Syftet med avhandlingen är att ge en ”inifrån-beskrivning” av hur skolan organiserar verksamheten för elever i en särskild undervisningsgrupp. Vidare undersöker jag hur elever, pedagoger, föräldrar och elevernas tidigare klasslärare beskriver vad som utgör elevernas skolsvårigheter, i forskningsintervjuer. Slutligen belyser jag hur pedagogerna utvärderar elevernas skolproblem i en schemalagd utvärderingsaktivitet. Studien är baserad på ett fältarbete under ett år, i kombination med inspelningar av vardagliga aktiviteter och intervjuer med fem elever (7-12 år), pedagoger, föräldrar och f.d. klasslärare. I analyserna används en etnometodologisk ansats. Resultaten visar att den särskilda undervisningsgruppen osynliggörs och marginaliseras både centralt inom kommunen och lokalt i skolans verksamhet. Genomgående har eleverna lågt aktörskap i vardagliga skolaktiviteter. Ett annat resultat är att pedagogerna ständigt beskriver elevernas skolsvårigheter. Pedagogerna använder ett flertal vetenskapliga diskurser som uppgraderar och befäster problemidentiteter. Detta kan förklaras i ljuset av att det finns en osäkerhet om vilka elevernas problem är. Eleverna å sin sida positionerar sig som aktiva aktörer, och gör motstånd mot problemdefinitionerna. Eleverna undviker att formulera problem, nedgraderar tillskrivna problem och tar inte upp pedagogernas råd. Eleverna tar även alla chanser att tillskriva andra elever problem, på så vis positionera de sig som duktiga elever, vilket tolkas som ett sätt att upprätthålla självrespekt. Min avhandling understryker vikten av att i detalj studera elever i särskilda undervisningsgrupper och deras sociala kompetenser och aktörskap i vardagliga skolaktiviteter. Analysen pekar på att beskrivningar inte är neutrala, utan är sociala aktiviteter där identiteter, normer, social ordning, moraliska versioner och relationer, samt institutioner, etableras och görs motstånd mot. / The aim of the present doctoral thesis is to give an ”inside” description of how schools organize activities for students who do not fit into regular public education. Further, I explore how students, pedagogues, parents and former teachers account for the students’ school problems in research interviews. Finally, I investigate teachers’ assessments of students’ school problems in a scheduled daily evaluation activity. Data are drawn from a one-year ethnographic study, combined with recordings of everyday activities and interviews with five students (7-12 years), parents, pedagogues and former teachers. The analysis demonstrates that the special teaching group is made invisible and marginalized on different levels, both centrally in the municipality and in the context of local school activities. Students consistently show low participation and agency in their everyday activities. Another finding shows that pedagogues are constantly assessing students’ school problems, making this a central everyday activity. In so doing, the pedagogues also upgrade the students’ school problems, drawing on various scientific discourses. This can be explained in light of the insecurity that exists regarding what the students’ problems actually are. On the other hand, the students position themselves as active agents and resist problem definitions. The students avoid the pedagogues’ definitions, downgrading ascribed problems and reformulating them. Further, the students take all chances to attribute problems to other students. In this way, they position themselves as able students, which can be interpreted as a way of maintaining self-respect. Overall, the present findings underscore the need for detailed analysis of children’s social competence and agency in their everyday life in special teaching groups. My analysis demonstrates that descriptions are not neutral, but instead social activities in which identities, norms, social orders, moral versions, relationships and even institutions are established and resisted.

The purpose of this essay is to investigate how people can return from a marginalized position and become a part of society. Also how a model for returning from a marginalized position should be formed. The intention is to make a contribution to those in society that are helping people to return from marginalized positions. The survey is based on 5 thematic qualitative interviews on individuals that have returned from homelessness, criminality, drug abuse and prostitution. The main results of the investigation are that those who took part in it started their role exit with a turning point. After that they decided that they had to change their life. They then started their road back to society by separating themselves from the negative things that their former role resulted in. Thereafter they started to adapt to a life in society. To interpret the empirical material I used “The role exit process” made by Helen Rose Fuchs Ebaugh (1988). Since I found that her model could not be used to fully understand stigmatized role changes like the ones that marginalized people go through, I changed the model. This investigation’s empirical material has been interpreted through that modified process of the role exit.

<p>Syftet med avhandlingen är att ge en ”inifrån-beskrivning” av hur skolan organiserar verksamheten för elever i en särskild undervisningsgrupp. Vidare undersöker jag hur elever, pedagoger, föräldrar och elevernas tidigare klasslärare beskriver vad som utgör elevernas skolsvårigheter, i forskningsintervjuer. Slutligen belyser jag hur pedagogerna utvärderar elevernas skolproblem i en schemalagd utvärderingsaktivitet. Studien är baserad på ett fältarbete under ett år, i kombination med inspelningar av vardagliga aktiviteter och intervjuer med fem elever (7-12 år), pedagoger, föräldrar och f.d. klasslärare. I analyserna används en etnometodologisk ansats.</p><p>Resultaten visar att den särskilda undervisningsgruppen osynliggörs och marginaliseras både centralt inom kommunen och lokalt i skolans verksamhet. Genomgående har eleverna lågt aktörskap i vardagliga skolaktiviteter. Ett annat resultat är att pedagogerna ständigt beskriver elevernas skolsvårigheter. Pedagogerna använder ett flertal vetenskapliga diskurser som uppgraderar och befäster problemidentiteter. Detta kan förklaras i ljuset av att det finns en osäkerhet om vilka elevernas problem är. Eleverna å sin sida positionerar sig som aktiva aktörer, och gör motstånd mot problemdefinitionerna. Eleverna undviker att formulera problem, nedgraderar tillskrivna problem och tar inte upp pedagogernas råd. Eleverna tar även alla chanser att tillskriva andra elever problem, på så vis positionera de sig som duktiga elever, vilket tolkas som ett sätt att upprätthålla självrespekt.</p><p>Min avhandling understryker vikten av att i detalj studera elever i särskilda undervisningsgrupper och deras sociala kompetenser och aktörskap i vardagliga skolaktiviteter. Analysen pekar på att beskrivningar inte är neutrala, utan är sociala aktiviteter där identiteter, normer, social ordning, moraliska versioner och relationer, samt institutioner, etableras och görs motstånd mot.</p> / <p>The aim of the present doctoral thesis is to give an ”inside” description of how schools organize activities for students who do not fit into regular public education. Further, I explore how students, pedagogues, parents and former teachers account for the students’ school problems in research interviews. Finally, I investigate teachers’ assessments of students’ school problems in a scheduled daily evaluation activity. Data are drawn from a one-year ethnographic study, combined with recordings of everyday activities and interviews with five students (7-12 years), parents, pedagogues and former teachers.</p><p>The analysis demonstrates that the special teaching group is made invisible and marginalized on different levels, both centrally in the municipality and in the context of local school activities. Students consistently show low participation and agency in their everyday activities. Another finding shows that pedagogues are constantly assessing students’ school problems, making this a central everyday activity. In so doing, the pedagogues also upgrade the students’ school problems, drawing on various scientific discourses. This can be explained in light of the insecurity that exists regarding what the students’ problems actually are. On the other hand, the students position themselves as active agents and resist problem definitions. The students avoid the pedagogues’ definitions, downgrading ascribed problems and reformulating them. Further, the students take all chances to attribute problems to other students. In this way, they position themselves as able students, which can be interpreted as a way of maintaining self-respect.</p><p>Overall, the present findings underscore the need for detailed analysis of children’s social competence and agency in their everyday life in special teaching groups. My analysis demonstrates that descriptions are not neutral, but instead social activities in which identities, norms, social orders, moral versions, relationships and even institutions are established and resisted.</p>

Detta är en diskursanalytisk studie med ett antaget genusteoretiskt perspektiv, som undersöker hur kvinnor inom de abrahamitiska religionerna framställs i tre utvalda läromedel för gymnasiekursen religion 1. Samtliga av läromedlen är anpassade för lgy11. Vidare undersöks vilka egenskaper kvinnan tillskrivs, samt var hon synliggörs och marginaliseras i läromedlen. Genom det genusteoretiska perspektivet, vilket nyttjats för analysen av det empiriska resultatet kan vi både visa vad synliggörandet och marginaliseringen beror på, samt se vad det bidrar till. Studiens resultat visar att läromedlen genom ett genusteoretiskt perspektiv framställer kvinnan och mannen utifrån dikotoma föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt. Kvinnan framställs således som passiv medan mannen framställs som aktiv. Resultatet visar även att kvinnan marginaliseras när det skrivs om religionens historia, medan hon synliggörs i de textsammanhang som berör hennes villkor, samt hem-och familjeliv. Nyckelord: Kvinnan, abrahamitiska religionerna, diskurs, genusteori, genus, läroboksanalys, marginalisering / This is a discourse-analytic study with an adopted gender theoretical perspective regarding how women within the Abrahamic religions are described in three selected teaching materials for upper secondary school (Religion 1). All books are adapted to Lgy11. Furthermore, an analysis is made of what way women are characterized in the material, as well as where they are visible and marginalized. With help from the gender theoretical perspective, which has been utilized to analyze the results of the empirical study, it is possible to understand the reasons for the visibility as well as the marginalization, and see what is contributes to. The result of this study shows that the teaching materials, through a gender theoretical perspective, depict men and women based on the dichotomy of what is considered female or male. Hence, women are described as passive, whereas men are described as active. The result also shows that women are marginalized when the history of religions is being described while they are visible in the textual contexts of home and family life, as well as their conditions. Key words: Women, Abrahamic religions, discourse, gender theory, gender, textbook analysis, marginalization

This study examines how Swedish hip hop lyrics between the years 2019–2020 depict the social life in the suburb. The study is divided into two different parts, the first of which analyzes general themes, categories and concepts in hip hop texts through an overview of 50 different songs. The second study analyzes five popular hip hop texts based on a qualitative text analysis. / Den här studien undersöker hur svenska hiphoptexter mellan åren 2019–2020 skildrar det sociala livet i förorten. Undersökningen är uppdelad i två olika delar, varav den första analyserar generella teman, kategorier och begrepp i hiphoptexter genom en översiktslyssning av 50 olika låtar. Den andra studien analyserar fem populära hiphoptexter utifrån en kvalitativ textanalys. / Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

This study examines how Swedish hip hop lyrics from the 1990s and 2010s portrays the social life, first and foremost in the suburb. The study consists of two parts, the first is a more general study of which themes and categories appear in the lyrics through an overview of 90 different hip hop songs. The second part of the study is focusing on analyzing different processes in change from the 1990s to the 2010s hip hop lyrics. The material of this part consists of 5 songs from the 1990s and 5 songs from the 2010s, that through a qualitative text analysis presents different changes in discourses.

Syftet med förevarande undersökning är att bidra med en djupare förståelse om hur rasifierade kvinnor framställer sina autobiografiska berättelser utifrån tre feministiska poddar. För att genomföra undersökningen kommer studien att använda sig av Pierre Bourdieus (1997) teoretiska ramverk om kapitalteori samt teoretiska begrepp fält och doxa. Ramverket centraliserar sig även kring feministen Sara Ahmeds postkoloniala ståndpunkter gällande hur tecken och koder resulterar i att känslor klibbar sig fast på olika grupper av människor och värden skapas (Ahmed, 2011).  Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöker jag podcastprogrammen The Broad Experience, Unladylike, Call Your Girlfriend. / The purpose of the present study is to contribute with a deeper understanding of how women of color present their autobiographical stories through podcasting. To conduct the study I will be using a theoretical framework based on Pierre Bourdieus’s (1997) capital theory and Bourdieus’s theoretical concepts of field and doxa. The study’s theoretical framework also centralizes around the feminist Sara Ahmed's postcolonial viewpoint regarding how codes result in emotions that sticks to different groups of people (Ahmed, 2011).

Skolskjutningar eller andra skolattacker är tack och lov inte så vanliga i Sverige men då och då sker attacker, senast i Malmö i mars 2022. Det förväntade kunskapsbidrag som detta examensarbete är tänkt att bidra med är att presentera vad forskningsfältet säger om skolattacker runt om i världen mellan 1999–2021. För att kunna presentera forskningsfältet var syftet med detta arbete att göra en litteraturöversikt om skolattacker mellan 1999 – 2021 utifrån begreppen: School shooting, social exclusion, social isolation och bullying. Via denna sökning var syftet att försöka kartlägga vilka anledningar som förklaras ligga bakom attackerna, presentera om det finns en koppling mellan marginalisering och skolattacker samt sammanställa vad forskningen beskriver som framgångsfaktorer i skolors arbete kopplat till området. Ytterligare en aspekt som detta arbete syftade till att presentera i litteraturöversikten var vad forskningen säger om den specialpedagogiska rollen och arbetet i förhållande till marginaliseringen. Ansatsen till syftet tas genom följande frågeställningar: Vilka kopplingar mellan skolattacker och marginalisering presenteras i forskningen mellan 1999 – 2021?Vad visar forskningen för framgångsfaktorer i skolors arbete med att på individ-, grupp- , organisations- och samhällsnivå, motverka marginalisering av elever i skolan?Hur beskriver forskningen den specialpedagogiska rollen och arbetet i förhållande till marginaliseringen? För att göra litteraturöversikten användes SMART-metoden av Claes Nilholm som utgångspunkt för att sammanställa och på ett tydligt presentera resultatet. För att analysera resultatet och besvara de tre olika forskningsfrågorna användes tre olika teoretiska perspektiv som utgångspunkter: kritisk eller kategoriskt perspektiv, pragmatiskt perspektiv och verksamhetsteori. Resultatet visade att uttrycket marginalisering inte är vanligt förekommande och när, används det för att beskriva individer. I resultatet framkommer inte heller något om det specialpedagogiska perspektivet och inga beskrivningar av specialpedagogers arbete. Inte heller presenteras det några framgångsfaktorer som vilar på en vetenskaplig grund. De framgångsfaktorer som presenteras är främst riktade till individen genom psykologer och kuratorer. Vidare ges ett exempel på framgångsfaktor i form av förebyggande arbete som spänner hela vägen från samhälls- till individnivå genom möjligheten att ge anonyma tips. De specialpedagogiska implikationer som detta arbete är tänkt att bidra med är insikt om ett tomrum i informationen om hälsan för elever i skolan och betydelsen av specialpedagogens arbete. Denna uppsats är ett bidrag till forskningsfältet genom att sätta fingret på ett område som behöver utvecklas. Det blir synligt att resurser behövs för översyn och förändring av den psykosociala skolmiljön och här har specialpedagogen en roll att fylla.

Barn och unga som inte närvarar i skolans undervisning, anses av många som ett växande samhällsproblem. Närvaroproblem är det begrepp som vi valt för att benämna problematisk skolfrånvaro. Syftet med denna uppsats är att belysa hur närvaroproblem kan yttra sig. Uppsatsen undersöker vad som kan orsaka närvaroproblem, vilka konsekvenser det kan få för barn och unga samt hur orsakerna och konsekvenserna kan tänkas förebyggas. Detta kommer undersökas genom fenomenografi. Materialet som undersöks är tre podcastavsnitt och ett videoreportage. I uppsatsen kunde flertalet orsaker bakom skolfrånvaro återfinnas, några av de huvudsakliga var mental ohälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och livsförändringar. De konsekvenser som hittades var bland annat förstärkt mental ohälsa, försämring av social samvaro samt svårigheter att få insatser. Några viktiga beståndsdelar som ledde till förbättrat mående och närvaro var bland annat individualiserade insatser, motiveringsarbete och små undervisningsgrupper.

Den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter har tagit upp ett mål om tvångsarbete där de klargjort att en arbetsrelation kan utgöra tvångsarbete även om arbetaren initialt accepterat arbetsvillkoren om det finns exploaterande element. I uppsatsen används idé- och argumentationsanalys för att analysera domslutet genom applicering Iris Marion Youngs teori om fem ansikten av förtryck för att utröna om domstolens argumentation uppnår en nivå av moral i linje med teorin. Uppsatsen klargör bland annat, vikten av att domstolen sett till offrens hela livssituation från ett helhetsperspektiv och att de ansträngt sig att sätta sig in i sådant strukturellt förtryck som ofta är dolt i vardagliga beteenden. Uppsatsen visar att domslutet genom sitt tillvägagångssätt på ett tillfredställande sätt kunnat visa på förekomst av förtryck som annars kunde ha passerat ostraffat, och att motiven i beslutet utgår ifrån en moralisk grund i paritet med teorin. Argumentationen kunde dock ha innehållit en mer mångfacetterad beskrivning av strukturellt förtyck och dess konsekvenser på den sociala gruppen. / The European Court of Human Rights has made a judgement in favor of the workers in a case of forced labor in which they clarify that a working relationship can constitute forced labor even if the worker initially has accepted the working conditions if there are elements of exploitation. In this essay idea and argumentation analysis are used to analyze the judgement through the eyes of Iris Marion Youngs normative theory of the five faces of oppression, to explore if the courts argumentation reaches a moral standard in line with the theory. The essay reveals among other things, that an effort to explore the life situation of victims from a holistic perspective were crucial in the judicial process, as well as an effort to understand structural oppression hidden in the everyday life. The conclusions show that the judgment meets many aspects of Youngs theory in revealing oppression and giving arguments in line with its moral grounds. However, the argumentation could have been even more versatile around issues of structural oppression and consequences thereof on the social group.