Morgondagen har ett behov av fler naturvetare som har insikt om och kan ta ställning till de miljöfrågor som rör bland annat klimatpåverkan, samtidigt som barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar. Detta har fått utbildningssektorn att reagera och rikta uppmärksamheten till att barn redan i förskoleåldern ska få undervisning i naturvetenskap. Att verksamheten i förskolan skall arbeta med naturvetenskap står skrivit i Lpfö 98, men hur och i vilket omfång är tolkningsbart. Det är alltså upp till varje pedagog på förskolan att bestämma. Syftet med vår studie har varit att studera hur naturvetenskap kan ingå i förskolors verksamhet samt synliggöra vilka faktorer som påverka förskollärarnas aktiva val gällande undervisning med naturvetenskap. I resultatet av vår studie som bygger på kvalitativa intervjuer från aktiva förskollärare framgår att yttre och inre faktorer påverkar hur stor plats naturvetenskaplig undervisning får i verksamheten. Förskollärarnas ämnes och ämnesdidaktiska kompetens i förhållande till deras personliga intresse för naturvetenskap har visat sig vara två viktiga faktorer som påverkar omfånget. Ekonomi och tidsbrist däremot är två komponenter som förekommer i samspel med de flesta faktorer som framkommit i studien. Trots detta har det framkommit att dessa endast indirekt påverkar den naturvetenskapliga undervisningens omfattning och handlar mer om bristen på samstämmighet mellan personal och arbetslag än som avgörande faktorer.

The purpose of the study is to find out how the respondents, think, feel and practice curriculum assignment Objectivity and comprehensiveness in their role as preschool teachers. With this as a starting point I made the choice to do the survey through a qualitative approach. As a research method I used structured focus group interviews with a total of 10 pre-school teachers with different backgrounds, in two different units. They felt that they highlight differences but they are not actively working to lift the beliefs or ceremonies linked to other beliefs than the beliefs in the majority society. The study relies on a developmental theory based on the American developmental psychologist Urie Bronfenbrenner (1979). The theory describes how the individual interacts with the environment at different levels and how it affects the child’s development and in his or hers identity building. The result showed that the majority of the interviewed preschool teachers consider it difficult to work on the basis of a comprehensive assignment focusing on beliefs and celebrations. The local governing body is clear that versatility and integrity are to be implemented. I want this study to achieve a greater awareness of the importance and understanding of the pre-school teacher's role in a child's positive identity development and its impact on his or hers role in the Swedish society.

Digitalisering är mycket viktigt i dagens samhälle, inte minst i förskolan. Detta särskilt efter den 1 juli 2019, då digitalisering blev obligatoriskt i förskolan (Sveriges radio 2019). Under den rådande pandemin, orsakad av covid-19, fick digitalisering en ännu mer betydelsefull status. Syftet med studien var att ta reda på vilka uppfattningar de tillfrågade pedagogerna har gjort av den nya läroplanens (Lpfö 18 2018) digitala mål, där särskilt fokus lagts på samspel, lärande och fantasi. Studien har utgått från ett kvalitativt arbetssätt och studiens resultat analyserades med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv. Skriftliga intervjuer har använts som metod i studien för att samla empiriska material. Resultatet visar att pedagoger landar i den digitala världen sakta men säkert, även om det finns en del oro hos dem. Pedagoger gör sitt bästa för att nå den nya läroplanens digitala mål och hjälpa till med barnens och verksamhetens utveckling. På ett övergripande plan har de tillfrågade pedagogerna en positiv syn på digitalisering i förskolan och är intresserade av att utveckla sig och sina arbetssätt inom området.

I den här vetenskapliga essän, som den utformats på Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola, undersöker jag genom mitt eget exempel mötet mellan en förskollärare och ett barn med rörig bakgrund och så kallade ”utmaningar” i svenska språket. Jag visar hur den till viss del kluvna pedagogiska idén i läroplanen (LpFö 18) ställer till det för min förståelse av barnet. Fokuset i undersökningen ligger på de språkliga aspekterna av mötet. Både analys och metod är inspirerade av vardagspråksfilosofin, särskilt som den utvecklats av filosoferna Ludwig Wittgenstein och Stanley Cavell.I essän ställer jag (själv-)kritiska frågor om vad för sorts barn läroplanen föreställer sig som idealt samt vad för sorts förskollärare som föreställs kunna frambringa det barnet. Jag hittar ett känslomässigt distanserat professionellt språk som hamnar i konflikt med det personliga. Genom att tolka både barnets och mina språkliga ageranden visar jag sedan hur denna konflikt tycks stamma ur en rädsla att befatta sig med det enskilda barnets beroende. Jag anar en professionellt betingad närhetsfobi vilken gör både barns och förskollärares egna, verkliga och vardagliga, narrativ irrelevanta. Med detta vill jag peka på vad föreställda läroplansideal får för mindre önskade konsekvenser för de enskilda liven, här och nu. / In this essay written in a form developed at Centrum för praktisk kunskap at Södertörns högskola, I examine a meeting between a preschool teacher (i.e. me) and a child with a troubled background and difficulties in the Swedish language. I show how the in some respects paradoxical curriculum impedes my understanding of the child. The focus is on the linguistic challenges, and both analysis and method are inspired by ordinary language philosophy, foremost as it has been developed by Ludwig Wittgenstein and Stanley Cavell.In the essay, I critically ask myself as a professional what sort of child the preschool curriculum is putting forth as the ideal, and likewise what kind of preschool teacher is supposed to transform that ideal child into a real one. What I find is an emotionally distanced professional language which conflicts with the personal language. I interpret this distance as a fear of dealing with the child as an existentially dependent being. I argue that this professional3phobia of closeness makes both the child’s and the preschool teacher’s personal and real narratives irrelevant, which in turn has undesired consequences in our daily preschool encounters.

Med utgångspunkt i läroplansteori och dess formuleringsarena utgörs studien av en           begreppshistorisk textanalys av begreppet omsorg i läroplanen förförskolan.Analysengenomfördes med en jämförande, diakron, studie mellan läroplanen för förskolan, Lpfö 18 och den tidigare gällande läroplanen för förskolan 1998,reviderad2016,Lpfö98/16.Atterbjudatryggomsorgvar,och är, ett av förskolans huvudsakliga syften och förskolans uppdrag regleras i läroplanen som beslutas av regeringen. Studien visar att omsorgsbegreppet är fortsatt mångtydigt och odefinierat men även             att utrymmet för omsorg har utvidgats i Lpfö 18. Den förändrade framskrivningen av             omsorgsbegreppet tyder på en tendens till att omsorg i förskolans läroplan utvecklas mot personlig service som barn och vårdnadshavare har rätt att kräva snarare än somomsorgsarbetesompersonal utför. / <p>2019-12-20</p>

Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning av hur lärarstudenter har upplevt och reflekterat över den pågående skolreformen samt hur detta kan komma att påverka dem i deras framtida yrke. För att få svar på detta har fyra frågeställningar legat som grund, där såväl revisionen av förskolans läroplan som lärarutbildningens förändring nämns. Den litteratur som presenteras i uppsatsen är bland annat rapporter från skolverket och forskningsöversikter som berör implementeringen av förskolans första läroplan. Även forskning om hur lärarstudenter upplever den första tiden som yrkesverksamma och hur lärarutbildningen förändrats genom tiderna nämns. Vidare har läroplanerna för förskolan granskats och jämförts, för att få svar på vilka skillnaderna mellan de båda styrdokumenten är. Resultatet av uppsatsen är kortfattat att respondenterna inte upplevt att förändringarna i skolvärlden påverkat dem nämnvärt, men att det är en förändring mot det positiva. Respondenterna upplever att läroplanen för förskolan har fått tydligare ramar och ett mer reglerat innehåll, vilket upplevs som positivt då det blir lättare att applicera läroplanens innehåll i verksamheten. De studenter som har arbetat i förskola tidigare känner sig lugna inför det kommande arbetet med den reviderade läroplanen och nämner att den påtalade skillnaden inte är nämnvärt stor. Däremot upplever studenterna, utan erfarenhet inom yrket, att de ämneskunskaper som utbildningen har genererat inte är tillräckliga för att klara av att förse barn i förskolan med tillräckliga kunskaper.

AbstractGrönberg, Mattias (2008). Förskolans allra minsta läroplan – en fallstudie om läroplanen och arbetet med 1-åringar. Lärarutbildningen: Malmö högskola.Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är grunden för arbetet i förskolan. Den här undersökningen utgår från en konflikt på en småbarnsavdelning som handlade om läroplanen skulle användas eller inte. Syftet är att undersöka hur Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) används i den dagliga verksamheten med barn i åldrarna 1–1,5 år. För att uppnå syftet har undersökningen utformats som en kvalitativ fallstudie. En småbarnsavdelning har undersökts genom intervjuer med personalen och observationer av verksamheten. Resultatet visar att personalen är väl medvetna om läroplanens betydelse men att de också uppfattar det som svårt att utgå från läroplanen i arbetet med 1-åringar. Svårigheterna handlar främst om läroplanens synsätt angående lärande. Undersökningen visar att det finns en tendens till att 1-åringarna hamnar utanför det planerade lärandet och att deras lärande istället kopplas till den vardagliga omsorgen. Undersökningen visar också att personalen anser att läroplanen för förskolan är bristfällig för arbete med 1-åringar.

Dahlgren Karin och Nilsson Anna-Karin (2011) Dokumentation i förskolan. Lärarutbildningen Malmö Högskola.Vi har valt dokumentation i förskolan som ämne för vårt examensarbete då vi menar att det är ett bra redskap för vårt arbete i förskolan. Dokumentation kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Ämnet har även aktualiserats i och med den reviderade läroplanen för förskolan som fastslår att ”förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras” (Lpfö 98 reviderad 2010:14) I läroplanen har också förskollärarnas ansvar för dokumentation förtydligats. Syftet med vårt arbete är att belysa hur förskollärare på fem olika förskolor arbetar med och resonerar kring dokumentation av verksamheten. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer i vår studie. Våra frågeställningar är: Hur planerar och genomför förskollärarna dokumentation av verksamheten? Hur resonerar förskollärare kring de etiska aspekterna av dokumentationsarbetet? Hur reflekterar förskollärarna kring det nya uppdraget om ”Uppföljning, utvärdering och utveckling” i läroplanen och det ansvar de fått?Vår slutsats visar att förskollärarna är positiva till dokumentation och till det nya förtydligade ansvaret. Däremot vill de ha mer tid för reflektion och mer kunskap om dokumentation. De etiska aspekterna av dokumentation diskuteras inte på de förskolor vi har undersökt.

Med utgångspunkt i Lpfö 98 gjordes detta arbete och få mer kunskap om hur pedagoger arbetar med och synliggör matematik på förskolan i förskolebarns vardag.Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till och arbetar i vardagen med matematiken i förhållande till målen i Lpfö 98.Undersökningar gjordes genom en enkät på två förskolor samt observationer på en förskoleavdelning och hade för syfte att svara på följande frågeställning:Hur arbetar pedagoger med matematik på förskolan i förhållandet till Lpfö 98?Vilken syn har pedagogerna på att man skall ha matematik i förskolan?Hur synliggör pedagogerna matematiken i vardagen?Undersökningen visar, att pedagoger arbetar med matematik men att det finns fortfarande de som anser, att matematik tillhör skolan. I min undersökning ansåg en pedagog att matematiken måste synliggöras i ett för barnen meningsfullt sammanhang.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma pedagoger ser på och förklarar begreppen kunskap och lärande i förskolan. Vi har undersökt om det finns likheter och skillnader i dessa resonemang med det som uttrycks i läroplanen för förskolan (Lpfö 98). För att besvara frågeställningarna valde vi att intervjua fyra förskollärare verksamma i förskolan. Vi använde oss av en kvalitativ intervjumetod som vi kompletterade med filmade observationer av respektive pedagog. Det filmade materialet användes endast som diskussionsunderlag i intervjuerna. Den teoretiska utgångspunkten var dels Läroplanskommiténs betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94) och Ingrid Carlgrens definitioner av kunskapsbegreppet, samt det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs resonemang kring lärande, då detta ligger till grund för den lärandesyn som uttrycks i Lpfö 98. Resultatet visade att pedagogerna hade svårt att definiera kunskap och lärande, samt att deras förklaringar inte alltid följde de praktiska exempel de gav. De talade bland annat om samspel, kommunikation, lekfulla sammanhang, barns intresse och pedagogens roll som styrande och den som har kunskap. Vår slutsats är att pedagogerna inte aktivt och medvetet tar stöd i Lpfö 98 för att beskriva sin kunskaps- och lärandesyn. De använder ofta samma begrepp som läroplanen uttrycker, däremot har begreppen inte alltid samma innebörd eller definition.