Syftet med detta examensarbete är att synliggöra och beskriva matematikundervisningen i förskoleklassen. Förskoleklassen har fram tills juli-16 saknat tydliga riktlinjer för sin undervisning vilket har inneburit att undervisningen vilar på enskilda pedagogers engagemang och drivkraft. Forskning har visat att det är viktig att tidigt upptäcka barn med matematiksvårigheter och att sätta in tidiga insatser. Det finns en stark koppling mellan barns matematikkunskaper vid skolstart och senare akademiska framgångar. Därför har studien också inriktat sig på att se hur de nya riktlinjerna har påverkat undervisningen samt hur man lägger en grund för elever med sämre förutsättningar så att de får en god matematikutveckling. Det empiriska materialet består av insamlad data genom intervjuer med sju förskoleklasslärare som är verksamma i två olika kommuner. Studien är kvalitativ och analysmetoden tematisk. Resultaten visar att de nya riktlinjerna för förskoleklassen inte fått genomslag i undervisningen än på de flesta av enheterna. Det finns tydliga skillnader i hur man på ledningsnivå i de båda kommunerna tagit sig an uppgiften med att implementera det nya styrdokumentet. Matematikundervisningens innehåll är baserat på barnens intresse och på matematik som är knutet till deras vardag. Problemlösning och resonemang är områden som flera av informanterna lyfter fram som något man aktivt arbetar med efter att ha fått kompetensutveckling via Matematiklyftet. Stor del av inlärningen sker genom lek både organiserat och i friare former. Specialpedagogiska insatser förekommer sällsynt och nästan aldrig när det gäller matematik i förskoleklassen. Resultaten visar också att likvärdigheten i matematikundervisningen mellan olika förskoleklasser fortfarande kan ifrågasättas.

Syftet med föreliggande studie var att få en fördjupad kunskap kring hur lärplattor kan användas för att berika elevers lärande i matematikundervisningen. Detta syfte har besvarats genom semistrukturerade intervjuer med åtta lärare i årskurserna 1-3 där vi undersökte hur och varför lärare arbetar med lärplattor samt vilka möjligheter och hinder de ser med att använda dem i matematikundervisningen. Resultatet visade att tillgången på lärplattor varierade stort mellan skolorna och därmed även hur mycket och på vilket sätt lärarna använde sig av dem i sin matematikundervisning. Generellt kunde vi utläsa att samtliga tillfrågade lärare såg fler möjligheter än hinder med att använda lärplattor i matematikundervisningen. De möjligheter som lyftes var framförallt att det bidrog till ett lustfyllt lärande, en annan typ av färdighetsträning samt att de användes som hjälpmedel eller stöd för elever i behov av särskilt stöd. Hindren som lärarna lyfte var tillgången till lärplattor, brister i befintlig utrusning, att eleverna lätt halkade in på annat än det som de egentligen skulle göra men också att man som lärare inte hade tillräckliga kunskaper om lärplattor eller dess applikationer. Vår slutsats är att lärarna har en positiv inställning till att använda lärplattor i matematikundervisningen men att det finns flera yttre faktorer, så som exempelvis icke fungerade internetuppkoppling, vilket gör att de inte kan använda lärplattorna i den mån de önskar.

Syftet med denna studie är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka vilka digitala verktyg som kan användas i matematikundervisningen, inom vilka områden de kan användas och på vilka sätt de digitala verktygen kan användas för att stödja elevers lärande av matematiken. Syftet är även att undersöka hur elever anser att digitala verktyg berör deras lärande i matematik. Studien baseras på intervju med två lärare, observationer av nämnda lärares lektioner och fokusgruppsamtal med elever närvarande på de observerade lektionerna. Resultatet visar att kompetensen är begränsad i användandet av digitala verktyg hos både elever och lärare vilket även påverkar hur stor del av undervisningen de digitala verktygen används. Däremot anser eleverna att en balansgång av användning med och utan digitala verktyg i matematikundervisningen ger möjlighet till djupare lärande.

Syftet med denna studie var att undersöka undervisande matematiklärares uppfattningar om textuppgifter och hur de säger sig arbeta med textuppgifter. För att undersöka detta genomfördes en enkätstudiemed 34 deltagande matematiklärare och sedan djupare intervjuer med två av dessa. Studien visar att lärare anser att textuppgifter har en viktig roll i matematikundervisningen och ett viktigt skäl är att de ökar förståelsen av matematik. Lärarna upplever dock att textuppgifter ofta skapar svårigheter för eleverna och där kontexten är ett av hindren. För att hjälpa sina elever uppger lärarna att de förklarar begrepp i förväg och vissa förenklar textuppgifterna för elever i svårigheter. Studien visar att det vanligaste arbetssättet för textuppgifter är att eleverna får räkna i läroboken. Studien visar också att många lärare undervisar sina elever i strategier för att lösa textuppgifter och där flera av dessa har stora likheter med Pólyas idé om problemlösningens fyra faser.

Syftet med studien är att undersöka hur matematiklärare arbetar för kunna väcka elevernas intresse för matematik. Även användningen av matematikens historia i matematikundervisningen belyses i detta arbete. Jag visar i mitt arbete hur matematikens historia kan användas, och varför den ändå inte användas. Kvalitativt arbetssätt valdes där tre olika lärare observerades och intervjuades. Resultaten visar att lärarna försöker knyta matematiken till elevernas vardag och sätta matematiken i ett sammanhang. Lärarna förstärker elevernas inre och yttre motivation till ämnet genom att skapa intressanta lektioner där eleverna tycker att det är roligt att komma till lektionerna där det finns en trygg miljö som gynnar elevernas lärande. Trots att forskaren visar att användningen av matematikens historia motiverar eleverna mot ämnet är den begränsad i de svenska skolorna.

Att förstå det abstrakta området algebra kan för elever vara komplicerat. För att komma närmare en förståelse för eleverna läggs stor vikt vid lärarens förklaring och arbetssätt som kan vara traditionellt inriktad eller mer sociokulturellt inriktad. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vad forskning visar om hur lärare undervisar i matematik inom området algebra och vad lärare kan göra annorlunda för att nå en bättre förståelse hos eleverna. Resultatet framhäver att lärare behöver kunna konkretisera uppgifter genom visualisering och för att uppnå detta behövs rätt kompetens och mer tid till förberedelser och planering. Slutsatsen är att det är lättare att engagera och motivera sina elever genom varierad undervisning. Dock syns de långsiktiga resultaten av detta i den här kunskapsöversikten som varken positiva eller negativa för elevernas begreppsförståelse. Vidare forskning att studera lärarnas kompetens i algebraundervisning är att föredra.

Läroböcker har visat sig kunna ha en styrande roll i matematikundervisningen. Men är läroboken ett stöd i undervisningen eller är den ett hinder? Kunskapsöversikten kartläggerforskning om matematikboken och tillhörande lärarhandledning. Syftet är att beskriva vad som kännetecknar den forskning om användning av läroböcker och lärarhandledningar i matematik som redovisas i ett urval av vetenskapliga publikationer från nordeuropeiskaforskare. Vi sammanfattar de resultat som redovisats, men redogör även för metodik, teoribakgrund och andra kännetecken hos publikationerna. Vi har begränsat studien till norra Europa, eftersom det är en region där läroböcker har en viktig roll i undervisningen, och tillperioden efter 2013, eftersom den senaste vetenskapliga översikten om matematikläroböckerpublicerades då (Fan et al. 2013). I vår översikt har vi särskilt riktat in oss på lärarnas motiv bakom val och användning av matematikbok och lärarhandledning, såsom de framträder i de granskade artiklarna. Avsikten är att besvara frågeställningen:• Vilka positiva och negativa effekter kan val och användning av matematikbok och lärarhandledning ha på matematikundervisningens utformning? I kunskapsöversikten tydliggörs några kännetecken som finns i forskningen om läroböcker i matematik. Artiklarna sorterades in i olika egenskaper för att tydliggöra likheter och skillnader. Kartläggningen visade bland annat att artiklarna har en spridning mellan teori och begrepp, exempelvis hänvisar författaren till teoretisk utgångspunkt i endast tre av artiklarna. Resultaten som tydliggörs visar att matematikbok och tillhörande lärarhandledning har bådepositiva och negativa effekter på undervisningens utformning. Våra resultat indikerade bland annat att matematikböcker kopplar i olika grad till läroplanens mål, vilket kan vara en negativeffekt på undervisningens utformning. Det kan resultera i att eleverna inte får möjlighet ytträna på samtliga mål i läroplanen. En ytterligare aspekt som vårt resultat visade är att lärarhandledningen kan ge ett stöd för läraren vid planering och genomförde, vilket kan vara en positiv effekt på undervisningens utformning. En kunskapslucka, inom forskningen i matematik, som visade sig var att det finns bristande forskning om hur undervisningen skullese ut utan lärobok. Vi anser därför att vår kunskapsöversikt har stor relevans för läraryrket.

Det här är en studie som undersöker hur lärare i grundskolan använder digitala spel som redskap i matematikundervisningen. De metoder som används för att ta itu med denna fråga är två kvalitativa metoder: intervjuer och observationer, och fokuserar på lärare som undervisar matematik i årskurs 4-9. Resultaten visar att digitala spel kan användas i undervisningen för variation, färdighetsträning, avstämning, introduktion och dokumentation. Dessutom är motivationen en gemensam faktor till att lärare väljer att använda digitala spel i klassrummet då det lockar elever att utföra uppgifter på ett sätt som de anser vara roligt. Det visar sig att det idag sker en förändring i skolor då digitala spel får en allt större plats i undervisningen, men det krävs mer forskning för att se hur elevernas prestation och motivation påverkas när digitala spel används i större omfattning än vad studien visar.

I föreliggande studie söker vi kunskap om lärares användning, tillgång, digitala kompetens såväl som erfarenheter och uppfattningar angående digitala verktyg inom matematikundervisningen för årskurs 1-3 genom en enkätstudie. Studiens data analyserades med hjälp av de kvantitativa analysmetoderna univariat analys och innehållsanalys. Vårt resultat indikerar att; 1. Samtliga lärare använder digitala verktyg varje dag för eget bruk och för elevers bruk men inte inom matematikundervisningen 2. Tillgången till digitala verktyg bland respondenterna ser olika ut, där tillgången till vissa verktyg är god men andra bristfällig 3. Kompetensutvecklingsbehovet är stort när det gäller digitala verktyg även om respondenterna överlag anser sig ha god digital kompetens 4. Erfarenheter och uppfattningar av digitala verktyg skiljer sig stort beroende på vem som tillfrågas men att vikten bör ligga på hur man som lärare använder och implementerar digitala verktyg i matematikundervisningssammanhang. Vår slutsats är att lärares användning, tillgång och kompetens angående digitala verktyg är bristfällig och att det kommer bli en utmaning att implementera nya skrivningar (Skolverket, 2017a) angående digitalisering i praktiken.

I Sverige består matematikundervisningen till större del av att eleverna arbetar enskilt i läroboken. Tidigare forskning tyder på att lärare behöver ha variation i undervisningen och tillämpa olika undervisningsmetoder. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med konkret material i matematikundervisningen samt hur de bedömer att eleven förstått det matematiska mål som användning av det konkreta materialet var avsett att leda till. Data samlades in via observationer och semistrukturerade intervjuer och analyserades genom kategoriseringar med hjälp av färgkodning. Resultatet visar hur lärare arbetar med konkret material men att det mest förekommer med enskilda elever som en anpassning och inte i helklass. Det visar även hur de kan bedöma att eleven förstått och uppnått det matematiska målet med hjälp av just konkret material genom att läraren är med eleven i situationen och eleven förklarar vad den gör. Slutsatsen är att konkret material fungerar som ett komplement för det abstrakta i matematikboken och som ger alla elever fler vägar att nå de matematiska målen.