Sammanfattning Syftet med studien är undersöka hur skolpersonal på en utvald skola, implementerar Friendsprogrammet och tillämpar arbetssättet i praktiken. Studien syftar även till att undersöka eventuella likheter och olikheter kring skolans sätt att implementera programmet jämfört med hur Friendsprogrammet är tänkt att implementeras. Vidare syftar studien till att undersöka om skolpersonal upplever att eventuella hinder, personella eller organisatoriska, påverkar implementeringen. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ ansats tillämpats. Empiri har inhämtats från en gruppintervju med tre lärare, Friendsorganisationen, Skolverket och kommunens hemsida. För att analysera materialet användes en programteoretisk analys, för att i sin tur kunna identifiera skillnader och likheter mellan Friendsprogrammets och skolans insatser samt arbetssätt. Resultatet visade att skolan inte hade implementerat alla delar av Friendsprogrammet, vilka kan bero på bristande organisatoriska och kontextuella förutsättningar, lärarnas olika arbetssätt, svårigheter att upprätthålla en hela-skola-ansats och en positiv inställning till programmet. Dessa slutsatser kan leda till en utveckling inom Friendsprogrammet och ge den utvalda skolan tydligare riktlinjer i deras arbete mot mobbning, som i sin tur kan stärka antimobbningsarbetet.

Sammanfattning Bakgrund: Det finns flera antimobbningsprogram som syftar till att reducera mobbning och kränkande behandling, varav ett är Friendsprogrammet. Det syftar till att utbilda och stödja skolor i deras antimobbningsarbete. Med Friendsprogrammet kartläggs förekomsten av mobbning och kränkande behandling återkommande under tre år och resultatet analyseras och följs sedan upp. Arbetets utgångspunkt är en hela-skolan-ansats där samtliga i verksamheten ska ha kännedom om hur antimobbningsarbetet ska gå till utifrån förebyggande, främjande och åtgärdande insatser. Syfte: Med fokus på klasslärares upplevelser och erfarenheter ämnar föreliggande studie att undersöka klasslärarnas inställning till Friendsprogrammet på Åkerskolan (ett fiktivt namn). Studien syftar även till att undersöka Åkerskolans förutsättningar att bedriva ett antimobbningsarbete, med särskilt fokus på skolklimat, handlingsutrymme och ett systematiskt förhållningssätt. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och empiri har inhämtats via semistrukturerade intervjuer med klasslärare på en Friendsskola och från skolans likabehandlingsplan. Utifrån studiens teoretiska ramverk analyseras skolans antimobbningsarbete. Resultat: Åkerskolan använder inte Friendsprogrammet i större utsträckning. Klasslärarnas inställning till programmet är överlag negativ, resultatet indikerar att de till viss del inte arbetar enligt ett systematiskt förhållningssätt och att de har ett stort handlingsutrymme att forma sitt antimobbningsarbete. Skolklimatet är positivt och det utgör förutsättningar att bedriva ett framgångsrikt antimobbningsarbete.

Baskartan innehåller högdetaljerad geografisk information som ligger till grund för olika verksamhets-delar i en kommun. Ajourhållning av baskartan innebär en noggrann och krävande process för att säkerställa dess innehåll. Kvalitetskraven på innehållet varierar utifrån syfte och ändamål samt styrs av olika standarder och riktlinjer. Ett avtal som kommunerna tillsammans med Lantmäteriet kan ingå är, Ajourhållningen av adress- och byggnadsinformation samt information om övrig topografi (ABT-avtal). Avtalet innehåller dataspecifikationer som beskriver bl.a. riktlinjer kring insamling av specifika geodata, dataformat och datakvalitet. I avtalet ingår att leverans av kvalitetssäkrade byggnadsgeometrier ska ske. Avtalets syfte är att kommunerna tillsammans med Lantmäteriet uppnår en hållbar och kvalitativ process kring geografiska data. Syftet med studien var att utveckla, testa och utvärdera en metod i Topocad för att kvalitetssäkra byggnadsgeometrier med avseende på logisk konsistens, enligt ramen för ABT-avtal. Detta för att skapa ett underlag som kan användas för arbetsrutiner vid handhavande av byggnadsgeometrier. Studieområde är Hagfors, en mindre tätort i norra Värmland.  I studien presenteras en specifik metod för kvalitetsprocessen i programvaran Topocad med stöd av den kvalitetskontroll som utförs av Lantmäteriets i programvaran FME. Kvalitetsprocessen omfattar kontroll av logisk konsistens och skapande av byggnadsytor. Målet med arbetet är att testa och utvärdera Topocads kapacitet att klassificera och korrigera topologiska fel i polylinjer samt skapande av polygoner. Därför i arbetet har klassificering och korrigering testats och utvärderats för ett urval av felaktiga byggnadsgeometrier genom inbyggda funktioner i Topocad. Därtill har även skapande av polygoner utförts genom en automatiserad funktion utifrån de korrigerade byggnadsgeometrierna. I resultatet framgår att klassificeringen av topologiska fel i Topocad är till viss del icke tillförlitlig. Detta eftersom en specifik typ av polylinjer med lösa noder inte kan klassificeras. Därtill framgår även att det är möjligt att korrigera och kvalitetssäkra de övriga polylinjerna med lösa noder som Topocad klarar att klassificera med hjälp av lämpliga toleransparametrar. Dessutom visar resultatet att det är genomförbart att skapa polygoner av de klassificerade och korrigerade polylinjerna. Samtidigt är polygonernas tillförligtighet och kvalitet helt beroende av de tillämpade toleransparametrarna samt de uppställda kvalitetskraven.     Slutsatsen är att det inte är möjligt att utveckla en metod för hela kvalitetsprocessen som kvalitetssäkrar byggnadsgeometrier i Topocad enligt ABT-avtalet. Detta eftersom vissa delar av kvalitetsprocessen är otillförlitliga eller ej genomförbara. / The basemap contains highly detailed geographical information that is the foundation for several functions in the municipalities in Sweden. The upkeep of the basemap involves a specific and ever-evolving process to ensure the quality of its content. The quality requirements for the basemap content vary according to the purpose and are moderated by different standards and guidelines. The Maintenance of Address and Building Information and Information of Other Topography, ABT-agreement (ABT-avtal). This voluntary agreement presents guidelines and encloses data specifications on the gathering of specific geodata, data formats, and the logical consistency of the delivery. One specific part of the agreement includes the delivery of quality-assured building geometries. The agreement offers municipalities and The Department of Land Surveying (Lantmäteriet) in Sweden to enter collectively to construct a sustainable and qualitative process around the geographical information. The purpose of this study was, therefore, to develop and evaluate a quality process for the quality assurance of the building geometries regarding their logical consistency, according to the ABT agreement. This quality process can lead to creating a foundation for correctly handling the building geometries. Therefore, The Department of Land Surveying has contributed with its own quality control process to help the municipalities achieve a higher data quality. The quality control process was created in Feature Manipulation Engine (FME) program. The study area was a small urban area in the town Hagfors, situated in the north eastern part of the county of Värmland, Sweden. The study presents a specific method for the quality process in the software Topocad with the support of The Department of Land Surveying own quality control process. The method content is divided into two different parts that manage with the logical consistency in the polylines and the creation of polygons from the building geometries. The method was to test and evaluate Topocads capacity to classify and correct topological errors in the polylines, but also the creation of polygons. Classification and correction were performed for a selection of incorrect building geometries through program-built functions. In addition, the creation of polygons was also performed for the corrected building geometries through an automated function in Topocad. The result shows that the classification of topological errors in Topocad is, to a certain degree, unreliable. This because Topocad cannot classify a specific type of polylines with loose nodes. Furthermore, it also appears that it is possible to correct the other polylines with loose nodes that Topocad can manage to classify and thereby assure their quality. Moreover, the result shows that it is achievable to create polygons of the classified and corrected polylines in Topocad. At the same time, the reliability of the polygons is entirely dependent on the cluster tolerance applied in the method and the quality requirements established for the results. The study concludes that it is not possible to develop a method for the whole quality process that assure the quality of the building geometries in Topocad, according to the ABT-agreement. This because some parts of the quality process are unreliable or unachievable.

Syftet med detta examensarbete är ta reda på vilka definitioner som finns för intelligensbegreppet i den del som berör logik i matematik och i vilken mån den går att påverka. Resultatet visade att matematiklärarna som ingår i denna undersökning ansåg att intelligensbegreppet har sin plats i problemlösning i matematik och ansåg sig arbeta med att främja denna förmåga hos sina elever. Ett undersökningsformulär med fem sk rika matematiska problem gavs därför till deras elever. Resultatet visade att 68 % dvs ca 200 elever inte kunde finna en lämplig lösningsstrategi till ett enda problem som presenterades i formuläret. Parallellt genomfördes ett arbete inriktat på problemlösning i en grupp om 12 elever som får sin skolundervisning på Ungdomsalternativet. Efteråt fick även denna grupp besvara samma undersökningsformulär som den ovannämnda elevgruppen. Resultatet skilde sig avsevärt mellan grupperna. I den senare elevgruppen växte problemlösare fram. / Syftet med detta examensarbete är ta reda på vilka definitioner som finns för intelligensbegreppet i den del som berör logik i matematik och i vilken mån den går att påverka. Resultatet visade att matematiklärarna som ingår i denna undersökning ansåg att intelligensbegreppet har sin plats i problemlösning i matematik och ansåg sig arbeta med att främja denna förmåga hos sina elever. Ett undersökningsformulär med fem sk rika matematiska problem gavs därför till deras elever. Resultatet visade att 68 % dvs ca 200 elever inte kunde finna en lämplig lösningsstrategi till ett enda problem som presenterades i formuläret. Parallellt genomfördes ett arbete inriktat på problemlösning i en grupp om 12 elever som får sin skolundervisning på Ungdomsalternativet. Efteråt fick även denna grupp besvara samma undersökningsformulär som den ovannämnda elevgruppen. Resultatet skilde sig avsevärt mellan grupperna. I den senare elevgruppen växte problemlösare fram.

Jag har i min undersökning sökt ta reda på hur elever i skolår fem och sex och ett antal lärare ser på undervisningen i matematik. Hur kan matematiksvårigheter ta sig i uttryck och vad beror dessa på? Detta är två frågeställningar som är viktiga i min rapport. Genom att 54 elever fick besvara en enkät under lugna omständigheter i klassrummet där jag själv var närvarande och presenterade mitt arbete, tror jag mig ha fått tillförlitlig data från eleverna som en grund till denna studie. Därutöver fick åtta lärare besvara en enkät och några intervjufrågor att besvara utan att de sinsemellan utbytte åsikter om. Hela undersökningen genomfördes en och samma dag varför tillförlitligheten i de enskildas svar är att betrakta som mycket god. Många lärare angav logiskt tänkande som en viktig del i förståelsen av matematik. Men vad är logiskt tänkande? Jag har kommit fram till att det är ett abstrakt tänkande som skiljer sig mellan olika individer. I min studie angav lärarna språkproblem, låsningar, stress och tråkigt ämne, som några uttryck när eleverna visade svårigheter inför matematiken. Om eleverna tycker matematik är ett tråkigt ämne kan det komma att påverka deras attityd och inställning till ämnet. Detta är något som Magne gör oss uppmärksam på då han hänvisar till amerikanska undersökningar om attityder hos elever i skolår 4 %u2013 6. Att lärare och elever inte alltid talar samma språk framkommer också när eleverna svarar att de inte alltid förstår sina läxor samt att de inte upplever att de haft grupparbeten i samma utsträckning som lärarna anger. Detta bekräftar Vygotskijs och Bernsteins teorier att inlärning påverkas av den kommunikation som förs mellan elev och lärare.

Orsakerna till matematiksvårigheter är fortfarandeomdiskuterade. Vissa forskare lyfter fram domänspecifika förklaringar som grundar sig i kvantitativa och numeriska funktioner medan andra inriktar sig mer på generella kognitiva förmågor som arbetsminne och uppmärksamhet. Syftet med studien var att studera vissa generella kognitiva funktioner hos elever med matematiksvårigheter och på det sättet testa den domängenerella förklaringsgrunden till matematiksvårigheterna. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats där elever i åldern 12-14år har deltagit genom att göra ett antal tester. Vid analysen har elever med matematiksvårigheterjämförts med jämnåriga som är typiskt presterande i ämnet. I testbatteriet ingick bl a tester av aritmetiska förmågor, jämförelse av mängder och tal samt några utvalda generella kognitiva funktioner. De utvalda domängenerella förmågorna var logisk icke-verbal förmåga, läsförmåga, verbalt arbetsminne, exekutiva funktionen att skifta uppmärksamhet samt spatial förmåga. Resultatet av undersökningen visade att elever med matematiksvårigheter har en signifikant sämre läsförmåga samt logisk, exekutiv och spatial funktion. Däremot visade de inte på något nedsatt verbalt arbetsminne. Resultatet visade inte heller på någon signifikant skillnad i den domänspecifika förmågan att jämföra mängder och tal mellan eleverna med matematikssvårigheter och kontrollgruppen. Detta ger stöd för den domängenerella hypotesen om matematiksvårigheternas orsak. Eftersom det finns kopplingar mellan flera generella kognitiva förmågor och matematiksvårigheter är det viktigt att dessa beaktas vid pedagogiska utredningar av elevers behov av stödinsatser i matematik. Om fokus endast hamnar på matematiska förmågor vid kartläggning blir inte bilden komplett, vilket kan leda tillbristfälliga bedömningar av elevensbehov av anpassningar och åtgärder samt mindre adekvata och effektiva stödinsatser.

Four years following the refugee crisis of 2015, Uppsala Stadsmission’s integration program “Mötesplatsen” begun its activity offering a ‘meeting place’ for unaccompanied young adults, who had received temporary residence according to the Swedish Upper Secondary School Act. The program offered individual support and guidance in their contact with the Swedish agencies, civic information, help in searching and applying for jobs and school homework assistance. The first aim of this study is to conduct an outcome evaluation, that is to assess whether and to what extent the intended outcomes of Mötesplatsen were achieved. The second aim is to identify the program’s underlying assumptions about how the program’s planned activities are thought to lead to the desired outcomes. The study is structured in accordance with evaluation theory and practice, making use of a logic model framework to identify Mötesplatsen’s program components, which in turn, is used to inform the outcome evaluation and the explication of the program’s underlying assumptions. The results of the study indicated that the services at Mötesplatsen had a positive effect on the conditions of the participants across most areas of receiving support. Participants reported improvements in their requirements to finding a job, did comparatively better in their educational pursuits, were assisted in legal/administrative questions or other questions, acquired civic information about the Swedish society and generally felt a sense of community throughout their involvement with the program. Overall, the progress observed in their individual conditions and prospects contributed to the empowerment of the participants across the areas which they sought help in. Furthermore, the results pointed towards assumptions mainly concerned with how the program’s planned activities are thought to produce the intended outcomes, showcasing the causal relationships between these components. / Fyra år efter flyktingkrisen 2015 startade Uppsala Stadsmissions integrationsprojekt Mötesplatsen sin verksamhet med att erbjuda en mötesplats för ensamkommande unga vuxna, som fått tillfälligt uppehållstillstånd enligt Gymnasielagen. Programmet erbjöd individuellt stöd och vägledning i deras kontakt med de svenska myndigheterna, samhällsinformation, hjälp med att söka och hitta jobb samt läxhjälp i skolan. Det första syftet med denna studie är att genomföra en utvärdering av utfall, det vill säga att bedöma om och i vilken utsträckning Mötesplatsens avsedda utfall uppnåddes. Det andra syftet är att identifiera programmets underliggande antaganden om hur programmets planerade aktiviteter anses leda till önskade resultat. Studien är uppbyggd i enlighet med utvärderingsteori och praktik, med hjälp av en logisk modellram för att identifiera Mötesplatsens programkomponenter, som i sin tur används för att informera utvärderingen och förklaringen av programmets underliggande antaganden. Resultaten av studien visade att tjänsterna på Mötesplatsen hade en positiv effekt på deltagarnas villkor inom de flesta stödområden. Deltagarna rapporterade förbättringar i sina förutsättningar för att hitta jobb, klarade sig jämförelsevis bättre i sin utbildning, fick hjälp i juridiska/administrativa frågor eller andra frågor, fick information om det svenska samhället och kände generellt en känsla av gemenskap under hela sitt engagemang i programmet. Sammantaget bidrog de framsteg i deras individuella villkor och framtidsutsikter till att deltagarna hade mer egenmakt inom de områden som de sökte hjälp inom. Dessutom pekade resultaten på de antaganden som främst handlade om hur programmets planerade aktiviteter tros ge de avsedda resultaten, vilka i sin tur visade orsakssambanden mellan dessa komponenter.

The digitalization trend is popular in the industrial world because of the efficiency of the monotonous working standards and conditions. Industry 4.0 is frequently brought up and discussed in the industries, more precisely, how the new genera- tion's working methods will be carried out in the industry. In the industrial sectors, there is a strong confidence that digitalization will gain a strong foothold in the near future.The University of Gävle (“University”) will develop the robot lab during the spring of 2020 with several different activities, including visiting, research and education. The reason for the project is that the laboratory has more than 400 visitors per year, an increased demand for flexible learning, automation robotics and digitalization are areas of rapid development and the volume of research in the subject is growing. The development work aims to visualize and simulate automation solutions in the laboratory. In addition, a hardware control system, ABB (AC 800), will be con- nected to the Human-Machine Interface ("HMI"). This project aims to create a pro- ject in a simulation environment and connect it to the physical environment, i.e., to connect it to PLC.To achieve the purpose of this project, examples and development trends in Cyber- physical Systems (“CPS”) regarding simulation and visualization of automation solu- tions will be discussed and an evaluation of system identification methods that can be used in system modeling of the demonstration equipment will be made.In this project, a system will be modelling so that product demonstration in the ro- bot laboratory at the University can be controlled remotely or via remote. To be able to demonstrate the entire chain from simulation environment to physical envi- ronment, it is necessary to program the PLC via the TIA portal. Programming lan- guage for the PLC should Ladder Diagram (“LD”) be used, which is the most com- mon and graphical PLC programming method. System identification and errors of the system should be checked by visualizing via Factory I/O or the University’s own software, where all equipment is implemented.Creating intelligent machines requires sensor units and actuators such as RFID, vi- sion units and robotic arms. All of these elements require further research as well as careful examination of the content of international standards and specifications. The hope is that researchers will continue to explore the extensive breadth and depth of this topic. Factory I /O has built-in robot arm processes that are pre-programmed and grouped into the software (which not only allows the use of robot arms, but also a machine center included in a robot arm is used). In this respect, there are exciting research opportunities that can contribute to the development. The result of this research is that the entire chain from simulation environment to physical environment was estimated in a good way with the help of Factory I /O and Tia portal so that the PLC works as a cyber-twin equipment. Using the demonstra- tion equipment system creates a uniform standard for control and monitoring of the system.Keywords: Industry 4.0, Cyber physical system, Programmable logical Controller, Smart Manufacturing, Digital twin, Virtual commissioning.

Distinktionen mellan analytiska och syntetiska sanningar spelade en viktig för filosofer som Leibniz, Hume och Kant. Men det var först med Frege som begreppet analyticitet fick en definition som inte bara tycks vara explicit utan som också hade en bred tillämpbarhet. Den förmodade distinktionen analytiskt/syntetiskt har dock senare ifrågasatts av filosofer såsom Quine. Denna uppsats avser i första hand att visa att Quines argument, i artikeln Two Dogmas of Empiricism (1951), mot analyticitet inte är tillräckligt starka för att bevisa att den fregeanska definitionen av analyticitet är cirkulär. I detta sammanhang har uppsatsen även undersökt kronologiskt viktiga epoker där Quine engagerar sig i den analytiska/syntetiska distinktionen i sitt arbete före liksom efter 1951. Den mer moderna traditionen, som delar in analyticitet i två kategorier – metafysisk och epistemisk analyticitet – går tillbaka till Boghossian (1996). Boghossian försvarar en uppdaterad version av Wittgensteins och Carnaps åsikt att analyticitet skall anges i termer av implicita definitioner I motsats till Boghossian anser Williamson att det inte finns något sätt att uppfatta analytiska sanningar som gör analyticitet användbar inom filosofin. Inom ramen för uppsatsens syfte kommer även dessa ’post-quineanska’ försök att beskriva analyticitet och den analytiska förklaringen av a priori att redovisas och kritiskt granskas. / The distinction between analytic and synthetic truths has played an important role for philosophers such as Leibniz, Hume and Kant. However, it was Frege who gave the notion of analyticity a definition that not only appears to be unambiguous but is also widely applicable. However, the supposed analytic/synthetic distinction was later challenged by philosophers such as Quine. This thesis aims primarily to show that Quine’s arguments, in the article Two Dogmas of Empiricism (1951), against analyticity are not sufficient to show that Frege’s definition of analyticity is circular. In this context, the paper has also examined chronologically important periods where Quine is engaged in the analytic/synthetic distinction before and after 1951. The more modern tradition, which separates analyticity into two broad categories – metaphysical and epistemic analyticity – goes back to Boghossian (1996). Boghossian defends an updated version of Wittgenstein’s and Carnap’s view that analyticity should be stated in terms of implicit definitions. In contrast to Boghossian, Williamson believes that there is no way of understanding analytic truths that makes analyticity useful in philosophy. Within the scope of this thesis, these ‘post-Quinean’ attempts to describe analyticity and the analytic explanation of a priori will also be presented and critically reviewed.