Det här arbetet rör hur en grupp förskolebarn i sina egna aktiviteter använder och uttrycker sig av skriftspråket. Frågorna rör i vilka sammanhang och hur detta sker. Arbetet har utgångspunkt i sociokulturell teori, i vilken allt lärande förstås ske i samspel med den omgivande miljön. I arbetet finns en avsikt att förstå barns skriftspråkande som aspekter av litteracitet. Därav tas även detta begrepp upp. I tidigare forskning fanns en syn på att läsande och skrivande bäst lärdes ut i formella sammanhang och när barnet var moget för det. Detta ansågs bäst ske i skolans värld. I den senare forskningen finns en annan syn på hur barn lär sig skriftspråka. I denna syn erövrar barnen skriftspråket precis som talspråket, i samspel och meningsfulla sammanhang. Sedan 1998, i och med att förskolan fick sin läroplan (Lpfö, 98), omnämns skriftspråket som en del i förskolans arbete med de yngre barnens språk.   Syftet med arbetet är att öka förståelsen och kunskapen om barns läs- och skriverövrande. Detta då det finns studier som påvisar att det kan se olika ut på förskolan gällande hur barn bemöts i sitt skriverövrande. Detta kan skapa ojämlikheter. Ett annat skäl att öka kunskapen på området är att då läsning och skrivning så länge hört till skolans tradition finns en risk att det uppfattas som skolämne. Detta kan leda till att barnen möts med krav och formella metoder på förskolan.   Undersökningen är utförd på en förskoleavdelning där jag själv är praktiserande lärare. Urvalsgruppen består av tolv barn, sex flickor och sex pojkar, i åldern fyra till fem år. Metoden för arbetet är observation där både observation med löpande protokoll samt deltagarobservation har använts.   Resultatet visar att barnen på förskoleavdelningen var involverade i en rik mängd aktiviteter kopplade till läsande och skrivande, vilka de själva initierade på förskolan. Bland annat framträdde aktiviteter med böcker och namnskrivning. Barnen var aktiva, samspelade med varandra och de vuxna på avdelningen och använde sig av möjligheter som fanns i den omgivande miljön. Att olika kommunikationsformer kan stödja varandra samt att barnen vidmakthöll och utvecklade aktiviteter rörande läsande och skrivande var också något som framkom i resultatet.   En slutsats är att barnen själva är aktiva i sitt erövrande av skriftspråket samt att de sammanhang och samspel de ingår är av stor betydelse.

Det är viktigt att arbeta medvetet med läsningen i undervisningen även på mellanstadiet och därför undersöks i denna studie hur fyra lärare ser på läsningen. Undersökningen är genomförd via intervjuer med två lärare i årskurs 4 och två lärare i årskurs 6, samt två elever i årskurs 4 och två i årskurs 6. Vi har även genomfört observationer i klassrummen. Lärarna ser läsningen som betydelsefull och anser att de arbetar mycket med läsningen i undervisningen genom olika aktiviteter såsom högläsning och tyst läsning vilket de också gör. Dock uppfattar inte eleverna hur mycket de arbetar med läsning. Av studien framgår dock att syftet med läsaktiviteterna, att eleverna ska få en bättre läsförmåga och läsförståelse, inte synliggörs för eleverna vilket leder till bristande motivation. Det framgår även att syftet med läsundervisningen inte skiljer sig mellan årskurs 4 och 6.

The aim of the study is to see how teachers and students work in a multicultural school according to a method which teaches students to write before reading with the aid of computers. A further aim to investigate is how pupils with Swedish as a second language develop their linguistic skills using the method. To participate in modern society requires a lot from the individual. To function in a society that is constantly changing requires a good knowledge of the use of language in order to participate as a democratic citizen. It is therefore important that all students develop good linguistic knowledge regardless of their first language. The study is based on interviews with four teachers, operating in a multicultural school. Besides the interviews observations were made of the teachers and students in their daily work with computers. The results of the study showed that the method is language stimulating and develops the second language of the learners. Students received more knowledge than just reading and writing. The student was given an opportunity to develop in inter-cultural contexts, and gained a wider linguistic repertoire. The conclusion was that the teachers were unaware of the opportunities they gave students in their language development. The work contributed to interculturality as a comprehensive foundation for teaching. It was through participation, and meaning creation as starting points in their teaching, but teachers were unaware of their approach to teaching.

This study aims to examine preschool teachers' thoughts about the child libraries functions. The purpose is to highlight preschool children's early read and writing skills, before they even can read and write, which is a theory called emergent literacy. This is made by conducting five qualitative interviews, with the intention to investigate how the preschool teachers think about the cooperation and the function of the child library, partly for their own work with the children and partly for their organization. By using a tablechart which shows each preschool teachers mostly common thoughts in the interview and by using a model based upon Harrysson and Joelsson (2006) model, which shows the functions of the public library in the society. The results of the study are presented in the four categories of the model which are; to borrow, to learn, to ask and to find, to reside. These are functions that the preschool teachers see with the library, for their work with the childrens' early literacy. The results also show that the preschool teachers use the library services in three main areas; as a literature intermediaer, information provider and they use the library's environment to give inspiration to the children.

No description available.

Förskolan ska sträva mot att lägga en god grund för barns språkliga utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger ute i verksamheten arbetar med barns språkliga utveckling och lärande via högläsning och böcker.   I denna studie ges en insyn i bakgrund och tidigare forskning om barns språkliga utveckling och lärande som sedan följs av metod. Därefter följer delstudier från oss som skrivit arbetet. Vi har intervjuat 10 pedagoger som representerar 9 olika förskolor. Delstudierna har först analyserats enskilt och därefter gemensamt.   Resultatet visar hur de aktuella förskolorna arbetar aktivt med barns språkliga utveckling och lärande. Förskolorna arbetar med detta genom olika metoder som rim och ramsor, ljudlekar och sagoberättande. Pedagogerna läser även böcker för barn. Det gemensamma målet för barns lärande och utveckling är detsamma på alla de deltagande förskolorna. Hur förskolorna använde sig av böcker och högläsning såg lite olika ut, vissa enbart i passiva situationer när barnen var tysta mottagare och vissa i både passiva och aktiva situationer då barnen fick arbeta aktivt utifrån bokens innehåll. Även hur förskolorna använde sig av bibliotekets tjänster såg lite olika ut enligt pedagogerna. Resultatet av vår studie gäller endast de utvalda förskolorna som deltagit och bör inte ses som ett generaliserande resultat då det kan se olika ut mellan förskolor, inriktningar och kommuner.

Syftet med denna studie var att undersöka hur besökare på ett medborgarkontor uppfattar och agerar utifrån de villkor de ställs inför vid proceduren att ansöka om försörjningsstöd. Studien utgick från en mikro-etnografisk forskningsdesign som byggde på en modifierad form av grundad teori med deltagande observation och genomfördes på ett medborgarkontor. Tolkningsramen utgick från begreppet ”litteracitet” och forskning som genomförts inom området för litteracitet. Slutsatserna för studien var att de villkor som socialtjänsten ställde på besökare vid proceduren att ansöka om försörjningsstöd uppfattades som svårtillgängliga, samt svåra att förstå. Det lades ett egenansvar på besökare att hantera detta själva. Dessa villkor förutsatte att besökare kunde hantera ett byråkratiskt språk, digitalisering och att förstå socialtjänstens regler och rutiner. Socialtjänsten anpassade inte villkoren utifrån besökares sätt att använda sina läs-och skrivkunskaper. För att försöka förstå socialtjänstens villkor agerade besökare utifrån strategier såsom att använda sig av sina sociala nätverk och att komma till medborgarkontoret för att träffa en samhällsvägledare. Samhällsvägledaren fungerade på detta sätt som en länk mellan socialtjänsten och besökares sätt att använda sina läs- och skrivkunskaper.

The aim of this bachelor thesis is to examine how children's librarians work with younger children with language disorders. We want to explore how children's librarians can support and stimulate the language of the children's development and what difficulties they might find. Children with different types of disabilities is a prioritized group according to the Swedish library law but previous studies have shown that children's librarians express an uncertainty in the interactions with children with disabilities. We used qualitative interviews as a data collection method. Five children's librarians who participates in a project called Språklust have been interviewed. In that project the children's librarians work together with speech therapists. Säljö’s sociocultural theory has been used as a theoretical framework. According to Säljö’s concepts, this study shows that cooperation between the children's librarians and other professions helps the children's librarians to reach and work with the children. The children's librarians have an important role when it comes to inspire caregivers to read with their children and to encourage them to talk about the books. One of the difficulties is that the children's librarians are dependent on the speech therapists and it is of importance that the cooperation functions or else there is a risk the children with language disorders will not come to the libraries.

Syftet med studien var att skapa förståelse för förskolepedagogers uppfattningar av boksamtal samt vilka förfaranden som sker vid boksamtal för att främja barns litteracitetsutveckling. Vi valde att studera detta då undersökningar visar att högläsning inte alltid är någon prioriterad aktivitet hos varken vårdnadshavare eller pedagoger på förskolan. För att uppnå vårt syfte utgick vi från två frågeställningar: Hur beskriver förskolepedagoger att de arbetar med boksamtal som metod för att främja barns litteracitetsutveckling i förskolan? Vilken inställning har förskolepedagoger till boksamtalets betydelse för barns litteracitetsutveckling? För att få svar på frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod där vi intervjuade fyra verksamma förskolepedagoger med kunskaper och erfarenheter av boksamtal. Våra teoretiska ramverk som utgjorde utgångspunkt för vår analys och tolkning var fenomenografi samt det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskij. Resultatet av vår studie visade att förfarandet runt boksamtalet kan gå till på olika sätt. Men alla respondenterna var överens om att små barngrupper, avskild miljö och gott om tid är avgörande för om det ska ske ett lärande vid boksamtalet. Respondenterna belyste att pedagogens förhållningssätt är avgörande för lärandet hos barnen. Resultatet visade att samtliga respondenter ansåg att boken kan användas som ett verktyg för att främja barns litteracitetsutveckling.

The purpose with the study is to examine pre-school educator’s perceptions about how the reading environment should be organized. In the study therefore, the perceptions of the pre-school educators are examined. To seek answers to the above I have done eight qualitative interviews with a total of ten pre-school teachers with groups of mixed ages. My theoretical point of this study is the sociocultural perspective, where learning is seen as a collective act and the pre-school teacher plays a central role. The result shows that the sofa plays a central role in the reading and that at the kindergarten there is a lot of work around its reading aloud environment. It also turned out to be the educational atmosphere were similarly the pre-school teachers in the labor law did the same way in the work of reading aloud. Keywords: Read Aloud, Literacy, Educational atmosphere