11 |
Minoritetselever i Sverige : En socialantropologisk studie av elever och lärares perspektiv, förhållningssätt och agerande med fokus på den mångkulturella skolanÖlund, Cecilia January 2008 (has links)
No description available.
|
12 |
Läraren i den mångkulturella skolan : En studie om lärarens förhållningssätt till den mångkulturella skolanIsbitirici, Özlem, Sadik, Saven January 2016 (has links)
No description available.
|
13 |
Samverkan med vårdnadshavare på mångkulturella förskolor : En kvalitativ studie om fyra pedagogers tankar kring kulturell mångfald och dess inverkan på samverkanEddestål, Mathilda January 2016 (has links)
Cooperation with guardians in multicultural preschools - A qualitative study of four educators’ ideas about cultural diversity and its impact on cooperation Author: Mathilda Eddestål Mentor: Åsa Arketeg Term: Fall 2016 Abstract: The purpose of this study is to research educator’s communication strategies in multicultural schools, based on whether the educator’s weights in the multicultural background of the child’s guardian(s) in the cooperation process. My research questions are: - What communication strategies have educators to achieve cooperation with the guardians? - In what way is the cultural background of the guardian being considered by the guardians in cooperation? To answer these questions, I have made a qualitative study with semi-structural interviews as a method, which are completed with educators working in multicultural pre-schools. A conclusive finding of this study shows that there is no clear assertive view about whether the educator should or should not take heed of a guardian’s multicultural background. Taking the full span of this study into consideration, I would argue that educators puts great effort to emphasize the structural boundaries of their institution and trying to communicate this to the child’s guardians. However, time and resource constraints limits this effort to a formal directive, rather than a pragmatic execution. The end results gathered from this study is that this specific area should get a lot more attention from managers to give educators the chance to reach the goal marker considering their mission to cooperate with the child’s guardians in an intercultural way.
|
14 |
Hur lärare upplever mångkulturella klasser / How teachers experience multicultural classesJohansson, Josefin January 2002 (has links)
Syftet med det här arbetet var att få en inblick i hur lärare beskriver och upplever mångkulturella klasser. Detta för att få ytterligare kunskaper inom området den mångkulturella skolan. Fem lärare intervjuades och under intervjuerna var det vissa områden som berördes som var mer framträdande. Dessa områden var språksvårigheter, kulturskillnader, ytterligare krav på tydlighet i lärarrollen samt olika åsikter om svenskhet och invandrarskap. Samtliga respondenter upplever att den mångkulturella situationen på olika sätt påverkar undervisningen direkt eller indirekt. Direkt genom att de får ha detta i åtanke när de planerar undervisningen. Indirekt genom att de beskriver vissa faktorer i situationen som medför problem och svårigheter som de kanske inte alltid förutsett vid planeringen. Språket var den faktor som i högst grad ansågs påverka undervisningen. Vissa av respondenterna vill ge eleverna sådana kulturella erfarenheter som svenska barn får och ge dem kunskaper som gör det möjligt för dem att integreras i den svenska skolan och samhället. Samtidigt finns det en vilja till integration av andra kulturer i undervisningen och en vilja att ytterligare förstå dessa. En av respondenterna såg användandet av elevernas erfarenheter som självklart. En annan hade använt sig av elevernas bakgrund i vissa undervisningsmoment, medan några ännu inte gjort detta men önskade göra detta.
|
15 |
Hur lärare upplever mångkulturella klasser / How teachers experience multicultural classesJohansson, Josefin January 2002 (has links)
<p>Syftet med det här arbetet var att få en inblick i hur lärare beskriver och upplever mångkulturella klasser. Detta för att få ytterligare kunskaper inom området den mångkulturella skolan. Fem lärare intervjuades och under intervjuerna var det vissa områden som berördes som var mer framträdande. Dessa områden var språksvårigheter, kulturskillnader, ytterligare krav på tydlighet i lärarrollen samt olika åsikter om svenskhet och invandrarskap.</p><p>Samtliga respondenter upplever att den mångkulturella situationen på olika sätt påverkar undervisningen direkt eller indirekt. Direkt genom att de får ha detta i åtanke när de planerar undervisningen. Indirekt genom att de beskriver vissa faktorer i situationen som medför problem och svårigheter som de kanske inte alltid förutsett vid planeringen. Språket var den faktor som i högst grad ansågs påverka undervisningen. </p><p>Vissa av respondenterna vill ge eleverna sådana kulturella erfarenheter som svenska barn får och ge dem kunskaper som gör det möjligt för dem att integreras i den svenska skolan och samhället. Samtidigt finns det en vilja till integration av andra kulturer i undervisningen och en vilja att ytterligare förstå dessa. En av respondenterna såg användandet av elevernas erfarenheter som självklart. En annan hade använt sig av elevernas bakgrund i vissa undervisningsmoment, medan några ännu inte gjort detta men önskade göra detta.</p>
|
16 |
”Sen försöker vi mest med att här, här pratar vi svenska” : En jämförande studie om interkulturalitet, flerspråkighet och språkutvecklande metoder i en relativt icke flerspråkig förskola respektive en flerspråkig förskolaDahlbom, Erika, Pailing, Lena January 2013 (has links)
Vår studie är en jämförande studie mellan två förskolor, där vi undersöker hur pedagoger i en flerspråkig förortsförskola samt en relativt icke flerspråkig centrumförskola förhåller sig till interkulturalitet och flerspråkighet i verksamheten och hur/om de arbetar för att stödja den. Detta har vi utfört genom en etnografisk inspirerad fältstudie där vi observerar och utför sex kvalitativa forskningsintervjuer. Vi har valt att intervjua tre pedagoger från vardera förskola, för att se om våra observationer stämmer överens med pedagogernas uttalanden i intervjuerna. Vi utgår ifrån vår teori för att hitta svar på våra frågeställningar i empirin. Våra resultat visar att pedagogerna på båda förskolorna uppfattade sin egen roll som viktigt i barnens språkutveckling, men ingen av pedagogerna på förskolorna hade några strategier att lyfta alla modersmål. Majoritetspråket svenskan var norm i båda förskolornas verksamhet. Den relativt icke flerspråkiga förskolan lät barnen få tillgång till de språkliga domäner som krävs för att barnen skall kunna bli deltagare i ett demokratiskt samhälle, den flerspråkiga förskolan gjorde inte det. Vi kom också fram till att båda förskolorna var monokulturella, då den svenska kulturen var norm och i båda förskolorna fann vi även en språklig maktordning där svenskan låg högst i rang.
|
17 |
En intervjustudie om hur unga muslimska flickor som bär slöja upplever den svenska skolanKhalaf Mohsen, Zaynab January 2017 (has links)
Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning som belyser hur unga muslimska flickor som bär slöja upplever den svenska skolan. Den ska behandla deras tanker och åsikter kring ämnet. Jag har intervjuat tre muslimska slöjbärande flickor i åldern 15 till 16 år. Intervjuerna har spelats in, transkriberats, och tolkats. I denna studie berättar de intervjuade flickorna om hur de blivit orättvist behandlade, mött fördomar och upplevt sig vara mobbade på grund av sin slöja. Detta beror på att jag fick höra många gångar om hur slöjbärande flickor har svårt att anpassa sig till den svenska skolan på grund av flera olika orsaker, till exempel utanförskap. Resultatet visar på att en persons religiösa tillhörelse eller en muslimsk identitet kan visas genom att bära slöja. Många ser slöjan som muslimsk identitet. Resultat visar att vissa slöjbärande flickor upplever utanförskap på grund av fördomar som finns i samhället. Studiens resultat visar att slöjan skulle kunna bli accepterad och normaliserad om fördomarna bearbetas och slöjbärande kvinnor/flickor syns mer i samhället och i de svenska skolorna. Relevanta teorin och begrepp som jag valde att utgå från är bland annat teorin om etablerande och outsider, teorin om islamfobi samt begrepp såsom segregation och integration.
|
18 |
En studie om integration i förskolan och inkludering av barn med svenska som andraspråk / A study on Integration in preschool and Inclusion of children with Swedish as a second languageAluuan, Yasmin January 2023 (has links)
Abstract: Denna studie har som syfte att undersöka hur förskollärare förhåller sig och arbetar med inkludering av barn med svenska som andraspråk och om det går att förbättra deras inkluderande arbetssätt.Undersökningen använder en kvalitativ forskningsmetod där individuella intervjuer analyseras med etablerade teorier i språkinlärning och inkludering av flerspråkiga barn som inte pratar svenska. Resultatet visar att pedagogerna som intervjuas i inkluderingsämnet påstår att det ingår i förskolans uppdrag att jobba inkluderande och deras förhållningssätt är i linje med styrdokumentet Lpfö (2018). Barn oavsett etniskt ursprung, kultur, språknivå, behov till stöd, olikheter, får ett bra bemötande av pedagogerna och på så sätt känner sig barnen trygga i detta nya sociala sammanhang. I sitt arbetssätt för inkludering använder förskollärare leksaker, sånger, sagor samt digitala redskap som polyglott eller TAKK kommunikationssätt.Pedagogernas uppfattning om inkludering av barn med svenska som andraspråk reflekterar begreppets (inkludering) målsättning. Studiens pedagoger anger att det nås ett bra resultat, grundat på sina egna observationer, om barns delaktighet i verksamhet. Studiens resultat visar tydligt att styrdokumentet är regel i inkluderingsprocessen av barn med svenska som andraspråk men vissa förbättringar skulle kunna öka kvaliteten ytterligare. Att kunna jobba med mindre barngrupp för att nå barnen på individnivå, att ha mer tid med barnen i förhållande till de administrativa uppdragen, att det finns flerspråkiga pedagoger är några förslag som de intervjuade förskollärarna påpekar som fördel till inkluderingsprocessen.Slutsats av denna studie är att barn med svenska som andraspråk får den språkundervisningen som behövs i de intervjuade pedagogernas förskolor, något som stödjer barnen i de första stegen mot det svenska samhället.
|
19 |
Föräldrars uppfattning av vägledning på en mångkulturell skolaFransson, Vesna January 2011 (has links)
Den undersökning jag har gjort handlar om sex olika föräldrars erfarenheter och förväntningar på vägledare och vägledning som en process i skolan. Föräldrarna har olika etniskt ursprung, kön, ålder och vistelsetid i Sverige, men det som binder samman dem är att de hyser ett stort engagemang i sina barns karriärplanering, vilket framkom i undersökningen. Det som mer kom fram i undersökningen var att föräldrarna kan ses som ”moderna” föräldrar och inte ”traditionella”. Utbildningsnivån och språkkunskaperna i svenska varierade stort mellan föräldrarna varför jag genomförde en del intervjuer på mitt modersmål serbiska. I föräldrarnas förväntningar märktes inte några större skillnader i uppfattningen om vägledare och/eller vägledningsprocessen. De har en samsyn vad gäller kommunikationen/interaktionen mellan sig och vägledning som stämmer väl överens med Watzlawicks kommunikationsteori och det är inte deras mångkulturalitet som gör att kommunikationen mellan föräldrar och vägledare inte existerar. Den beror på andra faktorer och ligger bland annat på styrande/kommunal nivå. Interaktionen mellan förälder och vägledare visade sig vara lika obefintlig såsom den beskrivs i andras undersökningar. Detta beroende på att föräldrar inte visste om att det fanns en vägledare på skolan, vad denne gör eller att föräldern t ex levde i tron att man som förälder inte fick besöka vägledaren som dessutom förknippades med problem. Majoriteten av föräldrarna har nog med problem, eller rättare sagt hinder, varför ytterligare ett ”problem” (kontakten med vägledare) är något man kanske undviker. Hos dessa mångkulturella föräldrar löper som en omedveten röd tråd en både låg och hög känsla av sammanhang (Antonovskys KASAM) tätt sammanflätad med en utebliven relation till inte bara vägledaren på sitt barns grundskola utan även till samhället i stort då det i den undersökta kommunen inte finns information om t ex gymnasievalet upptryckt på andra språk än svenska. Min forskning visade att hur stort engagemang man än har som en modern förälder i sitt barns karriärplanering oavsett etniskt ursprung så finns inte den övergripande metakunskapen om hur man ska kunna ta del av vad vägledning är för något. Det råder en total avsaknad av kommunikation, information, interaktion och relation på alla möjliga olika nivåer och den kommunala diskrepansen och stagnationen som beskrivs av Skolverket (2005) är väldigt närvarade även i min undersökning.
|
20 |
"[...] jag har blivit en bättre lärare av att jobba i flerspråkiga klassrum" : En kvalitativ intervjustudie om flerspråkighet i lågstadietEllingsen, Albin, Sundqvist, Maja January 2022 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0655 seconds