Denna kvantitativa och jämförande studie undersöker författarurvalet och utrymmesfördelningen i tre litteraturhistoriska läroböcker från åren 1991–2021 för gymnasieskolans svenskämne. Utrymmesfördelningen undersöks utifrån tidsperiod, könstillhörighet och geografisk härkomst. Resultaten jämförs sedan läroböckerna emellan samt med tidigare forskning för att se förändring övertid. Förändringarna kopplas sedan till den värdegrund och de centrala innehåll som står skrivet i den läroplan som är samtida med respektive lärobok. En avslutande frågeställning rör huruvida det går att urskilja en kanon för den studerade tidsperioden. Studien kommer fram till att överlag ges mest utrymme i läroböckerna till manliga och västerländska författare och minst till kvinnliga utomeuropeiska författare, med få undantag. Trenden verkar dock vara att ju senare läroboken är skriven desto jämnare är fördelningen av utrymme. Vidare visar förändringarna i läroböckerna i jämförelse med läroplanerna att läroböckerna tenderar att förändra sitt urval och utrymme efter vad som anges i kursplanerna snarare än i den allmänna värdegrunden. Kursplanerna har under åren dessutom blivit mindre och mindre detaljstyrda och värdegrunden har fått ta mer och mer plats i formuleringen av målen. I flera fall uppstår en konflikt mellan läroplanens värdegrund och kursplanens målformulering. Till sist kan en kanon urskiljas i materialet, men när den jämförs med studier som undersöker läroböcker från 1900-talets första hälft blir skillnaderna uppenbara. Detta tyder på att en kanon är föränderlig och flytande.

Enligt läroplanen för gymnasieskolan är ett av skolans uppdrag att aktivt verka för jämställdhet. Om det ska ske behöver även skolans läroböcker verka för skolans jämställdhetsuppdrag. Ett sätt att arbeta med jämställdhet är i ämnet svenska och i arbetsområdet litteraturhistoria. I valet av läroböcker är det viktigt att svenskläraren är medveten om hur föreställningar om genus framställs i läroboken, inte minst eftersom text och bild påverkar och formar våra föreställningar om samhället. Syftet med studien är att ge ett kunskapsbidrag om hur kvinnor och män utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv framställs i det litteraturhistoriska ämnesinnehållet i två läroböcker i svenska på gymnasiet från 1997 och 2019 för att jämföra, kritiskt granska och diskutera de föreställningar om genus och maktrelationer som förmedlas genom läroböckernas text och bild. Studiens frågeställningar är följande: Vilka beskrivningar av genus framträder i läroböckernas litterära epoker realism och naturalism? Vilka budskap och stereotyper förmedlas om genus och makt i respektive läroboks text och bild? Vilka likheter och skillnader finns mellan läroböckernas framställningar? För att uppfylla studiens syfte och besvara dess frågeställningar har diskursanalytisk teori och genusteori valts som teoretiskt ramverk och kritisk diskursanalys som metod. Materialet är två läroböcker i litteraturhistoria från 1997 och 2019 avsedda för gymnasieskolan.  Resultatet visar att läroböckerna förmedlar föreställningar om genus där mannen är i centrum och framkant av utvecklingen och kvinnan blir passiv och i bakgrunden. Detta visar en föreställning om genus där mannen är den handlingskraftiga, företagsamma och aktiva, medan kvinnan upplevs mer passiv och frånvarande. Resultatet visar även att läroböckerna förmedlar traditionella stereotyper och budskap där de lyfter fram det manliga, patriarkala, perspektivet genomgående i läroböckerna. Mannen framställs som närvarande, tongivande och geni, medan kvinnan framställs som frånvarande, ”kvinnosakskvinna” och privat. Läroböckerna visar sig ha likheter kring föreställningar om genus. Till exempel förmedlar båda läroböckerna, genom text och bild, männen som mer storslagna, drivna och handlingskraftiga, medan kvinnan uppfattas mer som passiv och frånvarande. En skillnad mellan de två läroböckerna är kvinnans närvaro. Kvinnan är nästintill helt utebliven i den äldre läroboken, medan kvinnan börjar få ta plats alltmer i den yngre läroboken, dock med traditionella stereotyper och föreställningar om genus.  Studiens resultat visar att läroböckerna inte stämmer överens med den syn på jämställdhet som ska genomsyra utbildningen. Läroböckerna förmedlar traditionella föreställningar om kvinnor och män och påverkar elevernas föreställningar om könen och i sin tur elevernas syn på sig själva. / According to the curriculum for the upper secondary school, one of the missions of education is to actively work for gender equality. If that is to happen, textbooks also need to work for the gender equality mission. One way to work with gender equality is in the subject of Swedish and in the field of literary history. When choosing textbooks, it is important that the Swedish teacher is aware of how ideas about gender are presented in the teaching material, not least because text and images influence and shape our ideas about society. The aim of the study is to provide a contribution to knowledge about how women and men, based on a discourse analytical perspective, are presented in the literary history subject content in two textbooks in Swedish at the upper secondary school from 1997 and 2019 to compare, critically examine and discuss the notions of gender and power relations that are conveyed through the text and images of the textbooks. The research questions are as follows: Which descriptions of gender appear in the textbooks' literary period of Realism and Naturalism? What messages and stereotypes are conveyed about gender and power in the text and images of each textbook? What are the similarities and differences between representations of the textbook? To answer the aim and questions of the study, discourse analytical theory and gender theory have been chosen as the theoretical framework and critical discourse analysis as the method. The material is two textbooks in literary history from 1997 and 2019 intended for upper secondary school. The result show that the textbooks conveyed notions of gender where men was at the center and forefront of development and women remained passive and in the background. This shows a notion of gender where men are the action-oriented, enterprising, and active, while women is perceived as more passive and absent. The result also showed that the textbooks conveyed traditional stereotypes and messages where they highlighted the male, patriarchal, perspective throughout the textbooks. Men is portrayed as present, universal and genius, while women is portrayed as absent, "women's libber" and private. The textbooks were found to have similarities regarding notions of gender. For example, both textbooks conveyed, through text and images, the men as more grandiose, driven, and capable of action, while the woman are perceived more as passive and absent. A difference between the two textbooks is the presence women. They are almost absent in the older textbook, while women are starting to find a place in the younger textbook, albeit with traditional stereotypes and ideas about gender.  The study's results show that the textbooks do not match the view of gender equality that should pervade education. The textbooks convey traditional ideas about women and men and influence the ideas of students about gender and, in turn, the students’ view of themselves.

Syftet med denna uppsats är att analysera och diskutera den didaktiska potential klassisk litteratur kan tänkas ha för den litteraturhistoriska undervisningen i gymnasieskolan. I läroplanen för ämnet svenska förklaras det hur eleverna ska få möjligheter att läsa litteratur från olika kulturer och epoker. Som stöd för min studie kommer jag först analysera Oscar Wildes The Picture of Dorian Gray och dess centrala teman, moral och sexualitet. Just dessa teman är valda då de har en möjlighet att fungera bra i klassrummet. Att läsa litteratur överlag kan bringa många fördelar, till exempel bättre läsförståelse, ett utökat ordförråd och kritiskt tänkande, och med specifikt klassisk litteratur kan elever även lära sig om historiska händelser och samhällsnormer. Tidigare forskning visar att elever kan tycka att litteraturhistoria är komplicerat och tråkigt. Att skapa ett intresse hos eleverna kan vara komplicerat, där valet av litteratur kan vara otroligt avgörande. Genom att välja litteratur där eleverna kan luta sig mot sina tidigare erfarenheter och kunskaper kan läsprocessen bli roligare och mer lärorik. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-05-31</p>

The purpose of this study is to examine, from a gender perspective, Utbildningsradions TV-program Hej Litteraturen! in the light of feminist literature studies conducted during the last twenty years. I want to examine if the feminist literature studies have had any impact on contemporary teaching material regarding the question of how much space in time is given to men versus women and which female authors are included in the literary canon. Hej Litteraturen! is a TV program produced in 2010 intended for high school teaching of literature history.    By conducting a content analysis in which I divide the study in a quantitative and a qualitative component, I have investigated how much space and time is given to female writers and how they are presented. My analysis draws on use Yvonne Hirdman’s theory of the gender system.    The result shows that the female authors get 37 percent of the total reference space and 42 percent of the time-space. The program has sought to describe male and female authors equally and gives them weight and relevance to the sections in a similar manner.     In conclusion, Hej Litteraturen! is a tutorial which embraces parts of the criticisms that have existed in historical literature review papers in general and literary history textbooks in particular. Hej Litteraturen! has worked on gender aspects of the program and by picking up contemporary authors as reference points for literary history in the present, the program contributes not only not only in renewing the literary canon, but also in balancing out the dominance of male writers in the history of literature. / Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv granska Utbildningsradions programserie Hej Litteraturen! mot bakgrund av den feministiska litteraturforskning som bedrivits under de tjugo senaste åren.  Jag vill undersöka om forskningen har haft någon inverkan på ett nutida läromedel i frågan om hur mycket utrymme som ges till män respektive kvinnor och vilka kvinnor som ingår i kanon. Hej Litteraturen! är ett TV-program avsett för gymnasieskolans litteraturhistoriska undervisning och är producerat 2010. Genom att göra en innehållsanalys där jag delar upp undersökningen i en kvantitativ och en kvalitativ del, har jag undersökt vilket faktiskt utrymme i tid och omnämnanden som ges de kvinnliga författarna och hur de presenteras. I denna analys har jag använt Hirdmans teori om genussystemets två principer som utgångspunkt. Resultatet visar att de kvinnliga författarna får 37 procent av det totala omnämnandeutrymmet och 42 procent av tidsutrymmet. I programmet har man försökt beskriva manliga och kvinnliga författare likvärdigt och ger dem tyngd och relevans i avsnitten på ett likvärdigt sätt. Slutsatsen blir att Hej Litteraturen! är ett läromedel som tagit till sig delar av den kritik som funnits mot litteraturhistoriska översiktsverk i allmänhet och litteraturhistoriska läromedel i synnerhet. Man har arbetat med genusaspekter i programmet och genom att låta nutida författare medverka som referenspunkter för litteraturhistorien i samtiden, bidrar man inte bara till att förnya kanon, utan väger också upp den dominans av manliga författare som finns i litteraturhistorien.

Syftet med den här uppsatsen är att utföra en komparativ analys av fem läromedel i svenska 2 i gymnasieskolan. Vi besvarar en frågeställning som rör hur fördelningen mellan kvinnliga och manliga författare ser ut i läromedlen. Vi besvarar även en fråga gällande hur kvinnliga och manliga författare framställs i läromedlen med avseende på allmänna beskrivningar av författarnas lynne, karaktär samt litterära produktion. För att besvara dessa frågeställningar använder vi oss av två teoretiska utgångspunkter, Yvonne Hirdmans genussystem samt Gisela Håkansson och Catrin Norrbys samtalsstilar. I den här uppsatsen kommer vi fram till att de läromedel vi har analyserat visar en klar majoritet av manliga författare sett till hur ofta de nämns och hur mycket utrymme de får i respektive läromedel.

This study aims to develop knowledge about the teaching of literary history in upper secondary school. Sub-study I explores: What content is foregrounded when upper secondary school teachers of Swedish introduce literary history? And what significance can different teaching content have for sparking interest? Sub-study II explores: What teaching content sparks students’ interest in literary history? And what other aspects of the teaching spark their interest in literary history according to the students themselves? The study is framed by didactics and curriculum theory and also theories about interest and teaching. The material consists of video recordings from ten different lessons when upper secondary teachers were introducing literary history in the course Swedish 2. The experiences of upper secondary school students of the teaching were collected using questionnaires and interviews. All students were enrolled in university preparation programmes in a medium-sized Swedish city. The results of the analysis in Sub-study I show a wide range of potential literary history teaching content. The study thus contributes new empirical knowledge about what forms (in terms of its content) literary history can take in its teaching. In the past, Swedish as a subject has been discussed to a large extent in relation to the conceptions of the subject of Swedish as a skills subject, as a cultural heritage subject, and as an experience-based subject. The results of the study are discussed in relation to these conceptions but make further contributions by concretizing the variety of teaching content that occurs in classrooms. The results of the analysis in Sub-study II show that upper secondary school students’ interest in literary history can be sparked in relation to different content in the teaching such as students experiences; intertextuality; similarities and differences between different periods; epochs, authors and works, and aesthetic elements. The analysis also revealed aspects that could be linked to the teachers’ ways of leading and organising the teaching. These were passion and engagement; content legitimation; interaction and participation; variety; structure and delimitation and grades or de-emphasis on performance. The many themes identified in Sub-study II contribute to revealing different ways of sparking interest in literary history. This is an important result in view of the fact that previous research has shown that students lack interest in literary history teaching. Together, the two sub-studies contribute to revealing new empirical knowledge about literary history teaching. Finally, there is a reflective discussion which illuminate the study in relation to different perspectives on classroom management.

Selma Lagerlöf är en författare som sällan förknippas med genren science fiction, men i denna uppsats analyseras två av hennes ovanligare berättelser med hjälp av science fiction-teori. Berättelserna är ”Kevenhüller”, ett kapitel ur Gösta Berlings saga från 1891, och ”Slåtterkarlarna på Ekolsund”, en versifierad berättelse från samlingsvolymen Troll och människor I från 1915. Syftet är dels att undersöka texterna från ett nytt perspektiv, dels att se hur texternas teman förhåller sig till andra i samtiden. De tre främsta aspekter som används i analysen är novum, det sublima och det groteska, alla tre begrepp använda enligt den science fiction-tolkning som Csicsery-Ronay gör i The Seven Beauties of Science Fiction från 2008. Ett novum är en uppfinning, upptäckt eller socialt förhållande genom vilken berättelsens handling får sitt ursprung. Det sublima är upplevelser där läsaren i texten möter ting av så storslagen natur att det inte går att omfatta med sinnet. Det groteska är läsupplevelser där gränser och förändringar är så vaga att det inte går att klassificera det som skapar känslan. Alla dessa aspekter återfinns i berättelserna och ger fördjupade insikter inom de teman som ofta associeras med science fiction, som framtid, teknik och mänsklig identitet. Lagerlöfs texter visar sig också passa in i tankegångar om framsteg som var populära i hennes samtid. Människans dominans över naturen ifrågasätts inte nämnvärt. Den stora uppgiften för människan är att hantera sin teknik ansvarsfullt, så att alla människor kan gagnas av teknikens under. / Selma Lagerlöf is an author who is seldomly associated with the Science Fiction genre, but in this thesis two of her more unusual stories are analysed with the help of Science Fiction Theory. The stories are “Kevenhüller”, a chapter from the novel Gösta Berling’s saga from 1891, and “Slåtterkarlarna på Ekolsund” (“The Mowers at Ekolsund”), a story written in verse from the collection volume Troll och människor I from 1915. The purpose is in part to analyse the texts from a new perspective and in part to see how the themes of the text relate to the author’s contemporaries. The three foremost aspects that are used in the analysis are Novum, the Sublime and the Grotesque, all three concepts used according to the Science Fiction interpretation that Csicsery-Ronay makes in The Seven Beauties of Science Fiction from 2008. A Novum is an invention, discovery, or social state of affair from which the story evolves. The Sublime is experiences where the reader is introduced to things in the text of such greatness that it’s not possible to grasp with the mind. The Grotesque is reading experiences where borders and transformations are so vague that it’s impossible to classify that which creates the feeling. All these aspects appear in the stories and gives expanded insights into themes who are often associated with Science Fiction, like future, technology, and human identity. The texts of Lagerlöf also fits in with trains of thought that were popular amongst her contemporaries. The human domination over nature is hardly ever questioned. The great mission for humanity is to handle its technology with responsibility, so that all people can gain from the wonders of technology.

The Rights of Creativity is a study of Swedish copyright history from the birth of Sweden’s first copyright legislation in the early 19th century to the passing of the current law in 1960. As the title suggests, the law is regarded as part of a wider cultural context and the dissertation moves beyond the borders of legal history and analyses the law in relation to the history of literature, film, television and other media that partly reflect and partly intersect with the legislative process. The main object of the study is to see how the author is constructed in legal and cultural discourses during the 19th and 20th century. The dissertation focuses on three Swedish copyright laws from 1877, 1919 and 1960, but these laws and their preambles are also related to a few contemporary cultural intertexts, namely: August Strindberg’s novel Röda rummet [The Red Room] from 1879; the director Mauritz Stiller’s films Gunnar Hedes Saga [The Blizzard] and Gösta Berlings saga [The Saga of Gösta Berling] from 1923 and 1924, and finally the television shows Hylands hörna and Skäggen from 1962 and 1963. Apart from this it also pays some attention to the Freedom of the Press Act from 1810 that came to include Sweden’s first copyright statement, as well as to the development after 1960. Eventually it aims to show how the historical legacy has affected the copyright legislation and debates of today. / Skapandets rätt handlar om hur den juridiska synen på upphovsmannen rätt och skapandets villkor har förändrats i förhållande till den kulturella utvecklingen i Sverige under 1800 och 1900-talet. Avhandlingen består av en kronologisk studie av de upphovsrättslagar som antogs 1877, 1919 och 1960, men den behandlar också 1810 års tryckfrihetsförordning och de senaste årens rättsutveckling i korthet. Denna upphovsrättshistoriska exposé placeras in i ett litteratur- och mediehistoriskt sammanhang och lagtexterna underkastas en intertextuell analys där deras relation till några olika kulturella intertexter analyseras. Inledningsvis diskuteras hur 1810 års Tryckfrihetsförordning kom att innefatta Sveriges första upphovsrättsbestämmelse. Därefter kontrasteras Sveriges första separata upphovsrättslag från 1877 mot August Strindbergs genombrottsroman Röda rummet, allt i ljuset av Jürgen Habermas teori om den borgerliga offentligheten. 1919 års lagstiftning relateras sedan till Mauritz Stiller filmatiseringar av Selma Lagerlöfs romaner En herrgårdssägen och Gösta Berlings saga. Instiftandet av dagens upphovsrättslag från 1960 analyseras slutligen mot bakgrund av den nya tidens TV-medium som här exemplifieras av Hylands hörna och Skäggen. Avslutningsvis knyts allt samman i en kapitel där historiens lärdomar appliceras på dagens debatt. Här diskuteras hur tre föreställda oppositioner mellan konstnär-publik, privat-offentligt och original-kopia har format upphovsrättens historia och hur de fortfarande färgar samtidens upphovsrättsdiskussioner.

Detta är ett examensarbete baserat på en etnografiskt inspirerad studie som har syfte att undersöka hur lärare motiverar och utformar undervisningen av äldre texter på gymnasiet samt hur elever på olika gymnasieprogram upplever denna undervisning. För att utföra studien har använt mig av källor som bidragit till att samla in, bearbeta och analysera den empiri som intervjuerna och observationerna resulterat i. Frågeställningarna är baserade på syftet med studien och lyder: 1. Hur använder sig svensklärare av äldre texter i klassrummet idag? 2. Hur motiverar svensklärare undervisningen av äldre texter i klassrummet idag? 3. Skiljer sig litteraturundervisningen av äldre texter åt mellan de olika programmen och i så fall hur? 4. Hur upplever eleverna undervisningen av äldre texter? För att besvara mina frågeställningar utfördes tre lärarintervjuer, tre fokusgruppsintervjuer med elever ur respektive klass samt observerade två av tre klasser under ett lektionstillfälle. Som metod för analys valdes en innehållsanalys där teman vaskades fram. Detta innebar att intressanta träffpunkter valdes ut efter transkriberingen av intervjuerna som därefter formade tre teman. Resultatet delades sedan upp i tre delar baserat på dessa teman. Dessa tre teman är: Läsning för att öppna dörrar, läsning för igenkänning och läsning för läslust. I varje tema presenteras vad som utläses vara hinder och möjligheter med den olika tillvägagångssätten för undervisning av äldre texter.

The U.S. Southwest is a semi-arid region affected by numerous environmental problems. Chicana/o communities have been directly affected by such problems, especially ever since the region was annexed from Mexico by the United States in the mid-nineteenth century. From this moment onwards they lost their environmental sovereignty, mostly through their dispossession of the natural resources.   This environmental humanities dissertation focuses on the ethics, politics, and practices around water (management), for water is a key natural resource and a central element of Chicana/o cultural identity. It explores the ways in which Chicana/o culture is interconnected with environmental practices and sites in subaltern literary works about the Chicana/o experience. It investigates how the hegemonic Anglo-American environmental, political, and economic practices have challenged and undermined Chicana/o culture, identity, and wellbeing, and how this has been addressed in fiction; and it questions whether establishing such a connection adds any useful insights to the larger discussion on the global socio-environmental crisis. This dissertation also analyzes the writer activist character of the subaltern narratives of the corpus, with attention to the relevance of rhetoric in subverting and constructing environmental discourses and ethics.   By examining regional and border narratives, as well as fiction and non-fiction narratives about the socio-environmental struggles of other ethnic minorities in the Southwest and in other parts of the world, this dissertation puts literature about the Chicana/o experience in a regional, national, and transnational context. It moreover explores the pivotal role of literature in reclaiming environmental sovereignty, in asserting cultural identities, and in countering the environmental crisis by imagining alternative managerial practices and socio-environmental relations, as much as in challenging cultural hegemonies. / <p>QC 20170508</p>