Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur kvinnor som migrerat till Sverige upplever en förening som arbetar för ”invandrarkvinnor” samt att etablera en diskussion kring föreningens verksamhet och målgrupp. För att uppfylla syftet har material samlats genom utförda intervjuer med kvinnor som på olika sätt är engagerade i föreningen. Dessutom har observationer utförts för att kunna fördjupa förståelsen för hur verksamheten fungerar. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teori som postkolonial feminism, kulturellt kapital och gemeinschaft. Resultat som framkommit genom detta arbetssätt är att informanterna upplever föreningen som en plats som ger dem den känsla av gemenskap som kompenserar för de olika känslor av utanförskap som de gått igenom. Ett annat resultat av studien är att känslan av gemenskap kommer från upplevelsen av att kvinnor som sökt sig till förening i hög utsträckning delar erfarenheter.

Swedish society has changed since the 20th century and a classroom today looks very different. The multi - cultural society has grown and in step with the growth, one can today shed light on various obstacles and problems in the teaching of the Swedish subject of history.  To get an overview of how the research is done, we have chosen to look at teaching strategies, history didactics and multiculturalism in the classroom. Among other things, we will delve into narrative orientation, social science orientation and more perspective orientation in history teaching.  The databases we have chosen to use are ERIC - EBSCO, ERC Education Research Complete and SwePub. We justify our search for research through databases such as ERIC and ERC because we wanted to include an international aspect in the knowledge overview in order to be able to follow history teaching in other countries besides Sweden.  Something that is common to all research is the lack of governing documents that are not adapted to the multicultural society. One consequence of this is that the countries’ historical canons and syllabi are not updated either. The material is limited to the local area and makes it difficult to bring new perspectives into the teaching, as well in Sweden as internationally.  Our overview of research leads us to the conclusion that the students are in need of teaching that contributes to a broader historical awareness, so that the student in question can analyze and reflect from several different perspectives.

Vårt syfte med denna studie är att få en större förståelse för nyanlända föräldrars upplevelser av den svenska förskolan. Vi har använt oss av en kvalitativ och semistrukturerad intervjumetod som vi analyserar utifrån teoretiska perspektiv som delaktighet, exkludering, inkludering, mångkulturalism samt interkulturellt förhållningssätt. Resultatet av vår studie visar att nyanlända föräldrar har upplevt svårigheter gällande kommunikation och bemötande utifrån en inkluderings-och- delaktighetskontext. Vidare visar vår studie att två av våra sex informanter har haft positiva upplevelser av den svenska förskolan utifrån ett interkulturellt förhållningssätt.

Under våra praktikplatser och vid en granskning av kursplanen i historieämnet har vi reagerat på att stora delar av det centrala innehållet är väldigt Europa-centrerat. Det står även att vi som lärare bör arbeta mer med ett mångkulturellt perspektiv i vår undervisning. Vi anser nämligen inte att detta perspektiv speglar sig i läroplanen. Våra huvudområden i examensarbete handlar om vad historielärare har för uppfattning om balansen mellan det eurocentriska och mångkulturella perspektivet i läroplanen. Utöver det hur historielärare beskriver balansen mellan det eurocentriska och mångkulturella perspektivet i sin undervisning. För att reda ut detta kommer vi förklara eurocentrism och mångkulturalism som begrepp och vad det finns för olika perspektiv av dem. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av historielärare för att få reda på deras attityder och tankar kring vårt valda område. Samtliga av våra informanter arbetar på mångkulturella skolor och vi kan på så sätt få en god inblick i hur dessa lärare ser på kursplanen och deras reflektioner kring sin egen undervisning. Resultatet av dessa intervjuer är enhälligt då samtliga informanter anser att kursplanen i historia är eurocentrisk och att en styrning krävs för att ha det mångkulturella perspektivet i beaktande i sin undervisning. Vidare visar resultatet att balansen mellan eurocentrism och mångkulturalism inom historieämnets kursplan och undervisning i många fall är svår att urskilja, både i kursplanen och i lärarens tolkning av kursplanen. Det är klart och tydligt att de intervjuade lärarna använder till stor del ett eurocentriskt perspektiv i sin historieundervisning vilket skapar en ojämn balans mellan eurocentrism och mångkulturalism.

Forskning visar på att lärare ofta undviker att diskutera kontroversiella frågor i sin undervisning dåde känner sig osäkra om hur de ska hantera dessa. Att arbeta med kontroversiella frågor är ettkomplext område men det blir oundvikligt att komma ifrån när våra klassrum präglas av samhälletsmångfald. I kursplanen för religionsundervisningen är ett av syftet bland annat att eleverna skautveckla sin förmåga att förstå sin, men även andras, livsåskådning. Syftet med detta arbete är att,utifrån olika forskningsanalyser, ta fram de metoder och förhållningssätt som kan hjälpa lärare attvåga ta sig an de kontroversiella frågor i sin undervisning som man helst undviker. Våra metoderhar varit att analysera forskningsanalyser som behandlar detta område och utifrån dessa har vi tagitfram de förhållningssätt och didaktiska valen som främjar undervisningen inom detta område.Resultatet vi kom fram till är att eleverna utvecklar sin förståelse för människors olikheter genomatt främst arbeta med öppna diskussioner i klassen. Det är viktigt att läraren skapar en godgemenskap i klassen, genom att arbeta relationsfrämjande, och att ha ett professionellt och neutraltförhållningssätt för att få ut mest från dessa diskussioner. Det professionella och neutralaförhållningssättet är viktigt då detta inte ”placerar” läraren till en viss grupp utan läraren, som dendominerande aktören, skapar en balans i klassrummet, i diskussioner och visar en förståelse förallas värderingar.

Syftet med undersökningen är att se ifall lärare planerar och genomför sina lektioner olika beroende på om det är en mono- eller mångkulturell klass. För att få en så bred bild av vårt ämnesområde så använde vi oss av två olika metoder när vi samlade in data. Vi har intervjuat lärare och gjort enkätersom eleverna har besvarat i ämnet historia. Vi har besökt tre skolor som ligger i Malmö respektive Vellinge kommun där vi har intervjuat fem lärare. Vi har gått lite djupare in i vikingatiden när vi har gjort lärarintervjuerna, för att lättare kunna jämföra de olika intervjuerna. Enkätundersökningarna har vi valt att göra på två skolor där en skola ligger iMalmö och en i Vellinge. Vi tyckte det var intressant utifrån ett mångkulturellt perspektiv att se ifall eleverna på de båda skolorna tycker samma eller annorlunda om vad som ska vara med i historieundervisningen. Vi fick tillbaka femtiotvå enkäter som vi kunde genomföra vår elevanalys ifrån. Lpo94 och kursplanen för historia har vi studerat för att kunna se och jämföra att lärarna har belägg för deras utförande av lektionsplanering och genomförande.Nyckelord: Etnicitet, mångkulturalism, monokulturalism och didaktik / The purpose of the investigation is to determine whether teachers plan and conduct their classes differently depending if it is a mono- or multicultural class. In order to get as broad a picture as possible of our subject field we made use of two different methods when we collected our data. Wehave interviewed teachers and made questionnaires which the students have answered in the subject of history. We have visited three schools which are located in Malmö respectively Vellinge municipalitywhere we have interviewed five teachers. We have delved deeper into the Viking Age when we have conducted the teacher interview, to be able to more readily compare the different interviews. We have chosen to do the questionnaires in two schools where one is located in Malmö and the other is inVellinge. We thought it was interesting out of a multicultural perspective to see if the students in the two schools were of the same mind about what should be included in the history lessons. Fifty-two questionnaires were returned to us, on which we could base our student analysis upon. We have studied Lpo94 and the syllabus in order to determine and compare that the teachers have grounds for their class planning and realization.Keywords: Ethnicity, multiculturalism, monoculturalism and didactic.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur lärare på en grundskola och en gymnasieskola uppfattar begreppet kulturell mångfald, för att förstå hur detta kommer till uttryck i mötet med eleverna och därmed kan påverka lärandet. Arbetet ger en översikt över litteraturen som behandlar begreppen kultur och kulturell mångfald. Litteraturen behandlar även den kulturella mångfalden i relation till lärandet samt pedagogiska riktningar som kan tillämpas på de mångkulturella skolorna. Med hjälp av fokuserade intervjuer undersöktes lärarens förståelse för begreppet kulturell mångfald, på vilket sätt läraren kan arbeta för att öka förståelsen för begreppet hos eleverna och hur det i så fall kan påverka lärandet. Sammanfattningsvis tyder resultaten av vår studie på att lärare i första hand förknippar begreppet kulturell mångfald till förekomst av olika etniciteter. Samtidigt nämns social bakgrund och religion som delar av den kulturella mångfalden. Vilka arbetssätt läraren väljer för att, bland eleverna, öka förståelse för den kulturella mångfalden, beror på lärarens uppfattning av begreppet. Resultaten visar att elevernas olikheter skall synas i skolan lika mycket som likheter dem emellan. Det framkom dock inte tydligt att alla lärare uppmuntrar barn att ifrågasätta och lära sig av olikheterna och på det viset lära sig att uppskatta och respektera dem. Ett sådant förhållningssätt skulle bidra till lärorika möten mellan olika individer. Slutligen fann vi att lärarna skapar en positiv självkänsla hos eleverna genom att visa intresse för dem och deras livserfarenheter. Detta genererar förutsättningar för att lärande skall äga rum.

Representation av ett läromedel har stor betydese för hur kunskapen förmedlas till våra elever, det är därför det är viktigt att ge en allsidig kunskap och inte ensidig. I de samhällsorienterade ämnena har jag valt att fokusera specifikt på religionsämnet eftersom innehållet och informationen i de religiösa böckerna i svenska skolor kan skapa missvisning. Syftet med detta arbete är att granska SO puls boken för att ta reda på hur islam representeras. Studien gjordes med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. I min studie var det fem lärare som deltog i två olika skolor. Varav två lärare befann isg i en skola och tre befann sig i en annan skola. I studien upplevde flera lärare att islam inte representerades ur ett objektivt synsätt och att det även fanns bilder i boken som kopplades till den stereotypiska av hur islam formas i svenska skolor. Således granskade jag även SO puls boken för att skapa min egna uppfattning. Genom undersökningen kom jag fram till samma slutsats som övriga lärare som deltog i min kvalitativa studie. Med hjälp av min teori om det socio-religiösa perspektivet fick jag en bredare förståelse för bakomliggande faktorer till varför islam inte synliggörs på ett korrekt sätt och jag fick även en motivering för varför det förekommer stereotypiska bilder i kapitlet om islam. I studien har jag även valt att analysera olika didaktiska metoder för religionsundervisningen för attt kunna komplettera SO puls boken. Detta gjorde jag för att kunna undersöka om hur vi framtida lärare kan utöka vår kunskap i ämnesdidaktik och för att vi ska kunna arbeta på ett varierande och inkluderande arbetssätt. I varje klass finns det olika elevgrupper och det är därför viktigt att kunna förhålla sig till sin elevgrupp samtidigt som det är viktigt att utgå utifrån läroplanen. I min slutsats om religionsdidaktiska metoder kom jag och dem berörda respondenterna i min studie att ha en kroppslig pedagogik som innebär att besöka lokaler för att komma i kontakt med det okända fenomenet för att bygga en bredare förståelse, men även för att kunna arbeta varierande och skapa inkludering i klassrummet.

Etableringsreformen ger Arbetsförmedlingen ett ansvarsfullt uppdrag där ständiga innovationer syftar till att effektivisera arbetsförmedlarnas arbete med nyanlända. Problematiken kopplas till arbetsförmedlarnas handlingsutrymme i vägledningsarbetet som avgränsas på grund av en rad olika administrativa arbetsuppgifter samt det stora antalet klienter. Syftet blir att utforska hur arbetsförmedlare arbetar med den här målgruppen där avgränsningen omfattas av två huvudbegrepp, mångkulturalism och mångkulturell vägledning. Således utformas undersökningens frågeställning kring arbetsförmedlarnas reflektion kring mångkulturalism samt deras hänsynstagande till mångkulturell vägledning i samtal med nyanlända.Data har samlats in via intervju av åtta arbetsförmedlare, verksamma inom etableringsprogrammet. Empiriskt material tolkas i delanalyser av teman som rör mångkulturalism och mångkulturell vägledning, med användning av flera olika teoretiska referenser, inklusive sociologisk teori som Careership. Slutsatsen blir att arbetsförmedlarnas förståelse kring mångkulturalism kopplas till den positiva effekten av invandringen i form av en främjad arbetsmarknad samt social och kulturell samhällsutveckling där deras hänsynstagande till mångkulturell vägledning begränsas av rollen som förmedlare samt arbetserfarenheten med målgruppen.

Minority rights has been a common subject of discussion for several years and since the United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples was adopted the interest in the matter has far from decreased. One of the countries voting in favor of the declaration is Sweden, and although they volunteerly decided to comply with the agreement they have received numerous complaints on how they treat the indigenous people inhabiting certain areas of the country. When constructing new rights, a plan on how to make them apply to everyone who is entitled to them has to be formed, which can be a bit challenging to say the least. This paper presents two different approaches used when creating minority rights – individual rights and group rights – and applies them on two cases – Sweden and Norway – in order to discover which of these methods dominate said field. This is made through examining three different categories of rights – political, economical and social – to see which differences can be found between Sweden and Norway when it comes to indigenous people’s rights, and how these differences relate to individual and group rights. The conclusion of the study is that group rights is the dominating approach, but focusing on both groups and individuals has been the most successful method yet.