Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter och har befolkat landet sedan 1500-talet. Romer som grupp har i det svenska samhället historiskt sett marginaliserats, stigmatiserats och exkluderats och de utsätts än idag för allvarliga kränkningar. Syftet med denna studie var att undersöka diskrimineringen av romer och det sociala arbetets utmaningar att motverka marginaliseringen och exkluderingen av den romska befolkningen. För att kunna besvara våra frågeställningar genomförde vi fyra semistrukturerade intervjuer av socialarbetare i en medelstor svensk stad, och det empiriska materialet analyserades med hjälp av teorierna stigma och andrafiering, samt begreppen antiziganism och kultur. Studiens resultat visar på att många romer lever under marginaliserade livsförhållanden och att det i det svenska samhället, inom myndigheter såväl som i offentliga sammanhang, finns en antiziganism i form av historiskt seglivade föreställningar om romer. / <p>2018-06-05</p>

Detta examensarbete i religionsvetenskap undersöker vilka uppfattningar fyra kvinnor med kristen och muslimsk religionstillhörighet har om sin religion och religionens roll i Sverige,samt vilka upplevelser vederbörande kvinnor har av exkluderande och marginaliserande behandling, grundat i sin religion och sitt kvinnliga kön. Det genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med två kvinnor med muslimsk religionstillhörighet och två kvinnor med kristen religionstillhörighet. Studiens resultat pekar på att kvinnor med kristen och muslimsk religions tillhörighet upplever exkluderande och marginaliserande behandling både av agenter inom samhällsinstitutioner, främst inom skolan, samt inom den religiösa grupp de tillhör.Studiens resultat visar också på att det finns upplevelser av en okunskap bland människor i Sverige om hur religionernas ideologi talar för män och kvinnors jämlikhet och jämställdhet,där religiös fundamentalism, och extremistiska värderingar att kvinnan är underordnad mannen, uppmärksammas mer än religionens ”sanna” värderingar.

No description available.

Studiens syfte har varit att undersöka professionellas bedömningar av det stöd arbetssökande får genom kommunala arbetsmarknadsinsatser. Studien har åsyftat att lyfta fram de kommunala insatsernas möjliggörande och begränsande effekter, faktorer som påverkar arbetssökanden i sin position på arbetsmarknaden samt förbättringsområden som de professionella ser inom insatserna i stort. För att besvara studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med fem professionella som är verksamma inom kommunala arbetsmarknadsinsatser. Intervjupersonerna arbetar inom tre olika enheter i två “mellanstora/större” svenska kommuner. Det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av perspektiven marginalisering, social exkludering samt push- och pullfaktorer kopplade till arbetsmarknaden. Resultatet visar att arbetsmarknadsinsatserna i sin helhet fyller en betydande funktion avseende att påverka arbetssökandens möjligheter och begränsningar på arbetsmarknaden. De möjligheter som insatserna öppnar upp för deltagarna ansågs i stort påverka positivt samtidigt som det framgår att insatserna i vissa fall kan tendera att ha en stigmatiserande effekt. Det har framkommit att ett flertal faktorer kan ses som centrala och påverka hur väl insatsstödet fungerar för respektive individ. Insatsernas kvalité i form av tidsmässiga resurser och vilken typ av professionellt stöd som erbjuds är exempel på centrala faktorer som anses påverka för insatsernas effektivitet.

Denna kunskapsöversikt syftar till att ta reda på eurocentrismens konsekvenser inom skola och utbildning och de konsekvenser det kan få på elever. Vidare undersöks hur dessa konsekvenser påverkar elevernas identitetsutveckling med hänsyn till etnisk tillhörighet i synnerhet. För att besvara vår frågeställning har vi granskat forskning från olika vetenskapliga databaser som ter sig påfallande överens om att eurocentrismen har en negativ inverkan på historieundervisningen och i förlängningen på eleverna. Resultatet visar att en eurocentrisk undervisning bidrar till exkludering av marginaliserade grupper och upprätthåller en ojämlik maktbalans. Detta tar sig uttryck i både läroplan, läromedel och undervisning och leder till att elever som inte ryms inom västerländsk identitet hämmas i sin identitetsutveckling. Forskningen har visat att alla människor har ett behov av att få kunskap om sina rötter, men i den västeurocentriska undervisningen ges inte alla elever utrymme att få kunskap om sin egen personliga historia. Detta innebär för lärarprofessionen att det krävs ett större engagemang för interkulturellt lärande för att arbeta inkluderande såsom läroplanen förespråkar. Kunskapsöversikten kommer att påvisa att det inte enbart är lärarens ansvar att implementera detta. Det är främst en lednings- och organisationsfråga då sådan undervisning yrkar på utökad kompetens genom fortbildning inom ämnet. Ett rimligt antagande är att personer inom lärarkåren vill göra sitt yttersta för att undvika diskriminering och exkludering och därför är det av största vikt att lärare ges möjlighet att utveckla ett meta-perspektiv i den egna undervisningen. Målet med denna kunskapsöversikt är att lysa upp vägen mot en mer inkluderande skola, där första steget tas i historieundervisningen.

This study investigates the role of design of physical space and urban planning when it comes to social sustainability in a so called “vulnerable area”; Östberga in Stockholm, Sweden. Planning documents of an urban development project in Östberga, the Stockholm City’s land use plan, the Swedish government's proposition on the design of physical space and Sweden’s police department's report on the Swedish “vulnerable areas” undergoes a discourse analysis. The documents’ discursive problematisations are identified, analyzed and discussed with the help of Bacchi’s discourse theory, Wacquant’s theory of territorial stigma and Lefebvre’s theory of the production of space. The studied documents unify in regarding the design of physical space being an important factor in a place’s social sustainability. The overall goal of these documents is to increase the state control of Östberga for the area to comply with the goals of the public actors.

No description available.

Denna studie är gjord som ett examensarbete inom Masterprogrammet i strategisk fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola under våren 2021. Hållbarhet diskuteras såväl globalt som lokalt och frågor om hållbar utveckling har fått allt mer uppmärksamhet senaste åren. Den sociala dimensionen av hållbarhet har genomgående nedprioriterats gentemot ekonomisk och ekologisk hållbarhet vilket skapar intresse att undersöka vilket utrymme social hållbarhet får i planeringsprocessen. Det finns inte en entydig definition av social hållbarhet och detta ger upphov till flera möjliga förståelser och tolkningar. Vad finns det för synsätt på social hållbarhet? Vad tillskrivs social hållbarhet för betydelse och vilka aktörer och kompetenser får delta i definieringen? I Sverige vilar ett stort ansvar på kommuner att planera för en hållbar framtid och därför har social hållbarhet undersökts på kommunal nivå. Undersökningen har skett som fallstudie, där Lunds kommun och Västerås Stad fungerat som fall. Kvalitativ innehållsanalys av dokument och semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultat och analys presenteras tillsammans i en tematisk uppdelning och analysen ramas in av uppsatsens teoretiska perspektiv, makt i planeringsprocessen. Rent konkret innebär detta att arbetets teoretiska perspektiv utgår ifrån begreppen makt som handlingsförmåga och makt som uteslutning samt makttekniken kontrollera diskursen. Analysen pekar på att betydelsen av social hållbarhet är kontextberoende och påverkas av sociala och fysiska åtgärder i samhället. Vad social hållbarhet tillskrivs för betydelse påverkas bland annat av den plats som är aktuell, de utmaningar och problem som finns där samt vilka aktörer och kompetenser som får tillträde till processerna kring social hållbarhet. Olika kompetenser inom kommunerna har visat sig ha skilda perspektiv på betydelsen av social hållbarhet. Utifrån genomförda intervjuer framkommer fler betydelser av social hållbarhet än vad som kan urskiljas från dokumenten. Detta betyder att det existerar perspektiv på social hållbarhet som inte är representerade i de publicerade dokumenten. Av dokumenten framträder social hållbarhet som fysiska åtgärder som det primära perspektivet.  Detta tyder på att det finns ett dominerande synsätt då mjukare perspektiv på social hållbarhet inte representeras inte i samma utsträckning i dokumenten. I det långa loppet kan detta innebära att mjukare perspektiv nedprioriteras och marginaliseras. Berördas upplevelse av möjligheten att påverka och delta i planeringsprocessen kring social hållbarhet skiljer sig åt. På strategisk nivå är upplevelsen att samtliga har möjlighet att tillträda processen och påverka, medan mer verksamhetsnära nivå inte delar detta perspektiv. Utifrån undersökningen råder det en viss kunskaps- och kompetensselektivitet i planeringsprocessen kring social hållbarhet, där mjukare perspektiv inte väger lika tungt som hårdare.

Problemformulering och Syfte: Ämnet som huvudsakligen har undersökts i studien är kommunikation i online communities, digitala grupper på internet. Problemet som vi stött på och avgränsade oss till under detta ämne var sexism inom digital kommunikation. Utifrån ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv var studiens syfte att observera på hur tonaliteten kring samtalet om aktier och privatekonomi utspelat sig i en kvinnlig respektive en könsblandad facebookgrupp. Utifrån resultaten och med utgångspunkt i feministisk teori, praxisgemenskaper och social marginalisering har vi dragit slutsatser om huruvida tonaliteten i grupperna kan ha påverkat kvinnors intresse för aktier och privatekonomi. Huvudresultat: Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv har vi genomfört kvantitativa innehållsanalyser vilket gav ett resultat som visar att den könsblandade facebookgruppen hade en mindre uppmuntrande tonalitet jämfört med den kvinnliga. Det visar sig också att den könsblandade gruppen är mansdominerade och har skapat en effekt av separatism där kvinnor väljer att avlägsna sig till andra forum där de får mer utrymme att vara en del av samtalet. Metod: För att kunna besvara syfte och frågeställningar har en kvantitativ innehållsanalys genomförts genom datainsamling från totalt 252 facebookinlägg med tillhörandekommentarer. Detta gjordes med hjälp av ett kodschema som behandlade 93 variabler.

Purpose: This study aims to illustrate underlying stereotypes and gender ideals that exist in society when sportswomen are represented in sports media. Research question: How do sportswomen get portrayed by the media and what gender ideals exist in media’s representation of the athletic woman? Work questions: Does there exist any differences when athletic women and men are represented in the media?Are there any signs of trivialization, ambivalence or infantilization in media’s representations?Which stereotypes are possible to see in media’s representations?Theories: Gender theory, infantilization, trivialization, ambivalence Method: In this study, we have used a semiotic analysis as method and the semiotic tools denotation, connotation, anchoring, relaying and the character types icon, index and symbol. The empirical material of the study is retrieved from the swedish newspapers Expressen and Aftonbladet via login to the National Library of Sweden via Karlstad University. Conclusion: By the semiotic analysis it was possible to see that sportswomen in a much higher degree were assigned attributes that by gender theory are considered female stereotypes. When sportswomen were successful it was possible to see clear signs that indicated that they were weak and emotional, on the other hand there was more focus on strength and performance when sportsmen achieved success. Infantilization, trivialization, and ambivalence was common in both situations when women were successful and when they failed. In the study it was possible to see evident patterns that indicated towards feelings and tears when sportswomens were represented. Through the analysis it was possible to establish that sportswomen's performance got diminished and they were looked at as deviant in sportmedia compared to the sportsmen who continue to be seen as the standard and norm. Key words: semiotics, sports journalism, gender, trivialization, ambivalence, infantilization, marginalization, stereotypes