Syftet med denna studie är att analysera hur mångfald representeras i tre historieläroböcker för årskurserna 4–6 utifrån ett intersektionellt perspektiv med utgångspunkt i normer och maktstrukturer. Följande frågeställningar ligger till grund för analysen: I vilken utsträckning och i vilka sammanhang representeras annan etnisk eller utomeuropeisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, annan könsidentitet eller annat könsuttryck, sexuell läggning samt funktionsnedsättning i de valda historieläroböckerna? Vilka normer och maktstrukturer reproduceras i de valda historieläroböckerna utifrån ett intersektionellt perspektiv? Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys av text, bildtext och bilder. Den kvalitativa innehållsanalysen baseras på frågor från Skolverkets rapport från 2006. Den historiska tidsperiod som analyseras är 1700- och 1800-talet och det material som analyserats är historieläroböckerna: Upptäck Historia, Historia 4 - 6 Grundbok och SOS Historia.  Resultatet av studien visar att representationen av mångfald är bristfällig i de analyserade böckerna vilket bekräftar tidigare forskning på området. Av de undersökta mångfaldskategorierna är kategorierna annan könsidentitet eller annat könsuttryck, sexuell läggning och funktionsnedsättning de kategorier som endast har en representation eller ingen alls. Kvinnor är markant underrepresenterade jämfört med män och individer av annan etnisk eller utomeuropeisk tillhörighet är också underrepresenterade. Kategorin religion eller annan trosuppfattning är ringa representerat och då endast med manliga exempel. Studiens reslutat visar också att makthavarna i de undersökta läroböckerna genomgående är män och trots att det intersektionella perspektivet bidrar till att synliggöra olika maktstrukturer när fler skärningspunkter blir tillgängliga är det fortfarande männen som är makthavare i nästan alla kombinationer. Resultatet av denna studie kan bidra till en djupare förståelse och en större didaktisk medvetenhet i valet av lektionsmaterial samt om vilken kunskap som lärs ut.

In this essay, I aim to analyze unaccompanied refugee youths ́ experiences of medical age assessment and its directives. The study is based on deep interviews with three unaccompanied youths. The focus is to explore underlying power relationships that operate through the age assessment. To do that, I have used both theories of power as well as queer theory. The results show that all three informants have been mistreated by the Swedish Migration Agency. My analysis shows that power is expressed through institutions such as the Migration Agency and its administrators, Rättsmedicinalverket and the government. The informants felt powerless about their situation and they testify about a culture of mistrust against them. They felt forced to do the age test and they thought it was a reliable method, however the results showed the opposite. This led to devastating consequences for the informants such as mental illness, homelessness and exploitation. My result shows that all these factors, and how they affect one and other, is an expression of power.

Although gender power order is a recognized phenomenon in our society, little research has illustrated the detailed expressions to expose its impact. It’s often regarded to have an abstract meaning, something we aim to concretize in this study. Our issue is to identify expressions of gender power order in a male dominated organisation and the purpose sets to define the impact those expressions have on the organisation and its employees. To approach this subject we adopt an emancipatory approach on gender power order, with gender equality as the desirable end state. A case study to get insight and reach understanding of employees experiences was conducted using mixed methods. To get a credible overview of the current state our respondents are selected equally based on gender and hierarchical positions. Data sources include a survey and semi structured interviews concerning our three main themes; organisational power, gender power and organisational culture power. We can conclude that gender power order permeates the organisation vertically as well as horizontally. The result of the study presents seven expressions that we interpreted in our empirical analysis. The mapped expressions can due to the complexity of gender power order both consciously and unconsciously be perceived and maintained by the employees. The fact that gender power order has its impact on the organisational environment impedes the purpose of equality work. To raise awareness of the organisation’s hidden reality should therefore be the starting point for moving forward towards men and womens equal rights, obligations and possibilities.

Detta är en systematisk litteraturstudie som behandlar svensklärarens didaktiska möjligheter och utmaningar gällande hur en lärare kan arbeta normmedvetet i undervisningen kopplat till läsningen och genom de samtal som kan uppstå därefter. Syftet med studien är att utifrån tidigare forskning urskilja hur en svensklärare kan arbeta normmedvetet. För att uppnå syftet har tre forskningsfrågor formats: • Hur kan svenskläraren arbeta normmedvetet? • Hur kan svenskläraren arbeta normkritiskt med lärresurser? • Hur kan svenskläraren arbeta normmedvetet i de samtal som uppstår efter läsningen? För att svara på frågeställningarna eftersöks och sammanställs relevanta publikationer från början av 2000-talet till år 2023. Studierna visar att skolan präglas av en hierarkisk ordning där det heterosexuella, det vill säga relationer mellan män och kvinnor, utgör normen. Detta är också synligt i lärresurserna som väljs av lärarna. Detta resulterar i att eleverna hamnar i ett underläge i förhållande till svenskläraren gällande valet av lektionsinnehåll, vilket således innebär normöverföringar. För att synliggöra olika normöverföringar kan lärare använda sig av undervisningsstrategier såsom kritiskt förhållningssätt, inkluderingsstrategi och ökad textrörlighet. Vidare kan läraren arbeta med en flerstämmig kommunikation i en trygg klassrumsmiljö, vilket i sin tur kan påverka elevernas självinsikt och deras syn på omvärlden samt minska risken för kränkande yttranden. En slutsats som vi drar av resultatet är att svensklärare kan ha en medvetenhet kring sina egna normföreställningar och på så vis öka chansen för att kunna inta ett normmedvetet perspektiv i sin undervisning. Vidare behöver lärare vara medvetna om att det förekommer olika maktstrukturer inom skolan och undervisa eleverna i strategier för att kunna synliggöra strukturerna för att på så sätt kunna arbeta utifrån ett normmedvetet förhållningssätt.

This thesis revolves around my work Desirable Objects, an installation in glass and other materials, which deals with objectification based on female and animal trophies. The topics included are those that have been crucial to my working process; craft, post-colonial studies and European hierarchical dualism, where woman and nature are seen as connected, but inferior. My motivation has been to get a better understanding of underlying power structures, and put this knowledge in relation to my own work. This process has led me to make a full body casting of my own body as a method of self-exploitation, in an attempt to expose myself to a similar power perspective. By making the dualistic connection between woman and nature, I am commenting a phenomenon that in my view has resulted in a similar exploitation of both. / Åtråvärda objekt

The purpose of this masters´ thesis is to examine the attitudes of public librarians towards easy-to-read literature and see whether a connection between these attitudes and accessibility can be made. The study has been performed with a qualitative approach and consists of four depth interviews with emphasis on how librarians relate to and experience easy-to-read literature and its´ users. As complement to the depth interviews, two micro interviews were made. The study can be seen as a follow up to a survey I made 2005, commissioned by The centre for Easy- to-Read. As analytical tools the cultural sociological theories of Pierre Bourdieu, with his concepts field, cultural capital and habitus, have been used. The results show that easy-to-read literature often seems to be disregarded at public libraries, and that the cause for this seems to have several facets. The following three main interrelated themes and factors are discernable from the empirical material: lack of knowledge (both in relation to the literature and the users), snobbery and feelings of shame. Lack of knowledge is related to a lack of education in the area of special media in large. An attitude of snobbishness is discerned in the area of special media in general and easy-to-read literature takes a position far down in the rather hierarchical institution of public libraries. Low wages as well as low status are said to be common to the area. In the analysis this is linked to the general low position of the easy-to-read literature in the literature field as a whole. In accordance with this there is as well little symbolic capital and power to gain, whether you be a librarian, producer, author or publisher. The general associations connected to easy-to-read literature as being dull and uninteresting can probably be seen as a consequence of low expectations from all operators involved. The last factor; feelings of shame, seem to be prominent in connection with this kind of literature. The informants avoid showing users the easy-to-read literature, considering it shameful to assume that the user has a reading disability. Taken together, these factors make the accessibility of the easy-to-read literature at the public libraries unsatisfying. / Uppsatsnivå: D

<p>Syfte: Uppsatsens syfte är att problematisera och göra ett försök på att visa på varför och hur informationsspridning via internet kan gynna respektive missgynna de symboliska maktstrukturer som finns inom olika fält bland Jehovas Vittnen och ex-Jehovas Vittnen.</p><p>Frågeställningar: Varför har ex-Jehovas Vittnen behov av att sprida information om samfundet och sina liv och hur fungerar denna spridning?</p><p>Teori: Inom teoridelen används två teorier som har många likheter med varandra men som trots detta tillhör två, till viss del, olika tanketraditioner. Det ena är den sociologiska traditionen och det andra är den sociobiologiska traditionen. Inledningsvis presenteras sociologin då denna ligger närmast uppsatsens första frågeställning, för att sedan gå över till en teori kallad memetik.</p><p>Metod: Metoddelen utgår ifrån den hermeneutiska traditionen och via denna utförs etnografiska observationer av klipp på Youtube med komparativ och relationell analytisk inriktning.</p><p>Resultat: Resultatet visar på att den symboliska makt ett samfund som Jehovas Vittnen har över sina medlemmar, mycket väl kan sättas ur balans av att tillgängligheten av information med kritisk karaktär, sprids via internet. Det är relativt svårt för ett samfund som Jehovas Vittnen att övervaka och begränsa alla individer som befinner sig inom samfundets fält från att komma i kontakt med exempelvis ex-Jehovas Vittnen.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka lärares upplevelser kring makt i skolan. Studiens ambitioner handlade inte endast om hur lärare upplever sin egen makt, utan hur de upplever makt som fenomen i skolan. I bakgrunden ges en teoretisk referensram innehållande historik kring skolan och makt och vad läroplanen idag säger om makt. Även läraren och elever som maktutövare bearbetas, och olika strategier som dessa kan använda som går att finna i tidigare forskning beskrivs. I den teoretiska referensramen bearbetas även grupper och ledare.</p><p>Studien är en kvalitativ studie och metoden som använts är intervjuer. Intervjuerna har varit öppna i sin utformning och en intervjuguide med exempelfrågor har använts som stöd i dessa. Fem lärare i blandade åldrar och kön har medverkat i intervjuerna som tagits upp med hjälp av en digital diktafon. Resultatet av intervjuerna har först transkriberats till text och lästs och genomgåtts grundligt. Sedan har de transkriberade intervjuerna bearbetats och delats upp i olika mönster/teman för att sedan bearbetas med hjälp av den teoretiska referensramen.</p><p>Resultaten i studien visade att läraryrket är ett mycket socialt yrke, där relationer står i fokus. Lärarna i studien talade om att de har en stor chans att påverka elever, främst genom att ha en god relation till dem. Det framgick även att lärarna i denna studie känner att de får stöd av skolan som organisation och att det kan påverka i mindre sakfrågor. I studien framkom det även att lärare upplever att makten bland elever är ojämnt fördelad, att det finns vissa elever som har mer makt. Det framkom att det ofta upplevs att det finns vissa ledartyper bland eleverna och att grupptryck är något som är ständigt närvarande, i större eller mindre utsträckning.</p>

Syfte: Uppsatsens syfte är att problematisera och göra ett försök på att visa på varför och hur informationsspridning via internet kan gynna respektive missgynna de symboliska maktstrukturer som finns inom olika fält bland Jehovas Vittnen och ex-Jehovas Vittnen. Frågeställningar: Varför har ex-Jehovas Vittnen behov av att sprida information om samfundet och sina liv och hur fungerar denna spridning? Teori: Inom teoridelen används två teorier som har många likheter med varandra men som trots detta tillhör två, till viss del, olika tanketraditioner. Det ena är den sociologiska traditionen och det andra är den sociobiologiska traditionen. Inledningsvis presenteras sociologin då denna ligger närmast uppsatsens första frågeställning, för att sedan gå över till en teori kallad memetik. Metod: Metoddelen utgår ifrån den hermeneutiska traditionen och via denna utförs etnografiska observationer av klipp på Youtube med komparativ och relationell analytisk inriktning. Resultat: Resultatet visar på att den symboliska makt ett samfund som Jehovas Vittnen har över sina medlemmar, mycket väl kan sättas ur balans av att tillgängligheten av information med kritisk karaktär, sprids via internet. Det är relativt svårt för ett samfund som Jehovas Vittnen att övervaka och begränsa alla individer som befinner sig inom samfundets fält från att komma i kontakt med exempelvis ex-Jehovas Vittnen.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares upplevelser kring makt i skolan. Studiens ambitioner handlade inte endast om hur lärare upplever sin egen makt, utan hur de upplever makt som fenomen i skolan. I bakgrunden ges en teoretisk referensram innehållande historik kring skolan och makt och vad läroplanen idag säger om makt. Även läraren och elever som maktutövare bearbetas, och olika strategier som dessa kan använda som går att finna i tidigare forskning beskrivs. I den teoretiska referensramen bearbetas även grupper och ledare. Studien är en kvalitativ studie och metoden som använts är intervjuer. Intervjuerna har varit öppna i sin utformning och en intervjuguide med exempelfrågor har använts som stöd i dessa. Fem lärare i blandade åldrar och kön har medverkat i intervjuerna som tagits upp med hjälp av en digital diktafon. Resultatet av intervjuerna har först transkriberats till text och lästs och genomgåtts grundligt. Sedan har de transkriberade intervjuerna bearbetats och delats upp i olika mönster/teman för att sedan bearbetas med hjälp av den teoretiska referensramen. Resultaten i studien visade att läraryrket är ett mycket socialt yrke, där relationer står i fokus. Lärarna i studien talade om att de har en stor chans att påverka elever, främst genom att ha en god relation till dem. Det framgick även att lärarna i denna studie känner att de får stöd av skolan som organisation och att det kan påverka i mindre sakfrågor. I studien framkom det även att lärare upplever att makten bland elever är ojämnt fördelad, att det finns vissa elever som har mer makt. Det framkom att det ofta upplevs att det finns vissa ledartyper bland eleverna och att grupptryck är något som är ständigt närvarande, i större eller mindre utsträckning.