Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om och hur kritisk litteracitet framträder i sju lärares arbete för att utveckla kritisk litteracitet genom högläsning av skönlitteratur. Studien syftar även till att fördjupa kunskapen om lärares tankar och åsikter om kritisk litteracitet och om elever ges möjlighet att utveckla kritisk litteracitet genom andra sammanhang. Lärarna är verksamma i åk f-3. Studiens ansats är kvalitativ och vilar på semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare ger elever möjlighet att utveckla kritisk litteracitet och att det sker i varierande omfattning.Högläsningsbokens innehåll påverkar om elever ges möjlighet att utveckla kritisk litteracitet. Lärare anser att kritisk litteracitet är viktigt men anser sig inte ha tillräcklig kunskap för undervisning för förmågan. Utveckling av kritisk litteracitet genom andra sammanhang än högläsning av skönlitteratur sker. Slutsatsen är att lärare använder framgångsrika undervisningsfaktorer men är inte medvetna om att de gör det.

Uppsatsens syfte är att synliggöra vad begreppet visuell litteracitet innefattar, samt vilka undervisningspraktiker bildlärare använder för att öka elevernas förmågor och kunskaper inom detta område. Utifrån frågeställningarna görs halvstrukturerade intervjuer med fem bildlärare. Intervjuerna transkriberas och analyseras genom en variant av diskursanalys. Tidigare forskning fastslår att visuell litteracitet innefattar strukturering, bedömning/värdering och tolkning av visuellt material. Analysen visar att de intervjuade lärarna har goda kunskaper om begreppet samt att de låter den visuella litteraciteten löpa genom all undervisning i bildämnet. De berättar om sina undervisningspraktiker genom att ge exempel på hur de arbetar. Däremot har de inte tillgång till diskursen visuell litteracitet, utan reproducerar delar av den.

I tidigare forskning presenteras det faktum att det barn läser påverkar deras identitetsskapande. Den visar även att manliga och kvinnliga karaktärer tillskrivs olika egenskaper beroende på deras kön i litteraturen (Chin & Lee, 2019; Davies & Evans, 2000; Eilard, 2008; Lynch, 2016; Tsao, 2008; Worland, 2008). I denna studie granskas genuskonstruktioner i några aktuella läseböcker som används i svensk skola idag. Studiens teoretiska utgångspunkter är kritisk litteracitet och genusteori. Kritisk litteracitet används som ett tillvägagångssätt för att kritiskt granska de valda läseböckerna och genusteorin och dess begrepp används för att kunna synliggöra hur genus konstrueras i läseböckerna (Coffey, 2008; Dahl, 2016; Dolk, 2011; Evertsson, 2010; Hirdman, 2001; Skolverket, 2014, 2016). Två nivåindelande läseböcker från olika förlag granskas kritiskt med hjälp av studiens analysmodell som består av omarbetade analysfrågor från Jämställd skolas mall för läromedelsgranskning och Nikolajevas (2017) motsatsschema. Med hjälp av analysmodellen kan stereotypa och normbrytande porträtteringar av böckernas karaktärer synliggöras från ett genusperspektiv. De analyserade läseböckerna är Nyckeln till skatten (Wänblad, 2012, 2017) och Robin wow, en deckarklubb! (Gesén, 2020) och de är avsedda för årskurs tre.    Resultatet av analysen visar att samtliga läseböcker förmedlar både stereotypa och normbrytande beskrivningar av genus. Resultatet visar även att Robin wow, en deckarklubb! innehåller normbrytande beskrivningar av genus i större utsträckning jämfört med Nyckeln till skatten. Dessutom visar resultatet att de olika nivåerna skiljer sig mer i den sistnämnda läseboken angående hur karaktärerna beskrivs sett ur ett genusperspektiv. Den skillnaden som finns mellan de två nivåerna av Robin wow, en deckarklubb! är att de manliga bikaraktärerna tillskrivs fler normbrytande egenskaper i den svårare versionen. De skillnader som finns mellan de två nivåerna av Nyckeln till skatten är dels att huvudkaraktärerna tillskrivs fler normbrytande och stereotypa egenskaper i den svårare nivån och dels att de manliga bikaraktärerna tillskrivs fler stereotypa egenskaper i den svårare nivån.

Syftet med studien äratt synliggöra förskollärares tankar kring arbetet med barns litteracitet i rutinsituationer. Vi användeross av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med fokuspåbarns litteracitetsutvecklingi förskolan. I vår studie utgårvi från ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framgårdet att förskollärarna ser litteracitet som ett brett begrepp som kan vara svårt att definiera. Det framgåratt förskollärarna lägger stort fokus på barns utveckling i det verbala språket. De använder sig av olika strategier som bildstöd, tecken och språkbadningför att hjälpa barnsutveckling av litteracitet. En slutsats vi kanredogöraför äratt förskollärarna harolika förståelse för vad litteracitet är ochatt förskollärarna tycker att litteracitet är en stor del i arbetet i förskolan.

Kunskaper inom litteracitet är en förutsättning för att kunna delta aktivt i ett demokratiskt samhälle (Björklund, 2008, s. 18). Barton (2007) för samman sociokulturell teori och utvecklingsekologisk teori och förklarar att litteracitet är ett lärande som sker mellan människor och den omgivande miljön. Den fysiska miljön som barnen vistas i utgör därför en viktig del i deras litteracitetsutveckling. Ju tidigare barnen stimuleras i sin litteracitetsutveckling desto fler erfarenheter har de med sig och tar på så sätt lättare till sig ny kunskap. Syftet med detta examensarbete är att undersöka den fysiska miljön i förskolan ur ett litteracitetsfrämjande perspektiv med avseende på de yngsta barnen på förskolan. Vägledande i undersökningen är följande frågeställningar: Finns det böcker i synligt förskolans fysiska miljö och är de tillgängliga för barnen? Finns det rit- och skrivmaterial synligt i förskolans fysiska miljö och är det tillgängligt för barnen? Är bilder, texter och symboler synliga för barnen i förskolans fysiska miljö? Finns det och har barnen tillgång till digitala verktyg som främjar deras litteracitet? För att kunna besvara syftet har sex observationer med hjälp av ett strukturerat observationsschema genomförts. Samtliga kontexter valdes ut ur ett bekvämlighetsurval. Resultatet analyserades utifrån våra frågeställningar, tidigare forskning, sociokulturell teori samt utvecklingsekologisk teori. Några resultat som vi kan se är att den fysiska miljön ur ett litteracitetsfrämjande perspektiv ser varierar på de observerade förskolorna. Böcker förekommer synligt på samtliga förskolor men är inte konstant tillgängliga för barnen. Vi ser ett samband mellan mängd och variation där de förskolorna med flest böcker även visar på störst variation. Rit- och skrivmaterial förekommer synligt på övervägande andel förskolor men saknas helt på två förskolor. Text, symbol och bild förekommer i någon form på samtliga förskolor där TAKK och barnens namn utgör den vanligaste formen. Text kopplad till lekmiljö noteras inte på någon förskola. Samtliga förskolor har tillgång till digitala verktyg däremot är inga konstant tillgängliga för barnen. Böcker är den vanligast förekommande artefakten inom litteracitet på de förskolor som observerats

Based on previous research my purpose with this study was to make visible how preschool teachers work to promote children´s early reading and writing skills. To highlight how they work and what methods they use, and how they support the children in their literacy development. To be able to answer the purpose, two questions were created: What activities do preschool teachers use to promote children´s reading and writing skills? And how do preschool teachers support children in their reading and writing development? The study is a quantitative study with survey as a method. The survey was sent to a medium-sized city in Sweden and a neighboring municipality. It was answered by 32 preschool teachers.  The results of the survey show that the interviewed preschool teachers to a large extent work in line with what current research show to be most effective in promoting children´s literacy development.  The results also show that preschool teachers use activities such as reading aloud, storytelling, book talks, language games and phonemic activities to stimulate and develop children´s literacy. In addition, they create scaffolding educational environments which are accessible and involve the children, to guide and help children into their zone of proximal development, and thus promote and develop children´s literacy.

Läroböcker används dagligen i den svenska skolan, inte minst under historieundervisningen. Utifrån egna erfarenheter är det läroboken som styr undervisningen i historia och något som lärarna lätt faller tillbaka på. Vilket läromedel en lärare väljer att använda påverkar elevernas möjlighet till kunskapsutveckling. Syftet med studien är att sammanställa hur läroböcker i skolämnet historia i årskurs 4–6 behandlas i forskning. Syftet besvaras genom frågorna: hur använder lärare läroböcker i förhållande till andra läromedel i historieundervisningen på mellanstadiet och vilka fördelar och nackdelar finns det med att använda läroboken i historia? Litteraturen samlades in via sökningar i databaserna Artikelsök, Swepub och ERIC. För att analysera det material som samlats in skapades en översiktsmatris. Detta för att se så litteraturen stämde överens med urvalskriterierna och var relevanta till studiens syfte. Resultatet visar att det är upp till varje lärare att välja lärobok eller att välja andra läromedel. Läroboken kan fungera på olika sätt beroende på hur läraren väljer att använda den. Trots valmöjligheter är det vanligaste arbetssättet att läsa högt ur läroboken. Resultatet visar även att språket i läroböckerna gör det svårt för eleverna att förstå och frågan om litteracitet i historieundervisningen väcktes. Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med att använda en lärobok i historieundervisningen. Lärarna ser fler fördelar än vad eleverna gör.

Digitala verktyg tar allt större plats i både vår vardag och i våra verksamheter.Syftet med denna studie är att bidra till kunskap om förskollärares arbete med digitala medier i förskolan: Särskilt intresse har riktats mot användandet av digitala verktyg i relation till barns erövrande av litteracitet. Den teoretiska utgångspunkten som använts under studiens gång är postmodernt perspektiv. Undersökningen genomfördes med en enkät som besvarades av 129 förskollärare. Det övergripande resultatet visar på möjligheter för förskollärarna att skapa goda förutsättningar för barn att erövra litteracitet genom användning av digitala verktyg. En faktor som lyfts fram är vikten av sociala och mellanmänskliga relationer i samband med barnens utforskande genom användning av digitala medier. Vidare visar resultatet en tendens på skillnader i erfarenhet i undersökningsgruppen. Skillnaderna utgörs av att de med mer erfarenhet av yrket verkar för en mer varierad användning av digitala verktyg i samband med undervisande aktiviteter medan de med mindre erfarenhet visar en större användning av lärplattan. En slutsats är att meningsskapande utgör en betydelsefull faktor för förskollärares arbete med digitala verktyg i avsikt att stödja barns erövrande av litteracitet. Det kollegiala lärandet innebär att förskollärare skapar mening i samarbete med varandra som bidrar till barns förutsättningar att erövra litteracitet med hjälp av digitala verktyg.

Internationell och nationell forskning visar att högläsning är en viktig aktivitet i skolan som exempelvis gynnar elevers läsförståelse, ordkunskap och ordförståelse. Med detta examensarbete vill vi därför få kunskap om några lärares syn på arbetssätt i samband med högläsningen i klassrummet. Teoretiska perspektiv som vi valt är litteracitet, lässtrategier och stöttning i samband med högläsningen. Intervjuer med fyra lärare genomfördes där fokus låg på deras upplevelser av aktiviteterna de utför i samband med högläsningen. Det som framkom genom analys av intervjuerna var att tid och stöttning är två faktorer som spelar roll kring hur lärare utformar undervisning i samband med högläsningen. Något som framkom är att dessa lärare prioriterar olika gällande vilka aktiviteter de utför i samband med högläsningen och att många aktiviteter blir spontana. Det kan finnas ett samband mellan att lärarna inte hinner läsa i förväg den text, eller litteratur, som de ska använda i högläsningen vilket i sin tur leder till oplanerade eller uteblivna aktiviteter i samband med högläsningen. Samtliga lärare nämner att de ser en stor stöttning i samband med högläsningen, både i själva läsningen men också genom de olika aktiviteterna som stöttar för att leda eleverna vidare i deras lärande.

Implementerandet av nyanlända elevers kartläggningsresultat och digitala verktyg i undervisningen är aktuella ämnen i dagens skola. Syftet med den här kunskapsöversikten har därför varit att undersöka om det finns vetenskapligt stöd för att undervisning grundad på kartläggningsresultat, i kombination med användning av digitala hjälpmedel, kan främja nyanlända elevers litteracitet. Vår informationssökningsprocess har till största del utgått från systematiska sökningar inom vårt problemområde, men även manuella sökningar har bidragit till det slutgiltiga urvalet av källor vilket består av sexton vetenskapliga artiklar, sex artiklar av Skolverket och Skolinspektionen samt fyra masteruppsatser och doktorsavhandlingar. Resultatet visade att det finns brister i mottagningsprocessen av nyanlända elever, däribland hur kartläggningsresultat alltför sällan nyttjas som didaktiskt verktyg, vilket kan ha en negativ inverkan på deras efterföljande skolgång. I arbetet med nyanlända elevers litteracitetsutveckling kan digital teknik ha en positiv verkan vilket kan exemplifieras med Dahlströms och Boströms (2017) studie som belyser hur talsyntes kan underlätta andraspråkselevers framställning av berättande texter. Resultatet synliggjorde även lärarens roll vid användning av digitala verktyg då endast implementerandet av dem i undervisningen, utan adekvat formativ stöttning från läraren, kan hämma kunskapsprogressionen. Diskussionen förhåller sig till vårt resultat utifrån två olika fokus; å ena sidan visar sammanställningen av våra källor att användningen av kartläggningsresultat, såväl som digitala verktyg, i undervisningen kan främja nyanlända elevers litteracitetsutveckling, men å andra sidan finns det inget vetenskapligt stöd för att dessa i kombination med varandra har en positiv effekt på nyanlända elevers litteracitet. Slutsatsen i denna kunskapsöversikt är därmed att svaret på vår andra frågeställning är nej, vilket ligger till grund för vår vilja att utöka kunskapen kring dessa ämnen med en egen studie i vårt kommande examensarbete.