicide every year worldwide, and that makes suicide a global public health problem. Nearly one-third of all suicides occurs among young people, and suicide is the second leading cause of death globally among adolescents and young adults. It is important to identify individuals with an increased risk of committing suicide in order to reduce the death number due to suicide, which can be done by paying attention to risk factors for suicide. Aim: The aim of this literature review is to describe risk factors for suicide among adolescents. Method: This study is a literature review where 13 articles have been included in the result. The search for articles was performed in the databases PsycInfo and Cinahl. Results: The result showed a wide range of different risk factors for suicide among adolescents. Five categories could be distinguished and these were social situation, mental illness, abuse, substance use and sexual minority. Subcategories were added to these categories. Mental health and social situation among adolescents turned out to be two of the main risk factors for suicide. Conclusion: Various risk factors for suicide among adolescents appeared in this literature review. In order to work with suicide prevention the nurse must have knowledge of risk factors for suicide. Furthermore, it is also important that the nurse has a person-centered approach to the patient. In this way, suicide among adolescents can be identified, assessed and prevented.

Esta revisão de literatura apresenta uma análise dos trabalhos sobre Transtorno de Déficit de Atenção e Hiperatividade, TDAH, quanto às psicoterapias e aos tratamentos psicológicos ofertados a crianças e adolescentes, recuperados nas principais bases de dados da área. Transtorno de grande prevalência na população escolar, com sérios prejuízos pessoais e sociais, pois comportamentos de hiperatividade, desatenção e impulsividade, em graus atípicos, comprometem as funções executivas como concentração, planejamento de ações e controle sobre impulsos, o TDAH é conceito que gera controvérsias na comunidade científica. De um lado têm-se as perspectivas da terapia comportamental e cognitivo-comportamental, com o objetivo de reeducação comportamental, apoiada pela psiquiatria e psicofarmacologia. De outro, as linhas compreensivas e a psicanálise buscam não só comportamentos observáveis, mas a singularidade de cada envolvido, ou seja, a contribuição da família e/ou da cultura nesses quadros. A fim de mapear as publicações nessa área, foram analisadas as produções dos últimos dez anos (20002010) locadas nas bases de dados MEDLINE, PsycINFO, SciELO, LILACS e PSICODOC, por meio do termo TDAH, cruzado com tratamento psicológico e psicoterapia, respeitando-se o idioma da base de dados. Os resultados encontrados revelaram a supremacia de publicações sob a ótica comportamental ou cognitivo-comportamental, principalmente em seu modelo combinado, associado à medicação, tratamento validado através de evidências. As outras abordagens psicológicas, quando publicadas, não são absorvidas pelo modelo psiquiátrico, o que contribui para a sua invisibilidade queixas do transtorno são levadas primeiramente a pediatras, neurologistas e profissionais de orientação comportamental. Os bancos de dados, assim, revelaram ser amplamente usados por pesquisadores positivistas, o que pode vir a sugerir que seus tratamentos sejam os únicos disponíveis, o que não é fato. Existem métodos investigativos, como o estudo de caso que, embora pouco disseminados, apresentaram resultados favoráveis em seus tratamentos singulares / This literature review presents an analysis of the works about Attention-Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD and psychotherapy and psychological treatments offered to children and adolescents recovered in the main database area. Disorder of high prevalence in school population, with serious personal and social impairments, since the hyperactivity, inattention e impulsivity behaviors, in atypical degrees, compromises executive functions such as concentration, action planning and impulses control, Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) has been a controversy target among the scientific community. On one hand we have the behavioral therapy and cognitive-behavioral therapy, seeking for the behavioral rehabilitation, supported by psychiatry and psychopharmacology. On the other hand, comprehensive psychological approaches and the psychoanalysis does not aim to reduce these children to observable behaviors and, actually, to understand their symptoms as an expression of their singularity, explaining hyperactive and/or inattentive behavior in contemporary context. In order to map the publications in this area, it was analyzed the productions in the last decade (2000-2010) leased in the databases MEDLINE, PsycINFO, SciELO, LILACS and PSICODOC, through the term ADHD crossed with psychological treatment and psychotherapy, respecting the language of the database. The results showed the superiority of publications from the perspective of behavioral or cognitive-behavioral therapy, mainly in a combined model with medication, treatment validated by evidences. The others psychological approaches, when published, are not absorbed by the psychiatric model, which generates its invisibility complaints of disorder are taken primarily to pediatricians, neurologists and professional behavioral treatments. The databases thus shown to be widely used by researchers at positivism, which might suggest that their treatments are the only ones available, which is not fact. There are investigative methods, as the case study, although a little spread, showed favorable results in their singular treatments