Denna uppsats har till syfte att beskriva hur enskilda andraspråksinlärare utan tidigare skolbakgrund från hemlandet upplever sin studiesituation och vad som motiverar dem till fortsatta studier. Mina frågor handlar om hur de ser på behovet av litteracitet, vilka mål de har med sina studier och hur de ser på förutsättningarna att lyckas. För att få svar på min frågeställning har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med fem inlärare av svenska som andraspråk som befinner sig på olika nivåer i det svenska utbildningssystemet. Jag har även tagit del av tidigare forskning och rapporter på området samt gällande kursplan. Resultatet visar att det är många faktorer som påverkar den enskilde individens motivation och förutsättningar att bli funktionellt litterat. Samtliga informanter anser att litteracitet är nödvändig för att klara sig i det svenska samhället. De har dock olika behov av litteracitet då deras mål med studierna skiftar. Två informanter har som mål att bli färdiga med kurs 2C på sfi. Den ena informantens mål är att sedan gå ut i arbete och den andres mål är att klara vardagliga situationer och sociala kontakter så som kontakten med barnens skola, tandläkarbesök etcetera. Tre av informanterna planerar att gå ett yrkesförberedande program på gymnasienivå till hösten för att sedan kunna gå ut i arbete. En av dessa har dock akademiska studier som sitt långsiktiga mål då hon planerar att läsa till sjuksköterska. Förutsättningarna att lyckas med studierna är kantade av svårigheter då informanterna upplever att flera faktorer försämrar deras möjligheter att nå framgång i studierna. Dessa faktorer rör främst tid till studier utanför undervisningstiden. En sådan faktor är svårigheten att lära sig läsa och skriva på ett språk som man ännu inte behärskar vilket är ett tidskrävande arbete. En annan faktor är bristen på barntillsyn då informanterna endast har barnomsorg när de själva är i skolan. Den tredje faktorn är trångboddheten vilken gör det svårt att hitta en ostörd plats att göra sina läxor på.

Inledning Den här studien handlar om synen på högläsning i förskolan samt hur förskollärare använder sig av böcker och högläsning i verksamheten. Under vår utbildning har böckernas betydelse och barnets språkutveckling uppmärksammats och vi finner båda ett stort intresse förhögläsningens betydelse för barnets språkutveckling. Utifrån detta har vi valt att fördjupa oss i ämnet och vi hoppas få en bredare medvetenhet om högläsningens betydelse då vi praktiserarden i vår kommande yrkesroll. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare ser på högläsning och hur de använder sig av detta i den dagliga pedagogiska verksamheten. Vi kommer att med hjälp av tre olika frågeställningar undersöka vårt syfte. Metod För att få svar på vårt valda undersökningsområde använde vi oss av en kvalitativ metod medintervju som redskap för att få fram syftet med studien. Resultat Resultatet visar hur pedagogerna på olika sätt tillämpar högläsning i verksamheten, det visaräven hur förskollärarna arbetar med böcker på olika sätt. Något som också framkommer ärtidsbristen i verksamheten vilket påverkar både kvalité och antal lässituationer. Vi drar slutsatser av hur förskollärarna går tillväga vid val av bok och när högläsning sker i den spontana fria leken eller som en planerad aktivitet. Samtliga informanter visar att de besitterkunskap om, och att de har erfarenhet av, högläsning. Även om de två olika kommunerna hade olika utbildning inom högläsning, visade det ingen skillnad på deras kompetens.

Syftet med den här studien är att undersöka andraspråkselevers upplevelser av läs- och skrivinlärning och möjligheter att utvecklas på sitt modersmål i undervisningen. Studiens resultat tolkades utifrån sociokulturellt perspektiv på lärande. Vi har intervjuat 13st elever på olika skolor i årskurs 2 och 3 för att se hur de ser på detta även vad de har för attityder till flerspråkighet. Resultat visar att flerspråkighet har en viktig social betydelse för eleverna. Eleverna upplevde även glädje av läs-och skrivaktiviteter trots att vissa samtidigt upplevde svårigheter med det. Däremot upplevde eleverna begränsade möjligheter att prata, skriva eller läsa på sitt modersmål i klassrummet.

Arbetet syftar till att belysa företagsekonomilärares uppfattning om språkinriktad undervisning. Studien genomförs i form av kvalitativa intervjuer med sju lärare i företagsekonomi. Undersökningens syfte är att besvara följande frågeställningar: På vilket sätt är lärarna medvetna om sitt språkutvecklande uppdrag? Vilken förståelse och definition har de av språkinriktad undervisning? Hur arbetar lärare i praktiken med sitt språkutvecklande uppdrag i ämnet företagsekonomi? Under vilka förutsättningar kan lärarna förbättra sitt nuvarande arbetssätt och bättre främja elevernas språkutveckling? De viktigaste slutsatserna som dras i samband med ovanstående frågeställningar är: Lärare i företagsekonomi vet att de har ett språkutvecklande uppdrag, men är i stort sett inte medvetna om vad detta arbetssätt innebär. Olika synsätt på det språkutvecklande uppdraget leder till mycket varierande arbetssätt i praktiken som beskrivs närmare i arbetet. Olika lärarexempel visar att utbildning om språkinriktad undervisning, ett fungerande utbyte mellan språklärarna och ämneskollegorna och en speciell fokus på didaktiska modeller som ger lärare en struktur för undervisningen kan påverka lärarnas förståelse, medvetenhet och praktiska utövande av språkutvecklad undervisning positivt.

Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter av hinder och möjligheter i sin SFI-utbildning med särskilt fokus på det stöd de fick till utvecklingen av sin läs- och skrivförmåga utifrån ramfaktorteorin. För att besvara detta användes en kvalitativ forskningsmetod där fem intervjuer genomfördes med nyanlända SFI-elever som saknar tidigare läs- och skrivkunskaper. Tematisk analys användes vid analys av data. Studien resulterade i fyra kategorier av möjligheter; bra lärare som förklarar och instruerar, stöd till studieteknik och tydliga inlärningssätt, stöd till språkutveckling och integration, individuellt stöd. Samt sex kategorier av hinder: allt för begränsad tid, allt för blandade grupper med väldigt blandade behov, bristande resurser och orättvis anpassning till vissa elevers modersmål, distraktion på grund av andra språk som talas under undervisning, undervisningsmetod som inte fungerar och passar eleverna och tydliga uppgifter och direktiv. Dessa tolkades sedan med stöd av ramfaktorteorin. Det konstaterades att den här elevgruppen upplevde att de bör vara en egen studiegrupp för att få det stöd och planering som uppfyller deras behov.

Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka vilken påverkan bildbaserade sociala medierkan ha på barn och unga och hur man kan arbeta med sociala medier och dessa bilder iklassrummet. Med hjälp av olika databaser så som SwePub, ERIC och Google Scholarhittade vi sju artiklar samt en antologi som vi sedan valde ut som material till vårt arbete.För att få fram relevant forskning valde vi att enbart söka efter refereegranskat material. Visökte efter både nationell och internationell forskning som belyser sociala medier iklassrummet samt sociala mediers påverkan då vi anser att sociala medier är något somanvänds globalt. Resultatet visar att bildbaserade sociala medier kan ha en negativ inverkanpå ungas självbild och självkänsla. Detta kan leda till att unga känner stark press på sigsjälva och blir förvirrade i sitt identitetsskapande. Med hjälp av visuell litteracitet kan elevermöta dessa bilder med ett kritiskt förhållningssätt och få bättre förståelse för hur ochvarför dessa bilder skapas. Att besitta kunskap om visuell litteracitet ger eleverna enförmåga att kritiskt granska den visuella kulturen de befinner sig i och få en bättreförståelse för omvärlden. I diskussionen analyseras och problematiseras resultatet

This study aims to find out how educators in preschool view the youngest preschool children's written production and literacy, the youngest children refer to those who are between 1 and 3 years old. To answer the purpose, I chose qualitative interviews as a method. The interviews were conducted with six educators working in preschool, of which four were preschool teachers and two were teacher assistants. The results show that the educators have not reflected as much on the younger children's written production as a separate activity. Focus has instead been on working with language development. They have, for example, read aloud and used other methods that help develop language skills. Even though the educators do not plan ahead very much for children's text work, it seems that such work still occurs among the children, with or without support from the educators.  This study concludes that in order for the younger children's literacy to develop even more, the educators need more knowledge in how literacy is manifested in younger children, to provide right support and challenge them to learn even more.

Syftet med litteraturstudien är att belysa om musik och rytm kan användas i den tidiga språkinlärningen för att utveckla elevers fonologiska medvetenhet, läsförmåga och litteracitet. Då läsning är en av grunderna till elevers akademiska framgång är det viktigt att hitta funktionella verktyg för att utveckla deras språkliga förmågor så tidigt som möjligt. Litteraturstudien undersöker hur musik och rytm relaterar till tre huvuddelar i elevers språkinlärning. De huvuddelar som undersöks är hur rytm påverkar den fonologiska medvetenheten, hur musik påverkar läsförmågan och hur musik och rytm påverkar litteraciteten. Studien har baserats på tio vetenskapliga artiklar och en licentiatuppsats som undersöker olika former av rytm- och musikanvändning vid den tidiga språkutvecklingen. Den valda forskningen har mestadels genomförts i USA och Europa, men även i andra delar av världen. I resultatet framgick att rytmen och musiken har en positiv inverkan på elevers fonologiska medvetenhet samt deras läsförmåga. Däremot har rytmen och musiken ingen påverkan på elevers litteracitet. Forskningen gav skilda resultat kring vilka delar av läsförmågan som påverkas av rytm och musik. Slutsatsen som dras är att olika delar av läsförmågan påverkas av olika delar av musiken och rytmen. Det råder en enighet bland forskningarna att den fonologiska medvetenheten påverkas positivt av rytmiska förmågor. Slutsatsen av litteraturstudien tyder på att rytm med fördel kan användas i den tidiga språkundervisningen, då den har en positiv påverkan på elevers fonologiska medvetenhet och läsförmåga, men elevers litteracitet påverkas inte nämnvärt av rytmen eller musiken.

Denna kunskapsöversikt har som syfte att undersöka det kreativa skrivandets användningsområden i klassrummet. Med detta syfte i åtanke formulerades följande frågeställningar:  ●  I vilket eller vilka syften kan kreativt skrivande vara ett verktyg i klassrummet?  ●  Vilka exempel finns på hur kreativt skrivande används som verktyg?  Metoden som använts är informationssökning, både i internationella såväl som nationella databaser. Tio forskningsartiklar och andra typer av granskat material valdes ut och har sedan legat till grund för att besvara frågeställningarna. Resultatet är indelat tematiskt efter vilka syften eller fördelar som det kreativa skrivandet visade sig kunna användas för: kognitiva fördelar, fördelar kopplade till läs - och skrivande samt fördelar kopplade till förmedlandet av fakta eller stoff. Fördelar kopplade till läs - och skrivande beskrevs i en majoritet av texterna. Ytterligare ett syfte som upptäcktes är det kopplat till synen på utbildning samt rådande kunskapssyn. Även exempel på hur kreativt skrivande kan användas som verktyg redovisas baserat på de metoder som beskrivs i det valda materialet. Forskningsläget kring kreativt skrivande kan sägas vara bristfälligt, och vi efterlyser vidare forskning framför allt på svenska skolformer.

The aim of this bachelor thesis is to examine the methods used for reading promotion work at public libraries in Sweden for children and adolescents up to the age of 18 years. Part of the background is the results from international studies where the results show decreasing literacy skills among children. A low literacy might limit individuals opportunities to be a part of the society, and therefore the reading promotion work and ways of understanding how to imbibe and use knowledge and information are important. Semi-structured interviews were used as a method for collecting the data needed for answering the question of what kind of reading promotion work is done today for this lending- group. The number of interviews for this study are 10 and the number of informants are 12. All the informants are working with focus on children and adolescents reading. The study has a sociocultural perspective using three sociocultural concepts as a tool for analysing the results from the interviews; appropriation, instrument and social context. The conclusions possible to make from this study is that there is an aim from the librarians to do this reading promotion work both as projects and as regular activities. They want to tempt both young children with their parents and adolescents to visit the library and find ways into the literature. It turned out that there are more focus on the youngest children because when the children get older and become adolescents, the informants feel that it is difficult to reach them, since there are many other activities that compete with their time. The reading-promotion methods that the librarians used are all well-known and the librarians get positive feedback from participants in the activities, even if there still are challenges left to work with.