Denna studie syftar till att undersöka ungdomars upplevelser av marginalisering i några marginaliserade områden i Sverige samt dessa ungdomars möjligheter att motverka social exkludering och marginalisering. Följande frågeställningar har väglett arbetet: Hur upplever ungdomar boende i marginaliserade områden social exkludering, marginaliseringen och diskrimineringen i samhället? Vilka hinder upplever ungdomar för att lämna marginaliseringen och marginaliserade områden? Vilka möjligheter tror sig ungdomarna ha för att motverka marginaliseringen och lämna marginaliserade områden? Uppsatsens vetenskapsteoretiska hemvist är hermeneutiken, dvs. den tolkande traditionen inom samhällsvetenskaperna och använder sig av teoretiska perspektiv som marginalisering och vardagsrasism. Uppsatsens empiri bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 7 ungdomar i åldrarna 18- 29 år boende i marginaliserade områden. Intervjumaterialet har analyserats genom en kvalitativ narrativ analysmetod. Resultatet visar att många ungdomar upplever strukturella hinder för inkludering i det svenska samhället. Ungdomarna menar att de inte ska fastna i offerrollen utan måste själva bli aktiva i att hitta vägar ut ur diskriminering och marginalisering. Ungdomarna beskriver att det är viktigt att de kämpar för att ta sig ut ur marginalisering och de marginaliserade områdena. / <p>2015-06-30</p>

<p>Att vissa grupper deltar på samhällets olika arenor i lägre utsträckning än andra, är tämligen klarlagt. Detta kan betraktas som ett demokratiproblem. Mitt sätt att angripa problemet är att studera dem som trots allt deltar från dessa så kallade marginaliserade grupper. Tanken är att härigenom finna ledtrådar till hur medborgerligt deltagande kan uppstå och vilka effekter det i så fall får. Huvudsakligt studieobjekt för uppsatsen är ett ombyggnadsprojekt (Ringdansen) i Norrköpingsförorten Navestad. Det deltagardemokratiska teoriperspektivet, som betonar att samhället ska fyllas av medborgerligt inflytande och deltagande, utgör en viktig referenspunkt i utformning och analys av uppsatsens data. En vilja att delta måste, för vem det än gäller, finnas vid ett frivilligt engagemang. Denna vilja uppstår lättare under vissa förutsättningar. För grupper som deltar i relativt låg grad bör särskild hänsyn tas för att skapa en gynnsam miljö. De i min studie uppdagade förutsättningarna av vikt är att deltagandet: (1) upplevs beröra frågor med direkt betydelse (ofta vardagsnära), (2) har sitt ursprung i en mänsklig kontaktyta, (3) kan utövas i närheten av hemmet, (4) sker i kollektiv form, (5) inte är allt för komplicerat. Initiativtagarna, i det här fallet ett bostadsbolag, har således en viktig möjliggöranderoll, där även förtroende spelar in. Deltagarna i Ringdansprojektet, framför allt de resursbegränsade, har förbättrat följande medborgerliga resurser: självtilltro, tolerans/kritisk rationalism, samhällsintresse/delaktighet och gemenskap. Detta i något av en positiv kedjereaktion. Det visar sig att individuella förutsättningar, arbetsformer och nivån på deltagandearenan har inverkan på vilka effekter som infinner sig. En rad frågetecken kvarstår, bl.a. gällande beständigheten i effekterna, men som helhet anser jag att de positiva resultaten berättigar ökade satsningar på möjliggörande av medborgerligt deltagande bland marginaliserade grupper.</p>

Denna studie syftar till att ta reda på hur utanförskap uttrycks hos rasifierade marginaliserade grupper i Sverige. Genom ett diskursteoretiskt perspektiv i kombination med Goffmans teori om stigmatisering och stereotypisering har denna uppsats undersökt hur tre marginaliserade grupper skrivit och uttryckt sitt egna upplevda utanförskap; samer, afrosvenskar och muslimer i Sverige och deras upplevda utanförskap. Bearbetningen av materialet fokuserade på teman vi kunde utläsa; utanförskap, sammanhållning med majoritetsgruppen, stereotypisering och diskriminering.  Genom att ha studerat hur dessa grupper uttrycker sig via sociala rörelser har diskursanalysen belyst hur dessa medlemmar känner sig rasifierade och exluderade från samhället på en rad olika sätt. Detta har i sin tur gett upphov till reproducering av stigma och stereotyper. Ett diskursteoretiskt perspektiv samt Goffmans teori om stigmatisering och stereotypisering har identifierat en rad mönster som ligger till grund för dessa gruppers upplevda utanförskap. Genom Goffman har vi kunnat identifiera att tribal stigmatisering samt fläckar på den personliga karaktären är två sätt varpå de marginaliserade grupperna uttrycker den stigmatisering och det utanförskap de utsätts för. / This study aims to find out how exclusion is expressed among racialized marginalized groups in Sweden. Through a discourse theoretical perspective in combination with Goffman's theory of stigmatization and stereotyping, this study has examined how three marginalized groups expressed their own perceived exclusion; sami, afro-swedes and muslims in Sweden. The material consists of videos that we have transcribed and analyzed, taken from social movements' websites and social media. The processing of the material focused on themes we found; Exclusion, cohesion with the majority group, stereotyping and discrimination.  By studying how these groups express themselves through social movements, the discourse analysis has shed light on how these members feel racialized and excluded from the Swedish society in a number of different ways. A discourse theoretical perspective and Goffman's theory of stigmatization and stereotyping have identified a number of patterns that form the basis for these groups' perceived exclusion. Through Goffman, we have been able to identify that tribal stigma and blemishes on the personal character are two ways in which the marginalized groups express their stigma and exclusion they are exposed to.

Att vissa grupper deltar på samhällets olika arenor i lägre utsträckning än andra, är tämligen klarlagt. Detta kan betraktas som ett demokratiproblem. Mitt sätt att angripa problemet är att studera dem som trots allt deltar från dessa så kallade marginaliserade grupper. Tanken är att härigenom finna ledtrådar till hur medborgerligt deltagande kan uppstå och vilka effekter det i så fall får. Huvudsakligt studieobjekt för uppsatsen är ett ombyggnadsprojekt (Ringdansen) i Norrköpingsförorten Navestad. Det deltagardemokratiska teoriperspektivet, som betonar att samhället ska fyllas av medborgerligt inflytande och deltagande, utgör en viktig referenspunkt i utformning och analys av uppsatsens data. En vilja att delta måste, för vem det än gäller, finnas vid ett frivilligt engagemang. Denna vilja uppstår lättare under vissa förutsättningar. För grupper som deltar i relativt låg grad bör särskild hänsyn tas för att skapa en gynnsam miljö. De i min studie uppdagade förutsättningarna av vikt är att deltagandet: (1) upplevs beröra frågor med direkt betydelse (ofta vardagsnära), (2) har sitt ursprung i en mänsklig kontaktyta, (3) kan utövas i närheten av hemmet, (4) sker i kollektiv form, (5) inte är allt för komplicerat. Initiativtagarna, i det här fallet ett bostadsbolag, har således en viktig möjliggöranderoll, där även förtroende spelar in. Deltagarna i Ringdansprojektet, framför allt de resursbegränsade, har förbättrat följande medborgerliga resurser: självtilltro, tolerans/kritisk rationalism, samhällsintresse/delaktighet och gemenskap. Detta i något av en positiv kedjereaktion. Det visar sig att individuella förutsättningar, arbetsformer och nivån på deltagandearenan har inverkan på vilka effekter som infinner sig. En rad frågetecken kvarstår, bl.a. gällande beständigheten i effekterna, men som helhet anser jag att de positiva resultaten berättigar ökade satsningar på möjliggörande av medborgerligt deltagande bland marginaliserade grupper.

Residents in marginalized areas tend to show a lower level of confidence in the criminal justice system and carry out police reports and testimonies to the criminal justice system to a lesser extent than residents in other areas. In this scientific essay, a qualitative study is conducted to analyze the disinclination to leave testimonies and report crimes in marginalized areas, along with researching possible ways to improve the residents relationship with the criminal justice system. The theoretical framework for this study consists of Žižeks theory of violence, territorial stigma and social exclusion. The sample group for the study is advocates in non-profit organizations operating in marginalized areas. Using a semi-structured interview method, this study’s empirical findings reveals that a critical view of the criminal justice system, lack of confidence in the criminal justice system, ambivalent feelings about the residential area and mass medias stigmatizing effects are believed to cause a reluctance to cooperate with the criminal justice system in marginalized areas. Furthermore, our findings show that an admittance of the existence of racism within the justice system, increased communication, cultural competence, and safe meeting places are believed to improve the relationship between the residents and the criminal justice system.

Media’s representation of places and individuals shape public understanding of these places and of their residents, as well as shaping residents’ own understanding of their communities and themselves. Media discourse about marginalized areas is often male dominated and focused on violence and crime which has attracted much attention in previous research. The purpose of this dissertation has instead been to study media discourse about young women living in three marginalized suburban areas south of Stockholm. By studying which discourses about young women in these areas are (re)produced in media we can gain knowledge about the opportunities and obstacles young women face. The study is based upon a critical discourse analysis of a large empirical material of media texts, informed by theory on territorial stigmatization. The analysis has an intersectional perspective. The texts cover a wide range of topics, with three recurrent subdiscourses described: “owning one’s place”, “safety” and “otherness”. The results are in line with previous research in some respects, but also deviate in important ways. Young women in these texts are on one hand, not depicted as responsible for the problems often associated with marginalized areas, but on the other hand, are depicted as responsible for their parents’ integration. / Medieframställningen av platser och individerna som bor där bidrar både till allmänhetens uppfattning av området och de boende såväl som till de boendes uppfattning om området och sig själva. Mediebilden av marginaliserade områden är ofta mansdominerad samt associerad till kriminalitet och oroligheter, en framställning som uppmärksammats mycket i tidigare forskning. Den här uppsatsen handlar istället om medieframställningen av unga kvinnor i tre Stockholmsförorter. Genom att studera vilka diskurser om unga kvinnor i marginaliserade områden som (re)produceras i medietexter bidrar studien till vår förståelse av vilka hinder och möjligheter unga kvinnor möter. Studien bygger på en kritisk diskursanalys av ett omfattande mediematerial, som informerats av bl.a. teorier om territoriellt stigma. Texterna har analyserats med intersektionellt perspektiv. Medietexterna handlar visserligen om många olika saker, men genomgående framträder tre subdiskurser: ”ta plats”, ”trygghet” och ”annorlundahet”. Resultaten följer i flera avseenden tidigare forskning, men avviker samtidigt i några viktiga aspekter. Till skillnad från vad tidigare forskning om medieframställningar av marginaliserade områden och dess boende har visat framställs inte de unga kvinnorna som ansvarsbärare för de problem som ofta associeras till marginaliserade områden. Däremot framställs de unga kvinnorna i stor utsträckning som ansvarsbärare för sina föräldrars integrering.

Forskning visar att klientens förtroende för den professionella är avgörande för ett gynnsamt socialt arbete. Trots betydelsen av förtroende i det sociala arbetets praktik, visar undersökningar att socialtjänsten tenderar att ha ett lägre förtroende jämfört med andra samhällsaktörer. Det verkar dock existera en kunskapslucka vad gäller forskning som undersöker förtroendet för socialtjänsten i marginaliserade områden. Eftersom personer från marginaliserade områden tenderar att ha ett lägre förtroende för politiska institutioner generellt i jämförelse med majoritetsbefolkningen, är det av särskild relevans att undersöka hur förtroendet för socialtjänsten ser ut i marginaliserade områden. Följande studie syftar därmed till att undersöka förtroendet för socialtjänsten i marginaliserade områden ur lokalinvånares och socialarbetares perspektiv. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats. Studiens datamaterial utgörs av sex intervjuer med socialarbetare och fem fokusgruppsintervjuer med lokalinvånare från Angered och Vivalla. Studiens teoretiska ramverk utgör av en postkolonial teori och begreppet ”den Andra” samt teorier om stigma och territoriell stigmatisering. Studiens resultat visar att lokalinvånare i marginaliserande område har ett bristande förtroende för socialtjänsten, vilket kommer till uttryck i form av en stor rädsla och misstro mot myndigheten. Av resultatet framkommer att lokalinvånarnas bristande förtroende för socialtjänsten kan förklaras utifrån faktorer som diskriminering och stigmatisering av personer från marginaliserade områden, bristande information om socialtjänsten, socialttjänstens bristande tillgänglighet i områdena, skam, ryktesspridning samt begränsningar i socialtjänstens verksamhet. / Research shows that the client's trust in the professional is crucial for social work. Despite the importance of trust in the practice of social work, surveys show that social services tend to have a lower level of trust compared with other societal actors. However, there seems to be a knowledge gap regarding research that examines confidence in the social services in marginalized areas. As people from marginalized areas tend to have lower confidence in political institutions compared to majority populations, it is of relevance to examine what trust in social services means and how it is expressed in marginalized areas. The following study therefore aims to examine trust in social services in marginalized areas from the perspective of local residents and social workers. A qualitative method was applied to this study to the purpose of the study and to answer the research questions. The study's data material consists of six interviews with social workers and five focus group interviews with residents from two different neighbourhoods that are considered marginalized: Angered and Vivalla. The theoretical framework of the study consists of a postcolonial theory and the concept of "the Other" as well as theories of stigma and territorial stigmatization. The results of the study show that residents in marginalized areas lack trust in social services, which is expressed in the form of fear and mistrust. The results show that the residents lack of trust in social services can be explained by factors such as discrimination and stigmatization of people from marginalized areas, lack of information about the social services, the social services' lack of accessibility in said areas, shame, rumours, and restrictions in the social services' activities.

The aim of this thesis is two-fold. Firstly, the aim is to analyze the three aspects institutional racism, double-consciousness and importance of minoritized voices in Angie Thomas’ novel The Hate U Give in connection to the thesis’ theoretical framework, Critical Race Theory. Secondly, the aim is also to argue for the inclusion of The Hate U Give in the Swedish EFL classroom, by investigating potential pedagogical implications in connection to the literary analysis and the thesis’ pedagogical framework, Critical Race Pedagogy. Potentially as a way of hoping for social justice and change for a minoritized group of people, the literary analysis of the three aspects demonstrates that Thomas depicts racial inequality as natural and fixed within many layers of American society such as economic opportunities, law enforcement, education, identities and which voices are heard vs. ignored. Therefore, this thesis argues that Thomas’ counter narrative The Hate U Give, with its portrayal of the racially inequal American society and the effects on the African American characters, could serve as a point of departure for discussions of institutional racism, double-consciousness and the importance of minoritized voices in the Swedish EFL classroom, to raise awareness of the situation for a minoritized group of people in America and connect it to the students’ own experiences and knowledge of these aspects.