Rågsved ligger i Söderort tillhörande Stockholms kommun och har en population på ca 10 000 invånare där hälften utgörs av utrikes födda och området har en hög segregation. För att kunna skapa ett lugnare och tryggare Rågsved har det öppnats ett litet poliskontor och ett fåtal poliser ska i första hand försöka komma i god kontakt med de som bor i området, främst med ungdomarna som bor och går i skolan i Rågsved. Vidare samverkar de med skola och andra myndigheter i Rågsved för att förbättra den problematiska situationen. Således är syftet med denna studie att undersöka hur ungdomar boendes och studerandes i Rågsved förhåller sig till det nya poliskontoret och vad den ökade polisära närvaron har inneburit för ungdomar som går i Rågsvedsskolan. För att kunna besvara frågeställningen utförs semistrukturerade intervjuer med 11 killar som studerar vid Rågsvedsskolan. Den teoretiska bakgrunden för studien är Beckers och Goldbergs stämplingsteorier som kortfattat går ut på att avvikelse är något som definieras av samhället på ett sådant sätt att sociala grupper skapar avvikelse genom att upprätta de regler vars överträdelse utgör avvikelsen och sedan tillämpa dessa regler på vissa personer och beteckna dem som utanförstående.  Processen är själva stämplingen med upprepade negativa reaktioner från signifikanta andra som sammantaget leder till en omdefinierad självbild hos personen som blir än mer negativ än vad den dittills varit. Således orsakas inte brottslighet av sociala förhållanden utan definieras av dessa. Teorierna används senare i studien för att lyfta fram hur stor stämplingseffekt polisen har på ungdomar i Rågsved och om denna, ifall att den existerar, är märkbar hos de elever som har intervjuats. I resultat- och analysdelen framkommer att poliskontoret i Rågsved delvis skapar en trygghetskänsla för många i området, men att vissa av ungdomarna känner sig utpekade att leva i ett problematiskt område. Det påvisas att polisen egentligen bara är en del av ett system av stämpling där även media har en stor roll i ungdomarnas självbild. Några anspråkslösa förslag från min sida är att lyfta fram elevers goda sidor istället för att påtala de negativa, införliva föräldrarna mer i ungdomarnas skolgång samt öka skolpersonalen auktoritet genom ett minskande av polisiär inblandning i de fall personal kan lösa situationer som inte är av grov kriminell karaktär. Framtida forskning borde fokusera på media och polisens roll i denna spiral och även väva in skolans sätt att arbeta.

SAMMANFATTNING Studien var en jämförande longitudinell studie där syftet var att undersöka om den självskattade hälsan förbättrades för personer (n=14) som deltagit i hälsokurs inom arbetsmarknadsprojektet Romano Zor. Frågeställningen var: förändras självskattad hälsa över tid för deltagare i ett arbetsmarknadsprojekt? Datainsamlingsmetod var Hälsoenkät SF-36 som mäter självrapporterad fysisk och psykisk hälsa, med åtta delskalor. Resultatet visar att romerna, i basmätningen (n=28), skattade sin hälsa sämre än personerna i normdata grupperna, i samtliga skalor. I fem delskalor skattar deltagarna (n=14), som svarade på enkäten även vid andra mätningen, sin hälsa sämre efter att de genomgått projektet (mätning över tid). Kvinnorna skattar generellt sin hälsa sämre än männen. Undantaget en fråga som rör förändring av hälsan över tid, där kvinnorna skattar bättre hälsa än männen. I denna fråga skattar majoriteten av deltagarna en bättre eller likvärdig hälsa i andra mätningen, jämfört med bas mätningen. Slutsats: personer med romskt ursprung som deltar i en hälsokurs i ett arbetsmarknadsprojekt, skattar en förbättrad  hälsa över tid i några hälsofaktorer, mätt med hälsoenkät SF 36. / ABSTRACT The study was a comparative longitudinal study where the aim was to investigate whether self-rated health improved for persons (n=14) who participated in the health course in a labor project Romano Zor. The issue was: changed self-rated health over time for participants in a social project? Data collection method was a health survey SF-36, which measures self-rated physical and mental health, with eight sub-scales. The results show that the Roma, in the base measurement  (n = 28), rated their health worse than their counterparts in standard data groups, in all scales.  In five sub-scales underestimate the participants (n = 14), respondents were also at the second measurement, their health worse after they completed the project (measurement over time). The women generally underestimate their health worse than men. The exception a matter related to changes in health over time, with women underestimating better health than men. In this case overestimate the majority of the participants a better or equivalent health in the second measurement, compared to base measurement. Conclusion: The people of Roma origin who participate in a health course in a labor market project, estimate health improvement over time in any health factors, as measured by the health questionnaire SF- 36.

Den moderna tävlingsidrotten har sedan första början varit mansdominerad då det ansågs som okvinnligt för kvinnor att ägna sig åt tävlingsidrott eftersom de ansågs för svaga. Dessutom trodde man att kvinnor som ägnade sig åt idrott minskade sin fertilitet. Då kvinnor historiskt sett alltid haft en underordnad roll i idrottsvärlden har detta även lett till ojämn medial täckning. Detta synsätt har även bidragit till en lägre rapportering om kvinnliga idrottare samt att kvinnor och män skildras på olika sätt på sportsidorna. Därför är syftet med denna studie att jämföra hur manliga och kvinnliga längdskidåkare har framställts i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Nedslagen har varit vinter-OS från Lake Placid 1980 och vinter-OS i Vancouver 2010, detta för att se ifall det skett en förändring i hur män och kvinnor skildrats över tid. I denna studie har en kvalitativ textanalys genomförts för att urskilja språkliga skillnader i hur manliga respektive kvinnliga längdskidåkare framställts i kvällstidningsartiklar. Genom att studera de utvalda artiklarna visar resultatet att kvinnliga skidåkare fortfarande marginaliseras samt trivialiseras genom journalisternas språkbruk. Kvinnliga längdskidåkare beskrivs i högre grad utifrån deras utseende och privatliv än vad de manliga idrottarna gör. Detta är förekommande både från Lake Placid 1980 och Vancouver 2010. Dock har kvinnor fått ökat utrymme i de två tidningarna och utvecklingen mot ökad jämställdhet på sportsidorna är på rätt väg.

This study examines how gender is at work in four series of teaching material of Swedish in the years 7-9 of the Swedish primary school. Analyzing eight books in total, and also their respective teacher’s manuals, the study focuses on the following aspects in both texts and pictures within the books: heteronormativity, marginalization, stereotypes, equality, and also general gender related issues. Doing so, this study approaches the analyzed material with the eyes of a feminist critic. Moreover, this study applies both a qualitative and a quantitative analysis as its method of approach.  Initially, the theoretical background and scientific method for this study is presented. Then follow the aims of the study, together with the questions this study seeks to answer. Thereafter the actual findings, the results of the two analyses, are presented – followed by a discussion of the former. The discussion is summed up by pedagogical implications of the results.  This study finds that women are very much marginalized within the books, with the men outnumbering the women by almost a three-to-one ratio. Stereotypes of masculinity and femininity are found frequently within the books, and they also follow the heteronorm very closely. Regarding equality, some books discuss the historical male dominance over women, but fail to highlight that modern day society is not, in fact, equal at all. In consequence, the study can conclude that the teaching materials do not fulfill their mission in accordance with the Swedish school syllabus.

Diss. Stockholm : Stockholm universitet, 2005. / Pp. 213-227: Bibliography.

Språkundervisning i ett större perspektiv - med anledning av modersmålundervisning som ett marginaliserat skolämne -inom eller utanför timplanen- tas upp i det här examensarbetet. Undersökningen gäller värdesättning av modersmål i en norrländsk kommun. Syftet var från början att bidra till ökad kunskap om hur modersmålselever, deras föräldrar och deras klasslärare värderar befintlig modersmålsundervisning och dess upplägg i kommunens regi. Särskilt fokus lades på placeringen av modersmål inom eller utanför skoldagen. Syftet med arbetet utvidgades under litteraturstudien som gav nya synpunkter för en möjlig attitydförändring gentemot modersmålundervisning i nutidens samhälle. Intervjuer med de tre grupperna av informanter och utvärdering av svaren genom en tematisk analys ska bidra till en förbättrad insikt på hur man på basen ser på ämnet. Studiens deltagare bedöms värdesätta modersmålsundervisningen främst utifrån privata aspekter. Placeringen av ämnet i skoldagens timplan avgör deltagande och praktisk hantering. Det visar indirekt informanternas värdering.En viktig slutsats är att det finns en stor diskrepans mellan den undersökta skolpraktiken och aktörernas värdesättning gentemot i litteraturen hittade sociologiska, pedagogiska aspekter och forskningsresultat, samt ideologiska-politiska målsättningar. Den diskrepansen står även för marginaliseringen av ämnet, respektive för den breda ometvetenheten om attityden i frågor gällande inkludering av nyanlända invånare.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka samhällskunskapslärarens roll i det proaktiva arbetet mot extremism, samt tillvägagångssätt i bemötande av intolerans från elever i förhållande till lärarens demokratiska uppdrag. Detta konkretiseras i två frågeställningar där den ena fokuserar på det förebyggande arbetet medan den andra redogör för bemötandet. Metoden innefattas av en systematisk informationssökning på databaserna ERIC, ERC, Swepub och Libsearch. Därefter har ett avvägt urval gjorts baserat på relevans och aktualitet. Resultatet visar att en grundförutsättning för det preventiva arbetet är att särskilja utbildningsperspektivet från andra myndigheters säkerhetsperspektiv. Läraren behöver skapa en inkluderande undervisning och ett öppet klassrumsklimat där en ömsesidig acceptans råder för oliktänkande. I bemötande av intolerans visar resultatet att läraren riskerar att befästa odemokratiska värderingar genom att marginalisera och tabubelägga dessa åsikter. Istället krävs ett långsiktigt arbete där trygga relationer och källkritisk kunskap är fundamentalt. I kunskapsöversiktens slutsats fastslås att samhällskunskapsläraren behöver framhäva kontroversiella frågor och inte undvika de på grund av konflikträdsla. Det konstateras att forskningen inom extremism oftast bygger på hypoteser vilket leder till svårigheter med att få fram signifikant data. Slutligen lyfts behovet av framtida forskning inom en svensk kontext som för tillfället är bristfällig.

Bakgrund: Vistelse i natur kan bidra med psykiska och fysiska hälsoeffekter. Förstag enerationens invandrare är en folkgrupp som visar sig vara underrepresenterad gällande utövandet av svenskt friluftsliv. Genom ett större engagemang samt inkludering av denna folkgrupp kan svenskt friluftsliv visa sig vara fördelaktigt genom ökade känslor av tillhörighet till ett nytt samhälle. Syfte: Arbetet syftade till att beskriva första generationens invandrares upplevelser av det svenska friluftslivet samt söka djupare förståelse för hur etnicitet, marginalisering och diskriminering kan ses inverka på dessa upplevelser. Metod: Studien byggde på kvalitativasemistrukturerade intervjuer och bestod av sex deltagare som var första generationens invandrare från en småländsk kommun. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en riktad innehållsanalys. Resultat: Deltagarnas upplevelser visade på att friluftsliv utövades som en individuell och social aktivitet, vissa uppskattade lugnet i natur och att det där fanns tid för eftertanke och rekreation, medan andra beskrev sociala aspekter där svampplockning och fisketurer med vänner eller grillning och umgänge med familjen lyftes fram. Positiva upplevelser avfriluftsliv beskrevs utifrån närheten till natur, identifiering av preferenser i naturen och möjlighet till rekreation. Negativa upplevelser av friluftsliv beskrevs utifrån nedskräpning, svår terräng och kunskapsbrist. Konklusion: Samtal om användningen och upplevelser för svenskt friluftsliv kunde tolkas utifrån marginalisering, etnicitet och diskriminering; brist på information, kulturellaskillnader och fördomar. Utsagor kunde även katalogiseras som hämmanderespektive främjande aspekter.

Through qualitative interviews with three pupils in a secondary school it's examined how newly arrived pupils experience their progress in a regular class and which difficulties they face. The purpose of the thesis is to describe which difficulties newly arrived pupils face after the transition from a preparatory class in order to in the future facilitate better planning to solve and counteract these problems. Pupils in the study have significant problems with achieving a passing grade in several of their subjects in regular class and are in danger of not achieving high school competence. Analysis of the interviews shows that the pupils experience that their possibilities of progress are worse than other pupils and that this is mainly because of language difficulties, lack of prior schooling and the feeling of being marginalized. Furthermore questions regarding the pupil’s social contacts and the conception of the zone of proximal development are discussed.

I syfte att skapa en översiktlig beskrivning inom området marginalisering i gymnasieskolan, undersöks och analyseras i föreliggande examensarbete hur detta uppmärksammats i offentliga utredningar och rapporter. Undersökningen omfattar perioden från slutet av 1990-talet och fram till och med tidpunkten för de utredningar som ligger till grund för den kommande utformningen av gymnasieskolan 2007. Utifrån ovanstående syfte har vi genom en litteraturstudie velat få svar på frågan om vilka elever som anses riskera marginalisering, vilka faktorer som anges kan orsaka detta samt vilka förslag till insatser som har lagts fram för att komma till rätta med detta problem. Vår teoretiska utgångspunkt och förförståelse grundar sig i forskning om marginaliseringprocesser av Mats Trondman och Nihad Bunar samt en historisk förförståelse i gymnasieskolans utveckling från 1970-talet och framåt. I resultatet av vår analys framkommer att de elever som beskrivs i större utsträckning än andra riskera marginalisering är bl a elever som tidigare haft skolsvårigheter i grundskolan, elever på de yrkesförberedande programmen och det individuella programmet samt elever med utländsk bakgrund. Det framkommer också i vår undersökning att orsakerna till detta inte enbart kan förklaras utifrån individrelaterade faktorer såsom social bakgrund, kön, etnicitet utan även skolan som organisation och verksamhet kan orsaka marginalisering. I de förslag till insatser som föreslås betonas bl a vikten av att tidigt upptäcka och uppmärksamma de som behöver extra stöd. Andra insatser som föreslås är särskilda satsningar för att utveckla och höja kvaliteten på de yrkesförberedande programmen och det individuella programmet.