This overview aims to map the research regarding historical literacy and its uses in the historyclassroom. To achieve this, we deemed it necessary to first define literacy and disciplinaryliteracy, to understand the discourse from which historical literacy arose. Secondly, we identifiedspecific features of historical literacy. Thirdly, we discussed its importance for pupils learning ofhistory and, fourthly, we presented how teachers can approach historical literacy in the classroomthrough a few examples of tasks and exercises. In order to conduct this research, we used threedatabases: EBSCO, ERIC and Swepub.Our research led us to the conclusion that literacy can no longer solely be understood as theabilities to read and write but as all dimensions of communicating and learning. Furthermore,we concluded that because of the vast and complex vocabulary needed to understand and learnhistory unique linguistic abilities are required of our pupils. Therefore, we concluded that it isimportant that teachers scaffold students historical learning by making historical literacy anintegrated part in history education. A way to accomplish this is with different types of textanalysis. Keywords: Literacy, Historical literacy, Classroom Practises, Education, Vocabulary

Litteraciteten bland Sveriges barn och ungdomar har under de senaste åren haft en sjunkande trend vilket har föranlett staten att arbeta fram nationella riktlinjer för läsfrämjande insatser. En av dessa insatser är projektet Bokstart och syftet med studien är att studera hur bibliotekarier har arbetat inom projektet utifrån ett läsfrämjande och demokratiskt perspektiv. Teorin utgår från ett sociokulturellt synsätt på lärande som ser kunskap som något som erövras i samspel och interaktion med sin omgivning. Studien följer den kvalitativa forskningsmetoden och insamlingen av empiriska data har skett med fyra semistrukturerade intervjuer med efterföljande tematisk analys av det insamlade materialet. Resultatet av studien visar att bibliotekarier anser att högläsning är en användbar metod för att öka litteracitet men att den måste bedrivas utifrån ett medvetet förhållningssätt. Vidare anses interaktion och dialog mellan den som läser och den som lyssnar som nödvändigt för att språk- och läsinlärning ska främjas och bibliotekarierna ser det därför som viktigt att undervisa de vuxna i barnens närhet om olika språk- och läsutvecklande metoder. Vidare ser bibliotekarierna även läsfrämjande insatser som viktiga utifrån ett demokratiskt perspektiv eftersom en demokratis medborgare måste vara litterata för att aktivt kunna delta i nyhetsflöden och samhällsdebatter.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar kring läsvilans innehåll och urvalsprocess, med fokus på barns delaktighet och inflytande, samt hur de realiserar sina uppfattningar i verksamheten. Studien bestod av två delstudier: en enkätstudie och en observationsstudie. Studien genomfördes på en förskoleenhet med sju förskolor. Enkäten var riktad till förskollärare och bestod av sju frågor som tog cirka 10 minuter att besvara och var utformade för att studera förskollärarnas handlingsmönster och åsikter kring läsvilans struktur och innehåll. Observationsstudien bestod av två observationstillfällen där läsvilans genomförande och urvalsprocess observerades. Observationerna var direkta observationer med låg grad av struktur där ett teoretiskt ställningstagande togs och utifrån det dokumenterade observatörerna genom fältanteckningar utifrån ett observationsschema. Studiens teoretiska perspektiv var centrala begrepp utifrån tidigare forskning relevanta för vår studie, med fokus på litteracitet, delaktighet, inflytande, undervisning och omsorg. Sammanfattningsvis visar resultatet av studien att förskollärarna ser ett tydligt didaktiskt syfte med läsvilan och ser möjligheter med både undervisning och omsorg i vilan. Högläsning ur fysisk bok som metod med syften kopplade till litteracitet och språkutveckling stod i fokus i förskollärarnas syn på läsvilans syfte. Deras tankar, åsikter och handlingsmönster kring urvalsprocessen för läsvilans innehåll visar att de lägger stor vikt vid att möjliggöra barnens delaktighet och inflytande.

Den muntliga kommunikationen är viktig för elevers andraspråksutveckling i engelska. Elever behöver utveckla olika strategier för att samtala och skapa förståelse när ordförrådet inte räcker till. Forskningsöversikten har i syfte att undersöka den muntliga kommunikationens betydelse i engelskundervisningen. Syftet besvaras genom två frågeställningar: hur muntlighet framställs i andraspråksundervisningen och vilka undervisningsstrategier som används för att främja muntliga färdigheter i engelska. De sociokulturella och sociokognitiva perspektiven är genomgående i det analyserade materialet. Materialet visade även två utgångspunkter i andraspråksundervisningen, den enspråkiga- och tvåspråkiga undervisningen. Artiklarna som ligger till grund för forskningsöversikten är vetenskapliga och utgår från ett internationellt perspektiv. Dessa är sökta från två olika databaser, ERIC och Swepub. Materialet utgår från ett antal olika inkludering- och exkluderingskriterier. Resultatet visar att användningen av andraspråket skiljer sig i olika klassrum vilket beror på exempelvis lärarens och elevernas inställning till att tala på engelska. Slutligen visar resultatet att elever känner sig oroliga över att göra misstag och för att förhindra detta kan olika sociala aktiviteter användas.

Studien syftar till att belysa läraruppfattningar om läskanon och digitalisering av skönlitteratur i den egna undervisningen, samt vad lärarna uppfattar som litteraturundervisningens primära mål. Studiens teoretiska utgångspunkter är Appleyards litterära socialisationsteori (1991) och Vygotskijs sociokulturella perspektiv (1978), med fokus på Vygotkijs medierande verktyg. Studiens data baseras på en fokusgruppintervju och utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Urvalet består av fyra lärare som undervisar i svenska på mellanstadiet. Datan analyserades med en tematisk analys. Resultatet visar att lärarna arbetar med en oskriven kanon som underlättar lärarnas arbete som traditionsbärare, samtidigt som de förhåller sig kritiskt till den existerande kanon. Resultatet visar att en nationell kanon inte skulle vara inkluderande, och således gå emot skolans arbete för an likvärdig utbildning. Resultaten visar att lärarna är positiva till en digitalisering av litteraturen men inte en övergång till litteraturundervisning som helt baseras på digital teknik. Detta överensstämmer med forskning som säger att en användning av varierande format för läsning påverkar hågkomsten av texten positivt. Resultatet gällande litteraturundervisningens primära mål visar på att lärare strävar efter att bygga en läslust och läsintresse. I resultatdiskussionen diskuteras bevarandet av en litterär kanon i förhållande till lärarnas syn på digitalisering och litteraturundervisningens primära mål.

Syfte med denna studie är beskriva hur förskollärare, med hjälp av högläsning, arbetarför att främja språkutveckling hos barn. För besvara studiens frågeställningar: Hur anpassar förskollärarna högläsningen till alla barn i barngruppen? Hur stöttarförskollärarna barns språkliga utveckling i förhållande till högläsning? och Vad anser förskollärarna om högläsningen som ett främjande verktyg för barnens språkligautveckling? sammanställdes fem semistrukturerade intervjuer på fem legitimerade förskollärare. Resultatet från dessa intervjuer sammanställdes med hjälp av en tematiskanalysmetod. Jag analyserade det empiriska materialet med hjälp av den sociokulturella teorin och den kognitiva teorin. Den här studien kan bidra till ökad kunskap om strategier för att stimulera barns språkutveckling genom högläsning. Resultatet av studien visar hur förskollärarna arbetar med högläsning på ett sätt som bör främjarbarnens språkutveckling. Förskollärarna anser att det är viktigt att börja läsa högt i tidigt skede för barnen så att de får de bästa förutsättningarna att utveckla språket. Resultatet visar att det är viktigt att utgå efter barnens intressen, genom det blir det merengagemang från barnen, även att ge respons och uppmuntran under läsningen på så sätt resulterar det i att barnen utvecklar språket. Förskollärarnas svar påvisar även att det finns ett samband mellan samspel och barns språkliga utveckling under läsningen gång.

<p>Validerat; 20150306 (global_studentproject_submitter)</p>

The aim of this essay is to explore the concept of kindergarten libraries that is becoming a more frequent collaboration method between public libraries and preschools in Sweden. Situated between the sphere of public libraries and preschools, the kindergarten library is a bridge between two relationship professions as well as part of both political efforts and investments for providing books to kindergartens. This study investigates this relationship, the librarians’ roles that take form within this work and what kind of literacy that is being promoted to young children. Two qualitative group interviews were conducted with librarians who work as coordinators for the kindergarten libraries in different municipalities. The empirical material was then coded through Maj Klasson’s model of librarian roles. The results show that while the relationship is one of support, and that both professions work with a common interest in what is best for the children, librarians initiate and coordinate the kindergarten libraries but leave the majority of the literacy content to the preschool teachers. In such, the book is highly valued to be the center of the kindergarten library but other literary skills are overlooked.

This study examines early experiences of literacy described by unaccompanied minors from Afghanistan who are now following a general program of studies at a college of further education (folkhögskola) in Sweden. Their studies are conducted at a secondary and upper secondary school level. All of the participants are subject to the Swedish legislation applying to residence permission and participation in upper secondary education The experiences of literacy taken up here are reader biografies comprising picture collage and short text passages. The analysis is based on the biografies of 12 participants, illustrating various activities experienced during their respective childhoods, some of which are related to literacy, others not. The activities are presented in the form of illustrations and text along a timeline.  In the results section, the experiences described in the reader biografies are presented in terms of four categories: literacy and education, multimodal literacy and literacy mediating related to the theoretical background of this study.

No description available.