Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt växande problem som är förknippat med en stillasittande livsstil. Stillasittande är även förknippat med en ökad risk för ohälsa. En av sjuksköterskans uppgifter är att främja hälsa och förebygga ohälsa. En stark känsla av sammanhang leder till hälsosammare hälsobeteenden och det leder till en sänkt mortalitet.  Syfte: Syftet är att beskriva omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda för att främja fysisk aktivitet hos vuxna personer med övervikt och fetma. Metod: Designen på denna kandidatuppsats är en litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna har sökts fram i databaserna CINAHL och PubMed som sedan har granskats enligt granskningsmallar. Studier som inkluderades analyserades för att sedan strukturera omvårdnadsåtgärderna i olika kategorier i resultatet. De artiklarna som inkluderades var av kvantitativ ansats och är godkända av etiska kommittéer eller har fått medgivande från deltagarna i studien till att delta i forskningen. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i sex kategorier till resultatet som var Motiverande samtal i olika vårdkontexter, Uppföljning och feedback av fysisk aktivitet, Utbildning, rådgivning och information, Fysisk aktivitet på recept, Stödverktyg via teknologi och Kombinerade omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Resultatet tyder på att följsamhet till fysisk aktivitet ofta brister då personerna med övervikt och fetma saknade motivation av att fullfölja den fysiska aktiviteten. Det är därför av vikt att som sjuksköterska hjälpa dessa personer med motivation för att lyckas främja följsamhet till fysisk aktivitet. Det kan krävas en kombination av åtgärder för att uppnå följsamhet till fysisk aktivitet, där motivation, feedback eller uppföljning inkluderas. / Background: Overweight and obesity is a globally growing problem associated with a sedentary lifestyle. Sedentary is also associated with an increased risk for lack of health. Nurses has a task to promote health and prevent lack of health. A strong sense of coherence leads to healthier behaviours and leads to a reduced mortality. Aim: The aim is to describe nursing measures that the nurse can use to promote physical activity in adults with overweight and obesity.  Method: The design of this thesis is a literature review containing 15 original articles. The articles have been searched in the databases CINAHL and PubMed. The articles thereafter wore valuates according to review templates. The included studies were analysed and then structured by the nursing measures into different categories in the result. The included articles were of quantitative approach and had been approved by an ethical committee or had received permission from the participants of the study to participate in the research. Result: The analysis of the studies resulted in six categories for the result. The categories were: Motivation interweaving in various care contexts, Follow-up and feedback of physical activity, Education, counselling and information, Physical activity on prescription, Support tools via technology and Combined nursing measures. Conclusion: The results indicates that compliance to physical activity often fails as people with overweight and obesity lacked motivation to pursue physical activity.  As a nurse it is therefore important to help individuals with motivation to successfully promote compliance to physical activity. A combination of nursing measures including motivation, feedback or follow-up may be required to achieve compliance to physical activity.

Bakgrund:  Multiresistenta bakterier (MRB) förekommer i hela världen och klassas  som ett globalt folkhälsoproblem. Kunskapen om multiresistenta bakterier är låg både hos  patienter och sjukvårdspersonal. För att minska risken för spridning behövs mer kunskap och om vikten av följsamhet till basala hygienrutiner. Överdriven användning av antibiotika är en  bidragande orsak till den ökade antibiotikaresistensen i världen.  Sjukvårdspersonal upplever svårigheter med att vårda patienter med MRB och bristande kunskap hos kan ses som bidragande faktor till detta. Att undvika smittspridning är en stor del i hur patienterna ska hanteras inom vården.  Syfte: Att sammanställa patienters upplevelser av att leva med multiresistenta bakterier såsom Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) och Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL).  Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna är av kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Databaser som använts är CINAHL, PubMed och Scopus.  Resultat: Resultatet presenteras i fyra olika kategorier: Upplevelser av MRB i vardagen, Upplevelser av att få bristande information, Upplevelser av bemötande från sjukvårdspersonal och Upplevelser av stigmatisering. Konklusion: Stigmatisering, oro och ångest genomsyrade resultatet av denna litteraturöversi kt. Sjukvårdspersonalens bemötande spelar en viktig roll i hur patienten hanterar att bli diagnostiserad med multiresistenta bakterier och sen att leva med multiresistenta bakterier.  Okunnig sjukvårdspersonal gav upphov till ökat lidande för patienterna. / Background: Multi-resistant bacteria (MRB) occur worldwide and are classified as a global public health problem. Knowledge of multi-resistant bacteria is low in both patients and healthcare professionals. To reduce the risk of spreading, more knowledge and the importance of adherence to basic hygiene routines are needed. Excessive use of antibiotics is a contributing cause of the increased antibiotic resistance in the world. Healthcare professionals experience difficulties in caring for patients with MRB and lack of knowledge can be seen as a contributing factor. Avoiding the spread of infection is a major part of how patients should be managed in healthcare situations.  Aim: To compile patients' experiences of living with multi-resistant bacteria such as Multiresistant staphylococcus aureus, Vancomycin-resistant enteroccal and Extended-spectrum betalactamase  Method: The study has been conducted as a literature review based on 15 scientific articles.  The articles are of qualitative, quantitative, and mixed method. Databases used in the search  are CINAHL, PubMed and Scopus.  Results: The results are presented in four different categories: Experiences of multi-resistant bacteria in everyday life, Experiences of lack of information, Experiences of treatment from healthcare professionals and Experiences of stigmatization. Conclusion: Stigmatization, anxiety and concern permeated the results of this literature review. The care of healthcare personnel plays an important role in how the patient handles being diagnosed with and then living with multidrug resistant bacteria. Unskilled healthcare  professionals caused increased suffering for patients.

Introduction: Testicular microlithiasis is an uncommon condition characterized by calcifications within the seminiferous tubules. The true prevalence in a normal population has not been defined. Methods: A review of the literature with emphasis on the connection between testicular microlithiasis and testicular malignancy was carried out. Results: Testicular microlithiasis is associated with different testicular pathologies, including testicular cancer. However, a direct causative connection between testicular microlithiasis and testicular pathologies is not supported by the literature. Conclusions: Patients with testicular microlithiasis should be followed up regularly. Further investigations concerning the etiology of testicular microlithiasis remain to be done. / Dieser Beitrag ist mit Zustimmung des Rechteinhabers aufgrund einer (DFG-geförderten) Allianz- bzw. Nationallizenz frei zugänglich.

Background: When a relative receives a cancer diagnosis the family caregivers are affected as well. Family caregivers are at high risk of developing caregiver burden since they´re exposed to stressful situations when they receive a greater responsibility towards their relative and other parts of life. The support the family caregivers receive from the health care and other social engagements is important for the caregivers wellbeing.  Aim: To describe how family caregivers experience their situation as caregivers to a relative with cancer and what kind of support they're in need of. Method: Literature review with qualitative articles. The quality of the articles was analyzed with a frame with five steps.   Results:  Three main themes with sub themes emerged. Family caregivers of relatives with cancer may experience an increased responsibility for their relative, the family and the household which can lead to feelings of inadequacy in their role as caregivers. Moreover, the caregivers may experience expectations from the health care and the relative to take on responsibilities. The caregivers also experience changes in their relationship to their relative and in relation to their own identity. They may experience the changes as stressful and be worried.  Family caregivers experience it to be important with social support from family, close relatives and people in similar situations. They wish for more support and information from the health care. Conclusion: The family caregivers describe caregiver burden in relation to their experiences of being overlooked and being in lack of social support and support from the health care. More research is needed to deepen the knowledge in the area. The themes from the study and previous research needs to be implemented in health care.  Keywords: Cancer, experiences, caregiver burden, support, caring science, literature review / Bakgrund: När en närstående drabbas av cancer påverkas även de anhöriga runt omkring dem. Vårdande anhöriga löper risk att drabbas av anhörigbörda då de utsätts för flera påfrestningar när de får ett större ansvar för sin närstående och andra delar av livet. Det stöd som de anhöriga får från hälso- och sjukvården och andra sociala sammanhang är viktigt för den anhörigas mående.  Syfte: Att beskriva hur anhöriga upplever det att vara vårdgivare till närstående med cancer och vilket stöd de behöver.   Metod: Litteraturöversikt med kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades i fem steg.  Resultat: Tre huvudteman med underteman identifierades. Anhöriga till närstående med cancer kan uppleva ett ökat ansvar för sin närstående samt för familjen och hushållet vilket kan medföra att de upplever otillräcklighet i sin roll som vårdande anhörig. Vidare kan de uppleva förväntningar från vården och den närstående om att de ska ta ansvar. De anhöriga kan även uppleva förändringar både i sin relation till den närstående och i förhållande till sin egen identitet samt att de upplever stress och oro över dessa förändringar. För anhöriga till personer med cancer är det viktigt med socialt stöd från familj, närstående eller personer i liknande situationer. Från hälso- och sjukvården önskar de ökat stöd samt mer information om sjukdomen.  Slutsats: De vårdande anhöriga beskrev en stor anhörigbörda relaterat till upplevelser av att bli förbisedda och att de saknade socialt stöd och/eller stöd från hälso- och sjukvården. Mer forskning behövs för fördjupad kunskap inom området. Behovsområdena från studien samt tidigare forskning behöver implementeras i hälso- och sjukvården.  Nyckelord: Cancer, upplevelser, anhörigbörda, stöd, vårdvetenskap, litteraturöversikt

No description available.

Nästan 1300 personer tog 2018 sitt liv i Sverige, av de hade ca en tredjedel en aktiv vårdkontakt. Suicidnära patienter förekommer i alla vårdkontexter, sjuksköterskan ansvarar för att planera och organisera vården för dessa patienter. Suicidtankar utgör ett lidande för patienten vilket är viktigt att det synliggörs vid en suicidriskbedömning. Problemet blir när sjukvården brister i sitt omhändertagande av patienten. Vi har därför valt att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som uttryckt ohälsa i form av suicidalitet. Metoden som användes var en litteraturöversikt och 12 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet strukturerades upp i tre huvudteman och visade att många sjuksköterskor upplevde sig ha en sämre attityd mot patienten på grund av brist på erfarenhet och kunskap. Det visade också på att sjuksköterskorna upplevde reflektion i arbetet positivt men att många också påverkades negativt av samhällets syn på suicid. Vår diskussion berör våra erfarenheter av reflektionens positiva betydelse i det kliniska arbetet och dess funktioner för att bättre kunna hantera patienter som uttryckt ohälsa i form av suicidtankar. Det behövs kunskap och ett öppnare samhällsklimat där det finns utrymme att tala om psykisk ohälsa för att vi på en bredare front ska kunna arbeta suicidpreventivt. Det behövs också mer forskning på sambandet mellan sjuksköterskans attityd mot patienten samt upplevelsen av vårdandet och vilken kunskap eller erfarenhet sjuksköterskan har av att vårda patienter med suicidtankar. / In 2018 almost 1300 people committed suicide in Sweden, about a third of them had an active care contact. Suicidal patients are present in all kind of care, the nurse is responsible for planning and organizing the care for these patients. Suicidal thoughts constitutes a suffering for the patient which is important to make visible in a suicide risk assessment. The problem appears when the healthcare system fails in its care for the patient. We have therefore chosen to describe the nurses experience of caring for patients who have expresses ill health in the form of suicidality. The method used was a literature review and twelve scientific articles were analyzed. The result was structured into three main themes and showed that many nurses experienced a poorer attitude towards the patient due to lack of experience and knowledge. It also showed that the nurses experienced reflection in the work positively but that many were also negatively affected by society's view of suicide. Our discussion relates to our experiences of the positive effect of reflection in clinical work and its functions to better care for patients who have expressed ill health in the form of suicidal thoughts. There is a need for knowledge and a more open societal climate where there is room to talk about mental illness in order for us to work with suicide prevention on a wider front. There is also a need for more research on the relationship between the nurse’s attitude towards the patient together with the experience of the caring and the knowledge or experience the nurse has to care for patients with suicidal thoughts.

Bakgrund: Den världsomfattande rörligheten mellan länder och en större variation när det gäller etnicitet på patienter har gjort att det ställs högre krav på hälso- och sjukvården. Sjukvården möter patienter med annat modersmål än svenska och annan kulturell bakgrund vilket innebär ökad flexibilitet och språkkompetens för sjuksköterskor. Sjuksköterskan är den första som kommer i kontakt med patienten i en akutvårdskontext och ställs därför inför en utmaning att vårda patienten med en språkbarriär.  Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att i en akutvårdskontext vårda patienter när det finns en språkbarriär. Metod: En systematisk litteraturöversikt med resultat från 16 vetenskapliga artiklar, 14 kvalitativa och två med mixad metod. Analysen utfördes utifrån Whittemore & Knafls metod.  Resultat: Resultat redovisas utifrån två kategorier en utmaning för sjuksköterskorna och upplevelsen av att använda olika verktyg i vårdmötet samt 6 subkategorier. Slutsats: Sjuksköterskor ser mötet med patienten i en akutvårdskontext som en utmaning. De vill gärna vårda patienten men vet inte hur de ska närma sig patienten, oro finns för att göra fel så att patientsäkerheten hotas. I dessa situationer kan det finnas behov av professionell tolk som behärskar medicinska termer, vilket kan vara svårt i en akut situation. Det finns andra verktyg som sjuksköterskan använder för att kunna bedöma patientens akuta behov så som kroppsspråk eller flerspråkiga kollegor. / Bakgrund: Den globala rörelsen mellan länder och en större variation när det gäller patienters etnicitet har ökat kraven på vården. Hälso- och sjukvården behandlar patienter med ett annat modersmål än svenska och ibland olika kulturell bakgrund. Detta kräver högre flexibilitet och ökade språkkunskaper bland sjuksköterskor. Sjuksköterskan är den första som möter patienten i en akutvårdskontext och utmanas därför att ta hand om patienter i situationer där en språkbarriär uppstår. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser i en akutvårdskontext för att ta hand om patienter där en språkbarriär uppstår. Metod: En systematisk litteraturöversikt med resultat från 16 vetenskapliga artiklar, 14 kvalitativa och två med blandad metod. Analysen utfördes baserat på Whittemore & Knafl-metoden. Resultat: Resultaten redovisas utifrån två kategorier, en utmaning för sjuksköterskorna och erfarenheten av att använda olika verktyg i vårdmötet, samt 6 underkategorier. Slutsatser: Sjuksköterskor ser mötet med patienten i en akutvårdskontext som en utmaning. De vill ta hand om patienten men vet inte hur de ska närma sig patienten, det finns en oro för att göra misstag så att patientsäkerheten hotas. I dessa situationer kan det finnas behov av en professionell tolk som behärskar medicinska termer, vilket kan vara svårt i en nödsituation. Det finns andra verktyg som sjuksköterskan använder för att kunna bedöma patientens akuta behov, till exempel kroppsspråk eller flerspråkiga kollegor.

Today’s world is a network of interconnected systems that are always running to facilitate information exchange so people can carry out their daily activities. Software applications are constantly evolving to meet the increasing expectations of the growing market, thereby giving rise to the development of large complex systems. It is very likely for these complex systems to encounter bugs which is a situation that can cause errors in software. These bugs can prevent the systems from operating as intended, slowing down software development and deployment, and causing delays in deadlines. This study undertook a systematic literature review to find trends in the field of bug prioritization. Software bug prioritization can help developers determine the order of fixing bugs by assigning priority levels based on the severity analysis. This study aims to identify the most promising techniques that can change the bug prediction and resolution process. It is observed that machine learning techniques (ML) have been gaining popularity in addressing the bug prioritization issue since they can automatically assign priority levels. However, these ML techniques also have limitations addressed in this study along with a taxonomic classification of identified techniques. The review obtained 34 manuscripts based on study selection criteria. These manuscripts discovered 63 unique bug prioritization techniques, including a mix of ML, data reduction and hybrid techniques. It is evident that though these techniques perform automatic prioritization, they can sometimes be slow and lack consistency in the accuracy of results.

Bakgrund: Levercirros är slutstadiet för många olika leversjukdomar och har sitt ursprung i alkoholöverkonsumtion, hepatitvirusinfektioner samt övervikt och fetma. Forskning visar att personer med sämre hantering av levercirros drabbas av fler akuta sjukhusinläggningar, mer lidande och en lägre livskvalitet. Patientutbildning är ett sätt att bli delaktig i sin vård. Det är således av vikt att förstå hur patientutbildning påverkar patienter med levercirros i sin sjukdom och sitt dagliga liv. Syfte: Syftet var att belysa patientutbildningens betydelse för patienter med levercirros. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. Datainsamling skedde genom databaserna Cinahl Complete och PubMed och resulterade i elva artiklar, två var kvalitativa och nio var kvantitativa. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats i enlighet med Fribergs rekommendationer. Resultat: Tre kategorier identifierades: förbättrad kunskap och hantering av sjukdom, ökat välbefinnande samt önskan om mer utbildning. Sammanfattning: Resultatet visade att patientutbildning för patienter med levercirros kan leda till fördelar både på individ- och samhällsnivå och hade betydelse på flera plan. Kunskapen om sjukdomen och dess komplikationer ökade, även patientens livskvalitet förbättrades. Vidare ledde patientutbildning till en bättre sjukdomshantering vilket minskade sjukhusinläggningar. Det framkom även att patienterna upplevde ett behov av mer kunskap. / Background: Liver cirrhosis is the final stage of many liver diseases and derives from overconsumption of alcohol, hepatitis virus infections as well as overweight and obesity. Research shows that people with poor management of liver cirrhosis endure more acute hospitalizations, more suffering and a reduced quality of life. Patient education is a way to become more involved in their care. It is therefore important to understand how educational interventions affect patients with liver cirrhosis in their disease and daily life. Aim: The aim was to highlight the significance of patient education for patients with liver cirrhosis. Method: A literature review was the chosen method for this study. Data was collected through the databases Cinahl Complete and PubMed, resulting in eleven articles, two qualitative and nine quantitative. The articles have been quality reviewed and analyzed in accordance with Friberg’s recommendations. Results: Three categories were identified: increased knowledge and self-care ability, improved quality of life as well as patients' perceived need for more knowledge. Summary: The results showed that patient education for patients with liver cirrhosis can lead to benefits at both the individual and societal level. Knowledge about the disease and its complications increased, as well as the patient's quality of life. Furthermore, patient education led to better disease management, which reduced hospital admissions. It also emerged that patients experienced a need for more knowledge.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att demenssjukdom kan ge en känsla av förlust och kamp. Det påverkar inte bara personens livskvalitet och framtidsplaner, utan även närstående. I denna komplexa situation uppger närstående vikten av empatisk förståelse från sjukvården. Därför har sjuksköterskor en viktig roll att finnas där för alla involverade parter och förhålla sig utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Problem: Brister i kommunikationen mellan personer med demenssjukdom och sjuksköterskor leder till ett mindre personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård till personer med demenssjukdom. Metod: Allmän litteraturöversikt utfördes med tio utvalda artiklar som beskrev sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård till personer med demenssjukdom. Resultat: Sjuksköterskor beskrev personcentrerad vård som svår att utföra på grund av tidsbrist. Andra faktorer som kunde påverka det personcentrerade förhållningssättet var brist på kunskap som ledde till vidtagande av andra åtgärder. En längre arbetslivserfarenhet och en högre ålder på deltagarna visade att det hade inverkan på om sjuksköterskor arbetade personcentrerat eller inte. Slutsats: Tiden är av betydelse för att sjuksköterskor ska kunna använda ett personcentrerat förhållningssätt till personer med demenssjukdom. Arbetslivserfarenhet samt kunskap och utbildning är två andra faktorer som spelar roll för att personen med demenssjukdom ska kunna bli sedd som en helhet. / Background: Earlier research shows that dementia can give a feeling of loss and struggle. It doesn’t only affect the person’s life quality and future plans, it can also affect the relatives of the person. In this complex situation the relatives experience that an empathic appreciation from health care is important. Therefor the nurse’s presence and person-centered approach has a central role to be there for all the involved parties. Problem: Lack in communication between persons with dementia and nurses can lead to a less person-centered approach. Aim: To describe nurses experiences of person-centered care to persons with dementia.Method: A general literature review that includes 10 articles describing nurse’s experiences of person-centered care to persons with dementia. Result: Nurses described personcentered care as something difficult to approach because of lack of time. Other elements that could affect the person-centered approach was lack of knowledge. This made nurses take advantage of other actions. Greater work experiences and a higher age of the participants showed if nurses used a person-centered approach or not. Conclusion: When applying person-centered care to persons with dementia time is of greatest importance to the nurse.Work experience, knowledge and education are other elements that will matter to the person with dementia to be seen as an entirety.