Matematikängslan hämmar till stor del den matematiska utvecklingen hos mångaelever. Fenomenet ligger hos eleven men det får konsekvenser för undervisningendär läraren behöver ta detta i beaktande. Syftet med studien var att belysa hurlärare i matematik i årskurs 4–6 beskriver att de tar matematikängslan i beaktandei den ordinarie helklassundervisningen i matematik. För att ta reda på dettaanvändes en kvalitativ metod med deduktiv ansats. Metoden var intervjuer med10 lärare i årskurs 4-6 och i analysen användes den sociokognitiva teorin.Resultatet visar på lärares bild av effektiva sätt att arbeta på med elever som harmatematikängslan och hur man tar dessa i beaktande i undervisningen. Attexempelvis vara en positiv social förebild och att ha en tydlig struktur runt dessaelever visas vara positiva aspekter när det gäller elever med matematikängslan. / <p>Matematik</p>

Matematikångest är relaterad till matematiksvårigheter och att elever misslyckas i ämnet matematik. Lärare har en betydande roll i sammanhanget för att hjälpa och stötta eleverna som lider av matematikångest. Eftersom matematikångest är en problematik som kan bero på flera olika faktorer är det en utmaning för lärare och annan skolpersonal att hantera fenomenet. Därför är syftet med studien att belysa hur lärare kan identifiera, förebygga och lindra matematikångest hos elever. Studien utfördes genom att fyra högstadielärare intervjuades i relation till syftet med studien. Resultatet visar att det finns en samstämmighet bland informanterna men också en del olikheter. Vanligtvis upptäcker informanterna elever med matematikångest genom att deras betyg skiljer sig från övriga ämnen samt att deras beteende förändras i samband med matematikundervisningen. De preventiva strategierna informanterna använder är att de varierar undervisningen, avdramatiserar ämnet genom kommunikation och slutligen försöker de skapa goda relationer till eleverna. Det fanns en total enighet bland informanterna att det bästa sättet att lindra matematikångest hos en elev är genom samtal. Genom detta samtal kan problematik hos eleven synliggöras och motverkas genom lämplig strategi beroende på problematik. På grund av de konsekvenser matematikångest bidrar till är det relevant för lärare att ha vetskap om fenomenet samt strategier för att hantera det. / Mathematic anxiety is closely linked to math difficulties and students’ struggles in the subject. Teachers play a crucial role in supporting and assisting students who experience math anxiety. Sine math anxiety can stem from various factors, it poses a challenge for teachers and other school staff to effectively address the issue. Thus, the aim of this study is to shed light on how teachers can identify, prevent, and alleviate math anxiety among students. The study involved conducting interviews with four middle school teachers to explore this objective. The findings indicate a general consensus among participants, while also revealing some variations. Typically, the teachers identify students with math anxiety by noticing differences in their grades compared to other subjects and observing changes in their behaviour during math lessons. To tackle this issue proactively, the teachers employ preventive strategies such as employing diverse teaching methods, destigmatizing subject through effective communication, and striving to foster positive relationships with the students. All the interviewees agreed that engaging in conversations with students is the most effective approach to alleviate math anxiety. These conversations enable the identification to specific issue faced by students and allow for the implementation of suitable strategies to address those problems. Given the consequences associated with math anxiety, it is essential for teachers to be aware of this phenomenon and equipped with effective strategies to handle it.

Examensarbetet syftar till att undersöka gymnasiala yrkesverksamma matematiklärares uppfattningar om matematikångest, dess orsaker och de strategier de använder för att motverka elevers matematikångest. Genom en kvalitativ intervjustudie har data samlats in från åtta matematiklärare. Metoden för datainsamling var semistrukturerade intervjuer. Resultaten har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys och har sammanfattats i svar på de tre forskningsfrågorna. Resultaten visar att majoriteten av lärarna anser att elever med matematikångest saknar självförtroende och undviker matematik på grund av rädsla för att misslyckas. Matematikångesten tros vara en följd av dåliga erfarenheter i tidigare skolår, kunskapsbrister och negativ påverkan från lärare, föräldrar och samhället. Lärarna anser också att matematikångest är vanligare på vissa gymnasieprogram än andra. När det gäller strategier för att motverka matematikångest varierar svaren mellan lärarna, men det framkommer att det är viktigt att eleverna börjar arbeta med matematik i små steg för att stärka deras tro på sin förmåga. Andra strategier inkluderar att skapa en positiv och stödjande lärandemiljö, använda olika undervisningsmetoder, ge feedback och uppmuntran samt erbjuda extra stöd och hjälp till elever med matematikångest. Slutligen konstateras att varje lärare har unika strategier och att det inte finns några generella strategier som anses varade mest effektiva för att motverka matematikångest. / The aim of this thesis is to investigate the perceptions of mathematics anxiety held by working secondary school mathematics teachers, including its causes and the strategies they use to alleviate students' mathematics anxiety. Data has been collected from eight mathematics teachers through a qualitative interview study. The data collection method utilized semi-structured interviews. The results have been analyzed using qualitative content analysis and have been summarized in response to the three research questions. The findings reveal that the majority of teachers believe that students with mathematics anxiety lack self-confidence and avoid mathematics due to fear of failure. Mathematics anxiety is believed to be a result from negative experiences in previous school years, gaps in knowledge, and negative influences from teachers, parents and society. Teachers also perceive mathematics anxiety to be more prevalent in certain programs than others. Regarding strategies to alleviate mathematics anxiety, responses vary among teachers, but it is evident that it is important for students to engage with mathematics in small steps to strengthen their belief in their abilities. Other strategies include creating a positive and supportive learning environment, use different teaching methods, providing feedback and encouragement, and offering additional support and assistance to students with mathematics anxiety. In conclusion, it is noted that each teacher possesses unique strategies, and there are no universally recognized strategies considered to be the most effective in combating mathematics anxiety.

I nyligen publicerade (2008-2013) vetenskapligt granskade artiklar i ämnet matematikångest, har i första hand artiklar som behandlar gymnasiet och högskolan studerats. Sökningen av litteratur har skett i två databaser, Summons och ERIC, med hjälp av boolesk sökning och ämnesord. Fyra frågeställningar har använts vid läsningen av litteraturen. I orsaker till problemet, II är matematikångest ett könsrelaterat problem, III finns det lösningar på pro¬blemet och IV aktuella metoder för att mäta matematikångest. Orsakerna till problemet har studerats utifrån medicinska orsaker eller känslomässiga och kognitiva orsaker. Medicinska orsaker är arbetsminnet, aktiviteter i högra hjärnhalvan, spatiala bearbetningsförmågan och kortisolnivåer. Orsakssambandet för kortisolnivåerna är ännu ej klart fastställt. Kognitiva och känslomässiga orsaker är självtillit, självreglerande förmåga, självförtroende och tilltro till den egna förmågan (self-efficacy). Andra orsaker som har betydelse för matematikångest är inlärningsstilar, undervisningssitu¬ationen och lärarna. Det finns inget klart svar på frågan om matematikångest är ett könsrelaterat problem. Både forskningsrapporter för och emot ingår i studien. Möjliga lösningar är att inte överbelasta arbetsminnet och att lära eleverna metakogni-tiva strategier. Bedriva undervisningen i små grupper och anpassning av lärstilarna till elev-gruppen. Matematik i kombination med andra ämnen leder till minskad andel matematikångest. Trygga lärare innebär en trygg miljö och mindre antal elever med matematikångest. Om lärarna är medvetna om elevernas inlärning och hur de mäter matematikångesten ökar möjligheten att komma till rätta med problemet.Utvecklingen av metoder för att mäta matematikångest sker i olika delar av världen. De nya metoderna utgår alla från ett mindre antal påståenden jämfört med tidigare modeller som var mycket omfångsrika.

Studien undersökte huruvida naturljud och lugnande musik i new age-genren kunde reducera matematikångest hos universitetsstudenter genom ett digitalt medium. Syftet med undersökningen var också att jämföra dessa med varandra. Inspiration kom från tidigare studier som visat att klassisk musik har underlättat den här typen av ångest, samt att naturljud kan åstadkomma en lugnande effekt hos människor. Två kompositioner skapades: ett musikstycke och en ljudkomposition. Dessa fick deltagarna lyssna på samtidigt som de genomförde uträkningar från en matematik[1]hemsida, för att efteråt svara på tio intervjufrågor. Hälften av deltagarna upplevde någon grad av matematikångest. Kompositionerna upplevdes som lugnande, förutom vissa enskilda ljud som kändes distraherande för några av testpersonerna. Ungefär 50 % av deltagarna föredrog musikstycket, medan resterande tyckte bättre om ljudkompositionen. Framtida arbete diskuterades, där förslag på hur undersökningen skulle kunna anpassas under en längre tid lades fram.

Matematik är ett ämne som många elever uppfattar som svårt och som hos många väcker negativa känslor. Detta kan resultera i låg matematisk självförmåga (tilltro till sin matematiska förmåga) och matematikångest. Sådant inverkar negativt, inte bara på elevens matematikutveckling, utan kan även på lång sikt påverka individens framtida studie- och yrkesval. Det är därför avgörande att skolan motverkar att matematikångest uppstår och bidrar till att alla elever ges möjligheter att utveckla matematisk självförmåga. Den här kvalitativa småskaliga studien syftar till att undersöka på hur lärare och speciallärare organiserar undervisning för att förhindra att elever förknippar matematikämnet med negativa upplevelser och känslor, och att matematikångest uppstår, samt främja att elever utvecklar matematisk självförmåga. Datainsamlingen utgjordes av 13 observationer av lektioner och därefter semistrukturerade intervjuer med de elva matematiklärare och tre speciallärare i grundskolan vars lektioner observerats. Dessutom insamlades ett antal skriftliga lektionsplaneringar. Studiens resultat pekar på att det lärarna och speciallärarna framhåller som viktigt för att främja elevernas självförmåga i matematik och motverka matematikångest är att eleverna får bekräftelse och får lyckas. För att åstadkomma det krävs förberedelser till lektionerna och ett formativt arbete med anpassningar i matematikundervisningen, ett tillåtande klassrumsklimat och höga förväntningar och engagemang. Vidare visar resultatet att flera av informanterna som deltagit i studien anser att samverkan mellan yrkesprofessionerna sker i för liten grad och att lärarna värdesätter ett ökat stöd av speciallärare till elever på både individ- och gruppnivå, samt egen fortbildning för att på nya sätt kunna möta elevernas behov av stöd i matematikundervisningen. Det framkommer också i resultatet att aktiviteter i undervisningen, som att eleverna exempelvis får tillräckligt med tid att befästa kunskaper, lära i interaktion med varandra, se fel och misstag som något att lära sig av samt lära med flera sinnen, främjar elevernas matematiska självförmåga och förebygger matematikångest. Den småskaliga studien är relevant för lärare, speciallärare och skolledning som arbetar med elever i grundskolan. Deras sätt att organisera verksamheten och undervisningen kan vara central för elevernas utveckling av en positiv matematisk självförmåga och för att minska risken för matematikångest hos elever.

I denna kunskapsöversikt sammanställs och presenteras resultatet från 15 empiriska studier däremot används även två litteraturstudier samt en artikel som är expertgranskad från en vetenskaplig tidskrift. Artiklarna är skrivna under perioden 1972–2023 däremot är majoriteten av studierna gjorda efter år 2000. Alla artiklar är skrivna på engelska däremot genomförda i olika delar av världen. I databaserna ERIC och ERC har en systematisk sökning genomförts för att identifiera de valda artiklarna.  Resultatet presenterar och diskuterar ursprunget för matematikångest samt vilka konsekvenser det har för elevers lärande och utveckling i grundskolan. Det lyfts även fram hur utvecklingen av matematikångest kan motverkas samt förebyggas. Utöver detta framgår det även vilka bidragande faktorer som finns samt hur matematikångest påverkar en elevs matematiska presentationer. Genom systematiska sökningar har relevanta artiklar sammanställts i resultatet för att skapa en grundlig och tillförlitlig diskussion. Utifrån resultatet kan man fastställa att matematikångest är ett komplext problem där flera bidragande faktorer skapar matematikångest. Exempel på dessa bidragande faktorer kan vara lärare, föräldrar samt inställningen gentemot matematik. Det är inte bara problematiken som synliggörs utan även potentiella lösningar och strategier för att motverka och förebygga matematikångest. Entusiasm och stöd från både föräldrar och lärare anses vara en del av lösningen för att motverka och förebygga matematikångest i grundskolan. Forskningen lägger även en del av ansvaret på universiteten att förändra lärarutbildningarna för att öka medvetenheten.

I en multimetodial studie kombinerades kvalitativa enkätundersökningar om konflikthantering, riktade till matematiklärare, med kvantitativa enkätundersökningar om konfliktfrekvenser och matematikångest, riktade till deras klasser, för att belysa om frekvensen av klassrumskonflikter och dess hantering har ett samband med matematikångest. Sex lärare deltog tillsammans med totalt 201 elever, fördelat på elva klasser på högstadiet och gymnasiet. Elevernas matematikångest utvärderades genom en modifierad svensk översättning av AMAS, som tillsammans med deras konfliktuppfattning analyserades med hjälp av variansanalys och Spearmans rangkorrelation i JASP v.0.14.1.0. Lärarnas beskrivningar analyserades med en hermeneutisk tolkningsprocess. De skillnader och likheter som uppkom i lärarnas beskrivningar jämfördes med skillnader och likheter i elevernas svar. Resultaten visar på att det finns en positiv korrelation mellan matematikångest och uppfattningen av konflikters frekvenser, oavsett konflikttyp. Matematikångest kopplat till inlärning påverkas i en högre utsträckning än matematikångest kopplat till prestation. Det finns endast indikationer på att en modifierade MmE-modell (mMmE) som konflikthanteringsmetod, med förståelse som målfokus i det första skedet och en övergång till Mm-modellen vid mer akuta situationer, kan ha en proaktiv effekt på denna korrelation. Resultatet behöver förankras med djupare forskning innan någon praktisk rekommendationkan ges till yrkesverksamma lärare. / This multi-method study aimed to shed light on correlation between the frequency of classroom conflicts, conflict management, and mathematics anxiety. This study combined qualitative surveys on conflict management aimed at mathematics teachers and quantitative surveys on the frequency of conflicts and mathematics anxiety directed to their pupils. Six teachers and 201 pupils participated, spread across eleven classes in grade 8-9 and highschool. The students' mathematical anxiety was evaluated through a modified translation of AMAS, which were analyzed together with their perception of conflicts using variance analysis and Spearman’s rank-order correlation in JASP v.0.14.1.0. The teachers' descriptions were analyzed with a hermeneutic interpretation process and compared between them inparallel with the students' results. The results show there is a correlation between math anxiety and the frequency of conflicts, both specific conflicts and a general perception of conflicts. Learning mathematics anxiety was affected to a greater extent than mathematics evaluation anxiety. There are only indicators that a modified version of the conflict management method MmE-model can have a proactive effect on this correlation. This part of the results need to be anchored with more research before any practical recommendation can be given.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att bidra med insikt i matematikångest i matematikundervisning i yngre åldrar genom att besvara frågeställningarna ”Vilka faktorer orsakar matematikångest hos elever i årskurs F-6?” och ”Vad kan lärare göra för att motverka matematikångest hos elever i årskurs F-6?”. Frågorna har besvarats med hjälp av Banduras teori om reciprok determinism. Resultatet visade att matematikångest ofta orsakades av flera faktorer samtidigt, såsom personliga faktorer, miljömässiga faktorer samt beteenderelaterade faktorer. För att motverka matematikångest behöver läraren göra någon förändring i den miljömässiga faktorn, för att i sin tur kunna påverka på elevernas personliga nivå. Lärare kan dock inte genomföra allt på egen hand, utan kan behöva ta hjälp av övrig personal på skolan, föräldrar samt av eleverna själva i kampen mot matematikångest. / The aim of this systematic literature study was to contribute with insight on mathematics anxiety in mathematics education in younger students by answering the research questions “Which factors causes mathematics anxiety in students in grade F-6?” and “What can teachers do to counteract mathematics anxiety in students in grade F-6?”. The questions were answered with help from Bandura’s theory on reciprocal determinism. The results showed that mathematics anxiety was often caused by several factors simultaneously, such as personal, environmental, and behavioral factors. To counteract mathematics anxiety, teachers need to make some form of change in the environmental factor, to be able to affect the students on the personal level. However, teachers are not able to do all of this by themselves, they need help from the school colleagues, parents, and the students themselves in the battle against mathematics anxiety

Vissa elever ser matematik som sitt favoritämne, andra känner ängslan för att de inte känner sig lika duktiga som övriga klasskamrater. Det vore därför användbart att dämpa elevers ångest och oro genom att arbeta med elevers matematiska självkänsla i klassrummet. Frågeställningarna för föreliggande examensarbete är följande: 1. Hur definieras begreppet matematisk självkänsla inom forskningslitteraturen? 2. Hur mäts matematisk självkänsla hos elever inom forskningslitteraturen? Det framkom i resultatet att det ej finns en entydig definition av matematisk självkänsla. En övervägande majoritet av de analyserade studierna definierade matematisk självkänsla som en elevs självvärdering av sin egna kompetens i matematik. Ett fåtal studier presenterade även andra komponenter till matematisk självkänsla, såsom en elevs uppfattning om sin kompetens i jämförelse med andra samt hur elevens tidigare erfarenheter såsom elevens framgångar, motgångar och hur stor emotionell vikt eleven sätter vid dessa. Samtliga analyserade studier som mätte matematisk självkänsla använde sig av ett påståendeformulär med tillhörande Likertskala. Påståendeformulären användes för att mäta bland annat elevernas kompetens inom matematik, elevernas kompetens inom matematik i relation till andra elever samt erfarenhet av matematik. / Some students see mathematics as their favourite subject, while some feel anxiety because they don’t experience themselves as good as other students. To reduce student’s anxiety and worry by working with student’s mathematical self-esteem in the classroom might, therefore, be productive. The questions for the present thesis were as follows: 1. How is mathematical self-esteem defined in research literature? 2. How are students’ mathematical self-esteem measured in research literature? It became apparent in the result that there was no unambiguous definition of mathematical self-esteem. A clear majority of the analysed studies defined mathematical self-esteem as a student’s self-evaluation of their own skills in mathematics. A few studies also presented other components of mathematical self-esteem, such as a student’s perception of their competence in comparison with others, and how the student’s previous experiences such as the student’s successes, setbacks and how great the emotional weight the student attach to them. All analysed research studies that measured self-esteem used a questionnaire with an associated Likert scale. The questionnaires were used to measure, amongst other things, students’ competence in mathematics, students’ competence in mathematics in relation to other students and also experience of mathematics