Studiens syfte är att fånga brukarperspektivet och dess upplevda konsekvenser av en ofrivillig förändring i befintliga boendemiljön, på grund av en offentlig konkurrensupphandling. Studien är genomförd med kvalitativ metod och insamlandet av empirin gjorde jag genom semistrukturerade intervjuer.  Intervjupersonerna tillika brukarna i studien har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning.   Den tidigare forskningen och teoretiska utgångspunkt för studien är brukarperspektiv, förändring, social identitet och Antonovskys (2009) teorier om känsla av sammanhang, KASAM.   Intervjupersonerna i studien beskriver processen som en lång och kaotisk tid med hög psykisk press, vilket går att jämföra med en traumatisk kris. De upplever sig inte vara delaktiga i förändringen utan beskriver sig stå utanför handlingens centrum. De beskriver att de inte fått tillräckligt med anpassad information om vad den kommande förändringen innebär och saknar förmåga att tolka den abstrakta ofrivilliga förändringen. Intervjupersonerna uppfattar att besluten är tagna utan deras delaktighet och att de står utan påverkansmöjligheter. Samtliga beskriver att de fått fysiska besvär av olika slag på grund av upphandlingsprocessen. De uttrycker en låg grad av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i händelserna. Intervjupersonerna menar att beslutet att byta utförare känns oförklarligt och beskriver den kommande verksamhetsövergången som meningslös och de önskar att den inte ska bli verklighet. Intervjupersonerna upplevde att personalen utgjorde en viktig del av deras i övrigt glesa sociala nätverk. Intervjupersonerna beskriver att personalen varit obeslutsamma kring om de ska arbeta kvar eller inte. Intervjupersonerna förstår inte varför personal väljer att sluta och tolkar besluten som att det beror på dem själva och upplever sig bli bortvalda av personalen. Studien visar på behov av att utveckla arbetsmetoder som fångar brukarnas frågeställningar och funderingar för att bättre kunna förbereda dem på en kommande förändring av den här digniteten. Studien visar att intervjupersonerna hamnar i en komplex och mycket utsatt marginaliserande situation vid en verksamhetsövergång efter en offentlig konkurrensupphandling. / The aim of the study is to capture the perceived consequences of an involuntary change after a public competitive procurement of an existing group-home with special services, from a care taker/service user’s perspective. The study was conducted with qualitative method, and the collection of empirical evidence was through interviews. Respondents and users in the study have a mild intellectual disabilities.   The previous research and the theoretical starting point that the study had been in is; service user perspective, change models, social identity and Antonovsky's (2009) theories of SOC, sense of coherence.   The service users in the study describes a chaotic time with mental pressure during the change process, which can be comparable with traumatic crisis. They experienced fear and felt that the change was difficult to understand. The users describe a lack of knowledge of the upcoming changes. They felt they were unable to interpret and organize the communicative information that they had received. They identified that decisions were taken over their heads and had the feeling that they were without influence during the whole process. All respondents described different physical symptoms as consequents of the procurement. The service users express a low degree of comprehensibility, manageability and meaningfulness in the whole process and experience fear and the decisions seems inexplicable and nonsensical. They describe the future business transition as a burden and an unfortunate circumstance they wish to get undone. They feel themselves not to be involved in the upcoming change, and describes that they are outside the center of act and therefor choose to focus on the staffs decision whether they will stay or quit their posts. They blame themselves when members of the staff decide to quit and they feel themselves to be eliminated by the staff.   The social context of the users turned out to contain sparse networks and property staff emerged as a significant and important part of their lives. The study demonstrates the need to develop working methods that capture the user’s questions and concerns in order to better prepare them for upcoming changes. The study shows that users end up in a complex and very exposed situation and are marginalized in the process of a public competitive procurement.

Studiens syfte är att undersöka olika former av exkluderande design i offentliga och semi-offentliga rum, samt vilka konsekvenser en sådan design kan ha på olika samhällsgrupper. Studiens resultat är baserade på fokuserade observationer av den fysiska designen, främst i Göteborg, i triangulering med innehållsanalys av översikts- och detaljplaner. Studiens resultat visar att en mångfald av designmodeller användes i de observerade offentliga och semi-offentliga rummen, varav en del av dessa designer kan ses som exkluderande. Majoriteten av observerade sittplatser finns hos privata aktörer som caféer och uteserveringar, vilket signalerar ett behov av att vara konsument för att få ta del av dessa semi-offentliga platser. Semi-offentliga platser som var stängda nattetid samt hinder mot skateboardåkning var andra observerade designer som riktar in sig på särskilda samhällsgrupper eller beteenden. Fyra grupper anses vara speciellt påverkade av exkluderande design: hemlösa, funktionsnedsatta, resurssvaga, samt skateboardåkare. I kontrast till tidigare forskning anser vi att flera av de observerade designerna kan anses vara inkluderande istället för att enbart ses som exkluderande. / The aim of this study is to explore different forms of unpleasant design in public and semi-public spaces and what potential consequences such design may have on different social groups. The results are based on focused observations of the physical designs themselves, primarily in Gothenburg, Sweden, in triangulation with text analysis of official documentations of land use and zoning plans. The findings indicate that a variety of designs were used throughout the observed public and semi-public spaces, some of which can be seen as unpleasant. Most of the observed seating options were located within privatised businesses, signalling the need to be a consumer to use these semi-public spaces. Semi-public spaces that are inaccessible during the night as well as anti-skate obstacles were other observed designs that targeted a certain group or behaviour. Four social groups were found to be more of a target or sufferer of the designs: the homeless, people with disabilities, the destitute, and skateboarders. In contradiction to previous research a substantial amount of the observed designs can be perceived as inclusive rather than only exclusionary.

This thesis addresses the gender-specific game access inequalities that exist between male and non-male children. To do this, it proposes a conceptual workshop design named SpielRaum, which aims to offer teens of marginalized genders a safe space to access games. By curating games for free play and combining it with guided discussions and self-reflection exercises, the workshop hopes to facilitate game literacy in a play-centric way. This sets it apart from other game-related workshops for non-male teens, which are also examined. It is found that they tend to be development-centric. Leading up to the workshop design, the game access disparities are put into context. It is found that implicit and explicit exclusion of non-male people in the games domain leads to a vicious circle of non-participation and non-representation. This in turn contributes to the socialized perception of games as a male medium and disadvantages non-male players in the context of gaming. Further, game literacy is determined as an important game access condition and way of self-defense against marginalizing game content. This is why SpielRaum aims to raise non-male participants’ awareness for their own marginalization and show them that they can unapologetically claim gaming for themselves. / Detta arbete tittar på könsspecifika ojämlikheter vad gäller tillgång till videospel som finns mellan manliga och icke-manliga ungdomar. I undersökningen föreslås en konceptuell workshop som heter SpielRaum, som siktar på att ge tonåringar som tillhör marginaliserade könsgrupper en säker miljö för att därmed göra videospel mer tillgängliga. Genom att samla spel för fritt spelande och kombinera guidade diskussioner med självreflekterande övningar, hoppas workshopen kunna ge ökad kunskap om spel på ett spelfokuserat sätt. Detta gör att den skiljer sig från andra workshop-miljöer för icke-manliga tonåringar, vilket även behandlas i arbetet. Vad som upptäcktes var att de tenderar att varautvecklingsorienterade. Under arbetet med workshop-designen sattes skillnaderna runt speltillgänglighet i fokus: det fastställdes att implicit och explicit uteslutning av icke-manliga spelare leder till en ond cirkel av icke-deltagande och icke-representation. Detta bidrar sedan till den sociala uppfattningen att spel är ett medium för män och att icke-män är missgynnade vad gäller spel. Dessutom är kunskap om spel nödvändigt om man ska kunna delta i spel, och kan användas som ett sätt att försvara sig själv mot marginaliserande innehåll i spel. Detta är anledningen till att SpielRaum siktar på att öka icke-mäns medvetenhet för sin egen marginalisering och för att visa att de kan delta i spelvärlden utan att be om lov först.

Background. Satisfaction with democracy and generalized trust has shown to be able to link to the cultural marginalization within a society. Research concerning the correlation satisfaction with democracy and generalized trust shows that there is a significant positive correlation between the variables. Material and method. The national representative SOM-enquiry from 2020 was used to study the relationship between satisfaction with democracy and generalized trust. In total, 22 500 individuals between the ages of 16 and 85 was selected (simple random sampling). A total of 11 127 respondents reported on every question in the total enquiry (including the control variables). The part that this study is based on included a probability sample of 3 750 people. The number of respondents in which this study is based on, was 1 863 respondents, which adds up to a response rate of 51 percent of the population surveyed. Multiple regression analysis with 5000 bootstrap iterations was used to study the correlation and control for the background variables. Results. A medium strong positive correlation was detected between satisfaction with democracy and generalized trust even after the result was controlled for gender, education and income. However, the association did not persist when controlling for the variables age and ethnicity. Level of education is a significant player for the level of satisfaction with the way democracy works in Sweden and the degree of generalized trust, the higher the level of education, the higher the satisfaction with democracy in Sweden and the degree of generalized trust. Conclusion. By investing in education, the interplay between satisfaction with democracy and generalized trust should influence cultural/social marginalization.

Denna kandidatuppsats har målet att skapa förståelse och ge inblick till äldres behov relaterade till inkludering i användandet av nya teknologier. Tidigare forskning visade att vissa äldre inte är vana vid att använda nya teknologier eller inte har de medel som behövs för att inkluderas i det ‘digitala samhället’ och riskerar att hamna i digitalt utanförskap. BankID är ett exempel på en ny teknologi som används i det digitala samhället. Risken för att äldre blir exkluderade kan begränsa förmågan att komma i kontakt med svenska myndigheter och andra aktörer som allt oftare kräver identifiering med BankID för tillgång till viktiga tjänster. Därav är syftet med studien att utforska vilka faktorer i användningen av teknologi som utmanar äldre med målet att designa användarvänliga gränssnitt för denna population. Gränssnittet från Mobilt BankID används som ett exempel på ett sådant gränssnitt för denna studie. För detta ändamål utfördes individuella intervjuer och observationer ansikte-mot-ansikte med sex äldre. Den insamlade datan analyserades tematiskt och resulterade i fyra teman. Undersökningsresultaten diskuterades i relation till studiens syfte och forskningsfrågor och det teoretiska ramverket.Forskningsresultaten visade tre faktorer som påverkade äldres upplevelse när de använde teknologi, som blev utmanande: kunskapsbrist, osäkerhet och tillgänglighet. Resultaten insinuerar att äldre fann det påfrestande och svårt att lära in användningen av teknologi. De kände också osäkerhet kring att försöka när de stötte på svårigheter under användandet av teknologi. Mer förklarande, men simpel, och kontinuerlig information för att guida äldres användande genomgående genom systemet anses alltså vara avgörande komponenter i en gränssnittsdesign för äldre. Således bidrar utfallet av denna kandidatuppsats till teorin genom att ge en inblick in till upplevelserna och utmaningarna som äldre möter i användning av teknologi och genom att tillhandahålla designförslag för ett mer inkluderande digitalt samhälle. Det bidrar också praktiskt genom att ge en inblick i äldres behov i relation till användning av teknologi och, således, informera designers, utvecklare, teknologiföretag och andra engagerade intressenter om hur ett gränssnitt bättre kan designas för att bli mer användarvänligt för alla potentiella användare, inklusive äldre. / The bachelor’s thesis study aims to create understanding and give insight into the needs of elderly regarding their inclusion in the use of new technologies. Previous research showed that some elderly are not used to the usage of new technologies, or do not have the necessary means to be included in our ‘digital society’ with the risk of ending up in digital exclusion. BankID is an example of the new technologies used in our digital society. The risk of elderly being excluded can limit their ability to get in contact with the Swedish authorities and other actors that increasingly require identification through BankID for access to important services. Hence, the purpose of this research is to explore the factors that challenge the elderly to use technology with the aim of designing user-friendly interfaces for this population. The interface from Mobile BankID is used as an example of such an interface in the study. For this, data was collected through face-to-face individual interviews and observations with six elderly. The collected data was analyzed thematically to conclude four findings. The findings were discussed in the context of the research aim and research questions and the theoretical framework.The research findings showed three factors that affected the elderly’s experience when using technology, which caused them challenges: lack of knowledge, insecurity, and accessibility. The findings insinuate that the elderly find it laborious and difficult to learn how to use technology. They also feel insecure and hesitant in trying when they face difficulties in their usage of technology. More explanatory, but simple, and continuous information to guide the elderly’s usage throughout the system were found to be crucial components of an interface design for the elderly. Thus, the outcome of this bachelor’s thesis contributes theoretically by providing insight into the experiences and challenges faced by the elderly in their use of technology and by providing design suggestions for a more inclusive digital society. It also contributes practically by giving insight into the needs of the elderly concerning their usage of technology and, thus, informing designers, developers, technology companies and other interested stakeholders how to better design an interface that is user-friendly for all potential users, including elderly.

The aim of this essay is to analyze the implementation process of the International Baccalaureate’s Diploma Programme in four of the approximately 30 schools currently offering the IB at upper secondary level in Sweden. The starting point is a comparison between definitions in fundamental documents in the national programmes for Natural Science (NV) and Social Science (SP) on the one hand, and the IBDP on the other. The evaluation, based on Program theory, focuses in particular on the consistencies in the Organizational plans of each system.  The basic assumption is that the IB due to a deviating organizational system, different structures, aims and objectives makes a challenge for the dominating educational discourse, to use a concept by Michel Foucault, and that resistance against the IB therefore is to be expected. As a second part of the evaluation five people who either play, or have played the role of coordinators of the IB, and who thereby are responsible for the implementation, have been interviewed. The questions have been focused around in what sense the informants can confirm resistance in their implementation work due to the differences found in the first part of the evaluation, and in what ways it manifests itself. Finally, Michel Foucault’s power structures in connection to discourse analysis have been applied on the results of the two previous parts of the essay. Foucault claims a school to be one of the state institutions acting on its behalf in conserving and defending its discourse against outside enemies. Two configurations of power are according to Foucault used in the defence; ‘marginalization’ and ‘normalization’. The result of the study confirms evidence of both power structures being found in the implementation of the IB in the four schools included in the analysis and that the resistance against the IB in these schools can be interpreted accordingly. / Syftet med den här uppsatsen är att analysera implementeringen av International Baccalaureate Diploma Programme (IBDP) i fyra av det 30-talet gymnasieskolor som för närvarande erbjuder utbildingen i Sverige. Utvärderingen är indelad i två delar baserad på ’programteori’, och fokuserar på delar i respektive utbildnings organisationsplan.  Den första delen har sin utgångspunkt i styrdokument i respektive utbildning och utgör en jämförelse av olika grundläggande definitioner för, å ena sidan de nationella Naturvetenskapsprogrammet (NV) och Samhällsprogrammet (SP), och å andra sidan IBDP. Detta är av relevans för att IB-utbildningen skiljer sig tillräckligt mycket från de nationella programmen för att utgöra en utmaning av det nationella systemet, det som Michel Foucault skulle kalla den dominerande diskursen. Den andra delen består av fem intervjuer med nuvarande eller före detta coordinatorer, de personer som ansvarar för implementeringsarbetet på de enskilda skolorna. Här är frågorna fokuserade runt de områden där implementeringsarbetet antas vara svårast utifrån de skillnader som framkommer i den första delen av utvärderingen. Slutligen används de maktbegrepp som Foucault anger i sin diskursanalys på de två första delarna av arbetet. Foucault hävdar att skolan är en av de institutioner som agerar för att bevara och försvara en stats diskurs mot utomstående makter. Enlig Foucault uttrycks detta i två maktkonfigurationer; ‘marginalisering’ och ‘normalisering’. Resultatet av studien visar att det finns tecken på att båda maktmedel i implementering av IB på de fyra aktuella skolorna och att motståndet mot IB går att förstå enligt denna modell.

“The importance of representation and structures to establish influence. A study of the Trade Unions Youth Activities within The Swedish Trade Union Confederation.” -Katrin Olofsson This essay is studying the importance of representation and structures for the youth to establish influence, within the Trade Unions of The Swedish Trade Union Confederation, LO. More specific it is about the youths influence in each trade union´s executive committee. The representation and structures studied is at a central level and the youths are restricted to being under the age of 30. The purpose is to try to find a model and specific factors that can explain if, and in that case what, that could be the cause of a higher level of influence in some trade unions compared to others.  Three questions are essential for the essay. Are the different structures for youth activities, within the trade unions of LO, affecting the representation of youths in their executive committees? Do any combinations of structures seem to be more profitable for a higher level of representation of youths within the executive committees?   How do the different forms of structure and representation seem to affect the influence of youths within the executive committees? The study is built on interviews with representatives from each of the fourteen trade unions within LO, that has the mandate and trust from their organisations to represent them in these questions. They are also all representatives in the LO Youth Committee.      The findings were essentially that formal structures in forms of youth committees together with the possibility to have a co-opt member from the youth committee within the executive committee seemed to affect and enhance the representation and the influence.

The purpose of this study is to understand the lack of inclusion of young adults from resource-poor areas when it comes to public cultural institutions, e.g., visits to art exhibitions, theaters and libraries. Previous research has shown that the Swedish culture is socioeconomically divided when it comes to the cultural participation (Lundquist 2017; Myndigheten för kulturanalys 2019; Magnusson & Wärnlöf Bové 2019). There are still inequalities – not all residents have the same opportunity to participate in cultural contexts. With the help from six young adults from resource-poor areas in the city of Gothenburg, semi-structured interviews are held to evaluate the reasons of why the cultural participation is low. By applying key concepts from Pierre Bourdieu's (Bourdieu 1962 see Broady 1988) theory such as cultural capital and habitus, the findings suggests that there is a place-bound identity creation of the informants that not only creates their identity, but also limits them as individuals. Another key finding is that the multiethnic environment in these areas are also sociocultural conditions for participations in new contexts. Additionally, the informants cultural capital turned out to be low, yet different for every informant of why their cultural participation is low.

Syftet med detta projekt är att granska nutida sexualitetsnormer. För att genomföra detta undersöks hur rådande föreställningar om sexualitet framstår i skenet av en referenspunkt utanför dagens hegemoni. Som sådan perspektivgivare tas sexualiteten fetischism, betraktad utifrån ickepatologiserande kunskapsideal.  Budskap från statsmakt och upplysande aktörer granskas diskursanalytiskt och genealogiskt. Analysen indikerar att dagens situation är ett resultat av en politiserad kamp om begrepp och tolkningsföreträden som ägt rum under de senaste decennierna; i förarbeten som ligger till grund för lagstiftning i ämnet verkar selektiva och partiska metoder ha använts. Dagens läge kan sägas kännetecknas av en kulturdominans där statsmaktens föreställning om sexualitet kväser alternativ; en sanningsregim. Analysen pekar på en nutida könsorienteringsnorm: I dagens hegemoni konstrueras könsorientering som den allmänmänskliga grunden för varandet – hur en person är sexuellt lagd antas endast kunna ha att göra med hur hen relaterar sexuellt till kön. Sexualiteter som kännetecknas av annat än könsbegär andrafieras och konstrueras som labila och icke-konstitutiva praktiker; personer som är lagda på sätt som kännetecknas av annat än könsbegär orimliggörs. Med en avtagande föreställning om att alla förväntas vara strikt heterosexuella kan könsorienteringsnormen ses som en nutida ersättande norm. Den kan förstås som en fundamental del av heteronormen och dess idealiserade starka kopplingar mellan sexualitet och kropp/kön. Det förefaller relevant att tala om en hittills förbisedd intrasektionell makt- och marginaliseringsdimension som kännetecknas av könsorienteringsnormativiteten. / The aim of this project is to critically examine contemporary sexuality norms. This is conducted by examining how current assumptions about sexuality holds up when put into perspective given by a point of reference outside of the current hegemony: fetishism. Definitions and information from Swedish legislators, educational actors, sexual health clinics and minority rights organisations are subjected to a genealogical and critical discourse analysis. The results indicate the presence of a contemporary sex orientation norm: In the present hegemony, sex orientation in general is constructed as part of the natural and universal way to be human while other sexualities are otherized and constructed as non-constitutive practices. With a waning expectation of all-encompassing heterosexuality, the sex orientation norm appears to be a present-day effectual norm. It can be understood as an integral part of heteronormativity. The analysis also points to a previously overlooked intrasectional dimension of analysis, corresponding to the sex orientation norm.

This thesis addresses the socio-cultural configurations in Liberia in relation to climate resilient development and feminist foreign policy carried out by the Embassy of Sweden in Monrovia. It builds on the intention to explore potential points of integration between the feminist foreign policy with the construction of climate adaptation capacity. Research on climate adaptation actions demonstrates the need to engage more deeply with vulnerability contexts and embed the implementation process in local practice, value and experience. This study explores Liberian society as a case study to examine how feminist foreign policy and climate resilient development can be incorporated fit to the socio-cultural configurations. Methodologically, the study adopts an ethnographic framework. It draws on Butler’s performative notion of gender (1990, 1999, 2007) and ecological masculinities developed by Hultman and Pulé (2021) along with theories of environmental femininity by Bob Pease (2019). Empirically, the study is based on fieldwork in the form of participant observation, ethnographic interviews and document analysis.The results suggest that socio-cultural configurations are permeated by a patriarchal structure with traditional beliefs that householding tasks are linked to female obligations, leading to a disparity in responsibilities and accessibility to cultural activities. Stereotypical notions of masculinity are based on heteronormative assumptions that men should demonstrate dominance, self-reliance, and restrain emotions. The empirical work signifies that Liberian norms of masculinity lead to a reluctance to cooperativeness, block societal development and lead to unnecessary individual suffering. The culture is concluded to be centered around men, while women take a larger workload in key societal activities. Citizens experience that the state doesn't recognize them as equal participants, therefore forfeiting the opportunity to foster vital social capital that could enhance both state legitimacy and the effectiveness of public service delivery. The results illustrate the importance of considering citizens of marginalized areas as stakeholders in decision-making to enable engagement in development processes. Citizens from marginalized areas have their own underlying logic and views of the world. The thesis concludes that the socio-cultural configurations not just produce possible integration between climate resilient development and feminist foreign policy, but even forces the two to be pursued as interdependent processes. Advancing climate resilient development and feminist foreign policy in an integrated manner is thought to increase each other’s effectiveness and achieving them is possible when interdependence is leveraged. This thesis argues that the inauguration of female leadership and changing the perception of what masculinity stands for are the most distinctive points of integration in Liberian socio-cultural configurations. The thesis concludes seven possible procedures for the Embassy of Sweden in Monrovia to achieve climate resilient development aligned with the existing feminist objectives: 1. Include landownership in female empowerment strategies. 2. Transform masculinity normsthrough consultation-groups. 3. Focus on family configurations. 4. Work with religious leaders. 5.Embed policies in informal networks. 6. Encourage female-centered cultural activities and 7. Benefiton the knowledge of grassroots organizations to adopt an ethnographic approach. / Det här examensarbetet behandlar sociokulturella konfigurationer i Liberia och undersöker hur de kan relateras till klimatresilient utveckling och den feministiska utrikespolitik som bedrivs av Sveriges ambassad i Monrovia. Arbetet utforskar potentiella integrationsmöjligheter mellan feministiska utrikespolitik och lokal anpassning till klimatförändringar. Tidigare forskning om klimatanpassningsåtgärder visar behovet av att engagera sig i utsatta områden och förankra implementeringsprocessen i lokala erfarenheter, värderingar och beteendemönster. Med det i åtanke intenderar studien att undersöka det liberianska samhället som en fallstudie för attanalysera hur feministisk utrikespolitik och klimatresilient utveckling kan integreras med sociokulturella konfigurationer. Metodologiskt antar studien ett etnografiskt förhållningssätt där det empiriska arbetet består av fältarbete i form av deltagande observation, etnografiska intervjuer och dokumentanalys. Det teoretiska ramverket på Butlers performativa föreställning om kön (1990,1999, 2007), ekologiska maskuliniteter formulerade av Hultman och Pulé (2021) och teorier om miljöfeminism av Bob Pease (2019).Resultaten illustrerar att de sociokulturella konfigurationerna genomsyras av en patriarkal struktur som innefattar traditionella ideér om att hushållssysslor är kopplat till kvinnligt åliggande, vilket i förlängningen leder till skillnader i ansvarstagande för samhälleliga aktiviteter. Stereotypa föreställningar om maskulinitet bygger på heteronormativa antaganden om att män bör visa dominans, självtillit och emotionell tillbakadragenhet. Det empiriska arbetet påvisar att liberianska maskulinitetsnormer leder till en motvilja mot samarbete, blockerar samhällsutveckling och bidrar till onödigt lidande både för män och kvinnor. Kulturen anses vara centrerad kring män, medan kvinnor tar en större arbetsbörda i flertalet viktiga samhällsfunktioner. Resultaten visar också att medborgare upplever att staten inte ser dem som likvärdiga deltagare i samhällsprocesser. Därmed försummas en möjlighet att skapa socialt kapital som kan främja statens legitimitet och effektivitet i offentliga tjänster. Resultaten antyder att medborgare från marginaliserade områden har en egen bakomliggande logik och syn på världen. Dessa medborgare bör betraktas som viktiga intressenter i beslutsfattande för att möjliggöra engagemang i utvecklingsprocesser. Arbetet drar slutsatsen att de sociokulturella konfigurationerna inte bara producerar en möjlighet för integrering mellan klimatresilient utveckling och feministisk utrikespolitik, utan även tvingar de att implementeras som två ömsesidigt beroende processer. Att främja klimatresilient utveckling och feministisk utrikespolitik på ett integrerat sätt anses öka varandras effektivitet och att uppnå dem är möjligt först när beroendet utnyttjas. Arbetet framhåller att en ökning av kvinnliga ledare och att förändra bilden av vad maskulinitet innebär är distinkta möjligheter för att integrera klimatresilientutveckling och feministisk utrikespolitik i de liberianska sociokulturella konfigurationer. Arbetetringar in sju möjliga riktlinjer för Sveriges ambassad i Monrovia för att uppnå klimatresilientutveckling med befintliga feministiska mål:1. Inkludera markägande i strategier för jämställdhet. 2. Ändra maskulinitetsnormer genom konsultationsgrupper. 3. Fokusera på familjekonfigurationer. 4. Arbeta med religiösa ledare. 5.Förankra policies i informella nätverk. 6. Främja kvinnocentrerad kulturverksamhet och 7. Antag ett etnografiskt förhållningssätt i samråd med gräsrotsorganisationer.