Den här studien utgår från livsberättelser baserad på såväl narrativ teori som metod där fyra vuxna personer som säger sig ha upplevt matematikångest har blivit intervjuade. Syftet med studien är att identifiera specifika episoder i matematiksammanhang som kan kopplas till matematikångest men även känslor som är knutna till dessa episoder samt om det förekommer likheter mellan de olika intervjupersonernas upplevelser. Resultatet visar att det finns en rad gemensamma drag i livsberättelserna som till exempel liknande känslor men även situationer. Möjliga orsaker som beskrivs i litteraturbakgrunden återfinns även i intervjupersonernas livsberättelser. Det som främst framkommit är att läraren och arbetssättet har en betydande roll för hur eleven påverkas av matematiken i skolan men även hur detta har påverkat framtida livsval. Livsberättelser är en intressant metod eftersom man i rollen som intervjuare kommer intervjupersonen nära och berättelsen upplevs därmed som genuin och ärlig. Utifrån analysen av resultatet är det viktigt att läraren är medveten om att dennes arbetssätt och bemötande kan påverka elevens upplevelse av matematik såväl negativt som positivt. Blir upplevelsen för negativ kan den i värsta fall leda till att eleven utvecklar matematikångest.

Denna studie är genomfört som ett undervisningsförsök, där formativ bedömning har imple­menterats i matematikundervisning. Syftet med studien var att studera om det var möjligt att förändra undervisningen på denna korta tid samt om eleverna blev mer motiverade och om de upplevde mer lust till ämnet genom denna undervisningsstrategi. Ett särskilt fokus riktades på elever i matematiksvårigheter.   Studien genomfördes i en årskurs 7:a, under höstterminen 2009, med inspiration Wiliam, (2007) Five ”Key Strategies” for Effective Assessmentutifrån och Black et al. (2003), Assess­ment for Learning – Putting it into practice. De förändringar som gjordes genomfördes av den ordinarie matematikläraren med stöd av mig som handledare under hela försöksperioden.   För metodinsamling valdes, enkät, observation och intervju för att därigenom kunna göra en triangulerad ansats. Både enkät och intervju gjordes som för- och eftermätning och riktades mot eleverna. Observationer gjordes även de före försöket i avseende på att studera lärarens undervisning och de utvalda elevernas beteende och effektiva arbetstid i klassrummet. Däref­ter gjordes fortlöpande observationer under hela försökets gång. Av klassens 15 elever valde 14 att ställa upp i undersökningen.   Förändringar tar tid, vilket medför att resultatet inte blev häpnadsväckande men visade ändå på tendenser till att elevernas motivation och lust till matematiken ökade genom implemente­ring av formativ bedömning i undervisningen.

I denna studie beskriver sex gymnasieelever sina erfarenheter av och uppfattningar om matematikundervisningen i grundskolan i relation till deras matematiksvårigheter. Studien är kvalitativ med fenomenologisk hermeneutisk metodansats eftersom den undersöker subjektiva upplevelser och hur eleverna tolkar dessa för att skapa en förståelse av sin situation. Metodvalet föll på semistrukturerade intervjuer för att det gav eleverna möjligheten att uttrycka sina upplevelser mer fritt. Ur litteraturstudien och resultatet framkommer en tydlig bild av att elevers uppfattningar och affektiva reaktioner kan bli en begränsningsfaktor för matematikinlärningen. Efter att ha misslyckats med matematiken under flera år skildrar alla eleverna i denna studie en uppgivenhet som ledde till en negativ självuppfattning om den akademiska förmågan och affektiva reaktioner som matematikångest och ett undvikande beteende. Kontexten inom vilket lärandet sker har stor betydelse för inlärningen och omgivningen bidrar till elevers uppfattningar och reaktioner. Därför kan fokus inte enbart ligga på individnivå vid stödåtgärder. Negativa uppfattningar och affektiva reaktioner och dess effekter behöver synliggöras, bemötas och motverkas i ett så tidigt stadium som möjligt. Det är därför viktigt att lärare har en medvetenhet om vilken inverkan deras egna egenskaper, förväntningar på eleverna, uppfattningar om ämnet matematik och relationen till elever har på elevers egna matematikrelaterade uppfattningar och matematikinlärning. För att stödåtgärder ska få önskad effekt behöver lärare ta i beaktning de känslomässiga kännetecknen och elevers matematikrelaterade uppfattningar. En positiv akademisk självuppfattning bör bli en viktig del av matematikinlärningen.

Att höra någon uttrycka att den ogillar matematik är inte ovanligt. I detta arbete undersöks vilka faktorer som påverkar personers negativa känslor inför matematik. Inledningsvis beskrivs fenomenet matematikångest samt olika perspektiv på lärande. Därefter presenteras studiens resultat. Data har insamlats genom systematiska litteraturstudier. Materialet har sedan analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Denna studie är kartläggande, och resultatet presenteras både i tabellform och i löpande text. Upptäckta påverkansfaktorer har kategoriserats i sex olika grupper vilka är: kognitiva processer, lärare, föräldrar, genetik, socialt kön samt känslor kopplade till självbild. Resultatet pekar på att det inte går att bestämma en enskild faktor som ensam påverkar personers negativa känslor inför matematik. Snarare rör det sig om samverkan mellan flera faktorer. Avslutningsvis diskuteras vilka konsekvenser resultatet får för undervisning, och förslag ges på områden för vidare forskning. / To hear someone expressing their dislike for math isn’t uncommon. In this paper different factors influencing peoples’ negative emotions related to mathematics are examined. First, the phenomena math anxiety, and different perspectives on learning, is described. Then, this study’s results are presented. Data was collected through a systematic literature review. The material was then analysed by a content analysis. This study is a survey, and the results are presented both in a table and in textual form. The discovered affective factors were categorized into six different groups, which are: cognitive processes, teachers, parents, genetics, gender and emotions connected to self-image. The results show that it’s impossible to point out one single factor that alone affect people’s negative emotions related to mathematics. Rather, it’s a co-operation between many factors. To conclude, the consequences on teaching are discussed, and suggestions on areas for further studies are given.

Syftet med arbetet är att skapa en bild av matematiklärares uppfattning om automatisering av multiplikationstabellerna samt att redogöra för både för- och nackdelar med automatiserad kunskap. Syftet är även att belysa och diskutera olika automatiseringsmetoder som på olika sätt främjar eller hindrar elevernas matematikutveckling. Det gjordes en digital enkätundersökning där urvalet utgörs av 333 frivilliga matematiklärare representerade från olika undervisningsnivåer. Resultatet visar att matematiklärare anser att det är nödvändigt att eleverna automatiserar multiplikationstabellerna för att få en chans att utvecklas inom matematiken på bästa sätt, men att det kan ske på olika sätt, med olika metoder. Den mest fördelaktiga metoden verkar vara att kombinera färdighetsträning med att lära ut beräkningsstrategier för att kunskapen ska bestå.

Matematikångest är ett utbrett problem bland elever runt om i världen, troligtvis även här i Sverige (Engström, 2015). Matematikångest börjar av olika orsaker utvecklas väldigt tidigt under skolåren, men blir mer synlig då kraven på elevens kunskaper ökar (Karlsson, 2019).  Enligt Samuelsson (2013) är lärarens brist på kompetens en av orsakerna till att elever i tidiga år utvecklar matematikångest. Därför är lärarens utbildning och kompetens viktiga faktorer för att motverka och förhindra att elever utvecklar matematikångest (Samuelsson, 2013). Det är angeläget att få kunskap om bakomliggande förklaringar till vad elever påverkas av i undervisningen som leder till att de utvecklar matematikångest. Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap om lärares erfarenheter och upplevelser av att arbeta med att motverka och förhindra att matematikångest uppstår och består hos elever i mellan- och högstadiet. Studiens empiriska material består av kvalitativa intervjuer med tolv behöriga matematiklärare som arbetar på mellan- och högstadiet. I denna studie ses problemet matematikångest utifrån ett lärarperspektiv. Studiens resultat diskuteras utifrån författarna Hansén och Forsman (2017) och Kaninens (2000) teori om den didaktiska triangeln och författarna Olivestam och Otts (2010) och Stenberg och Isenbergs (2013) teori om det sociologiska perspektivet. Resultaten i den här studien visar att lärarna anser sig ha tillräckliga kunskaper för att upptäcka vilka elever som befinner sig i riskzonen för att utveckla matematikångest och hur de som lärare kan förhindra att matematikångest utvecklas. Viktiga faktorer som nämns i lärares arbete med att motverka matematikångest är bland annat goda relationer mellan lärare och elev, en god och öppen arbetsmiljö där man stärker elevers självbild och framförallt lärare som kan erbjuda en verklighetsnära matematikundervisning. Sammanfattningsvis visar våra resultat att elevers matematikångest påverkas av arbetsmiljön i klassen, lärares kompetens och föräldrars attityd.

Elever med matematikångest tenderar att undvika matematik, presterar sämre i ämnet och uppvisar ett sämre välmående i samband med undervisningen. Litteraturstudiens syfte är att undersöka hur betydelsefulla personer som föräldrar och lärare påverkar elevens matematikångest. Studien resultat visar att lärare och föräldrar har en betydande roll som förebild till elever i samband med att skapa goda förutsättningar för lärande i matematik. Både föräldrar och lärare som har matematikångest påverkar av olika anledningar elever negativt i förhållande till deras matematikprestationer. Resultatet indikerar att desto högre grad av matematikångest som uppmäts bland föräldrar och lärare desto sämre presterar eleverna i matematik. Samtidigt visade studien att föräldrarnas dåliga attityd till matematik eller deras matematikångest riskeras att anammas av deras barn och därav sänka motivationen för ämnet. Som lärare är det relevant att vara medveten kring de påverkande faktorerna till matematikångest som genereras av föräldrar och lärare för att kunna bidra till lösningar för eleverna. / Students with math anxiety tend to avoid math, perform worse in the subject, and show a worse well-being in context with teaching. The purpose of this literature study is to investigate how significant people, as parents and teachers, influence the students' math anxiety. The result of the study shows that teachers and parents play a significant part as role models towards students in relation to creating good conditions for learning in mathematics. Both parents and teachers that suffer from math anxiety affect the students in different ways and creates a negative development towards the students’ achievements in mathematic. The result also indicates that the higher degree of math anxiety among parents and teachers the worse did the students performed in mathematics. Lastly, the study showed that parents’ math anxiety or bad attitude towards mathematics can be adopted by their children and thereby lower the motivation for the subject. As a teacher, it is relevant to be aware of the influencing factors for math anxiety that are produced by parents and teachers to be able to contribute to solutions for the students.

Denna studie bygger på lärarstudenters livsberättelser i relation till matematikängslan. Studien syftar till att identifiera lärarstudenters känslor och upplevelser av matematikängslan utifrån deras livsberättelser samt att finna likheter i deras berättelser. Den narrativa teorin och metoden ligger till grund för denna studie. Med hjälp av livsberättelser skapas en möjlighet att studera lärarstudenternas känslor och upplevelser av matematikängslan. Resultatet i studien visar att det finns likheter i lärarstudenternas livsberättelser både gällande känslor och upplevelser, såsom rädsla och gruppindelning. Vidare stämmer resultatet till viss del överens med den tidigare forskning som berörs i studien, såsom att självtilltro och lärarens roll har stor påverkan på matematikängslan. Utifrån resultatet dras slutsatsen att det inte bara är en händelse och känsla som ligger till grund för matematikängslan, det är snarare ett flertal orsaksfaktorer som samspelar med varandra och leder till matematikängslan.

Sammanfattning/Abstract Tindberg, Ola (2018). Elevers berättelser om matematik. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Förhoppningen är att denna studie ska ge vidare kunskap om vilka förebyggande och åtgärdande specialpedagogiska insatser som är viktiga för att elever som upplever matematikångest ska få den hjälp som de behöver för att bli kvitt eller dämpa sin matematiska ångest. Syfte och frågeställningar Denna studies syfte är att öka kunskapen om elevers upplevda svårigheter i matematik genom att ta del av elevernas berättelser om sina upplevelser och erfarenheter av matematik; från deras tidigaste matematikupplevelser i barndomen fram tills idag på gymnasiet. Studien eftersöker även faktorer – positiva som negativa – som kan ha inverkan på elevernas matematiksvårigheter. Frågeställningar Vad framträder som betydelsefullt, positivt som negativt,  i några elevers berättelser om matematik? Vad i elevernas berättelser om matematik kan relateras till matematikångest? Teori Arbetet utgår från ett sociokulturellt samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom att utgå från det sociokulturella perspektivet ses problematiken och åtgärderna genom det perspektiv som mest präglar den svenska pedagogiken. Samtidigt är det inom den specialpedagogiska verksamheten vi möter barn i svårigheter. Därför är det väsentligt att förstå vilka perspektiv som den specialpedagogiska verksamheten utgår ifrån. Metod För att kunna svara på studiens frågeställningar, valdes en kvalitativ studie i formen livsberättelser. Urvalet är ett målinriktat urval bestående av fyra gymnasieelever i åldern 17-18 år som anser sig vara i matematiksvårigheter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Datamaterialet bearbetades med inspiration av narrativ teori och resulterade i fyra personliga berättelser med tillhörande analys. Resultat Av resultatet att döma finns det tydliga kopplingar mellan det som i berättelserna framträder som betydelsefullt för eleverna och matematikångest. I elevernas matematikberättelser framträder gemensamma upplevelser av hur stress och ångest i matematik har påverkat deras självkänsla, hälsa och prestationer. Gemensamt för samtliga informanter är att stressen och ångesten startar i låg- och mellanstadiet och följer dem sedan genom högstadiet och upp i gymnasiet. Resultatet visar en koppling mellan matematikångestens uppkomst och när eleverna börjar jämföra sig med sina klasskamrater. I likhet med vad flera forskare inom området visar, exempelvis Ashcraft och Faust (1994), Batashvili m.fl. (2020) och Dowker m.fl. (2016) gör ångesten och stressen att eleverna undviker matematiska situationer och därför får svårare att klara av matematiken. Informanterna förknippar också sin ångest och stress med hjärtklappning, låsningar och panik som direkt påverkar deras resultat och prestationer i matematik. De känslor som förknippas med matematik kan ge vidare bekymmer i vardagslivet och i framtiden. Något som direkt verkar hämma matematikångest är betydelsen av förståelse. Likt tidigare forskning inom området, som exempelvis Cassibba m.fl. (2020), Thornberg (2013) samt Videnovic och Radisic (2011) visar resultatet att flertalet betydande faktorer innefattas av läraren. Både hur denne agerar i olika situationer, dennes relation med eleverna och dennes inverkan på klassklimatet. Vidare, i linje med Taylor och Fraser (2013) och Demirtas och Uygun-Eryurt (2020) verkar god gruppsammanhållning, mer samarbete och diskussioner vara ett framgångskoncept för att minska matematikångest. En ökad förståelse inom matematik verkar direkt hämma matematikångest. Däremot prov tycks i stället framstå som en direkt trigger till matematikångest. Oavsett vad som framkallar matematikångest tyder resultatet på att de negativa faktorerna verkar undergräva de positiva. Det verkar räcka med en negativ faktor för att matematikångesten ska få fäste och påverka elevens självförtroende och resultat negativt. Specialpedagogiska implikationer Utifrån speciallärarens yrkesutövning tycks studiens resultat visa att det finns flertalet förändringar som med fördel kan göras. Förebyggande och åtgärdande insatser på organisations-, grupp- och individnivå som bör gynna elever i matematiska svårigheter. Faktum är att flertalet av de negativa konsekvenser som drabbat informanterna skulle kunna ses som direkt kopplade till bristande kunskaper och avsaknad av specialpedagogiska perspektiv. Således handlar det i första hand för specialläraren om att på organisations-, grupp- och individnivå informera om fenomenet matematikångest. Specialläraren bör sedan genom stöttning och råd hjälpa elever på individnivå och lärare på gruppnivå för att skapa ett sådant lärande- och klassklimat som hämmar uppkomsten av matematikångest. Vidare krävs ett aktivt arbete på organisationsnivå för att elever och lärare ska få tid till att jobba mer med förståelsen i matematiska områden. Avslutningsvis visar studiens resultat att specialpedagogiken bör utgå från ett relationellt perspektiv när insatser som berör elever ska realiseras. Nyckelord Elevperspektiv, livsberättelser, matematiksvårigheter, matematikångest, speciallärare.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om matematikångest utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv genom att intervjua speciallärare, specialpedagoger och lärare som alla arbetar inom det pedagogiska fältet där matematikångest uppträder. Studien är inspirerad av en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. I resultatet framkommer en begreppsförvirring kring hur olika respondenterna förklarar begreppet matematikångest och vad de omfattar i dess beskrivning. Speciallärarna, specialpedagogerna och lärarna som medverkar i denna studie bidrar med erfarenheter kring de elever de har mött och på vilket sätt de har arbetat med det stöd och hjälpande insatser för att hindra eller förebygga att matematikångest uppstår. Viktiga faktorer som påtalas i vårt arbete är lärarens undervisning, lärmiljön och elevens individuella förutsättningar så som arbetsminnet och föräldrarnas attityd till ämnet. Forskningen lyfter framgångsrika metoder som kan minska matematikångest för de elever som redan utvecklat detta hinder. Sammanfattningsvis visar vår studie att de hinder som skapar matematikångest hos elever är komplext och vikten av att den specialpedagogiska kompetensen ökar på skolorna för att stödja men även förebygga matematikångest hos elever.