Användning av surfplattor och datorer blir vanligare inom skolan. De används dock inte lika mycket av varje lärare. Genom denna studies syfte vad det är som gör att lärare väljer eller inte väljer att använda sig av surfplattor och datorer i matematikundervisningen, redes olika anledningar till detta ut. För att ta reda på studiens syfte, genomfördes intervjuer på tre olika skolor och med sju olika informanter. Informanterna arbetade inom grundskolans tidigare år. Intervjuer och tidigare forskning resulterade i flera anledningar till varför lärare väljer eller inte väljer att använda sig av surfplattor och datorer i matematikundervisningen. Det upptäcktes att majoriteten av lärarna lyfte användandet som positivt. De såg surfplattor och datorer som ett lustfyllt komplement till deras ordinarie undervisning. Skolornas olika prioriteringar samt lärarnas förkunskaper och utbildningsmöjligheter, spelade in i valet kring användande av surfplattor och datorer. Tillgången till dessa digitala verktyg samt informanternas intresse är bakomliggande anledningar till deras val av användningen. Genom att ta hänsyn till dessa anledningar kan arbetet i skolan med surfplattor och datorer främjas.

Studiens syfte är att undersöka hur svenska och turkiska lärare undervisar i matematik och vilka de centrala skillnaderna är mellan svenska respektive turkiska lärares matematikundervisning, med fokus på den kulturella och skolspecifika nivån. Den svenska nya läroplanen betonar innebörden med att eleverna ges möjlighet till att utveckla förmågan att lösa problem, använda logiska resonemang och kommunicera matematik, medan den turkiska läroplanen betonar innebörden av eleverna motivation till ämnet och att fokus har ändrats från enbart skriftlig huvudräkning till rimlighetsbedömning och problemlösning. För att analysera empirin används ramfaktorteorin som beskriver olika faktorer som påverkar undervisningens möjligheter och begränsningar. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och observationer i årskurs 2 och 3 både i Sverige och i Turkiet, där observationerna filmades. I resultaten framkom det att svenska och turkiska lärares matematikundervisning skiljer sig genom att det var större fokus på gemensam genomgång vid introduktion av ett nytt område i Turkiet medan den gemensamma genomgången i den svenska undervisningen var kortare. Orsaken till att lärarna utformade sin undervisning på ett specifikt sätt är på grund av läroplanerna i de respektive länderna. Den svenska läroplanen möjliggör en fri planering av undervisning medan de turkiska lärarna har en lärarhandledning som är utformad efter kursplanen för matematik och utformad som en lektionsplanering. Något annat som studien visar är att kravnivån för eleverna är mycket högre i den turkiska matematikundervisningen, än den svenska matematikundervisningen.

No description available.

Diss. Göteborg : University, 2001.

Mitt syfte med arbetet har varit att undersöka hur några lärare i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 uppfattar begreppet matematisk förståelse samt vilken undervisning de anser är utvecklande för den matematiska förståelsen. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer vilka har transkriberats, sammanställts och analyserats. Totalt har sex lärare intervjuats och varje intervju har varat i cirka 30 minuter. Resultaten visar att de intervjuade lärarna uppfattar begreppet matematisk förståelse på i huvudsak tre olika sätt. Det första är att matematisk förståelse består av förståelse för vad matematik är, det andra är att matematisk förståelse består av att kunna använda matematiken och det tredje är matematisk förståelse består av skillnader i kvaliteten i hur väl matematiken förstås. Resultaten visar också att flera av de intervjuade lärarna använder arbete i matematikboken som vanligaste undervisningsform, men att detta inte är en av de undervisningsformer som de ser som mest förståelseutvecklande. Istället nämner de att eleverna behöver få prata om och resonera kring matematik, testa olika lösningar, få förståelse för olika strategier och använda matematik i vardagen. Även att arbeta med konkret material anser flera av de intervjuade lärarna kan stärka elevernas matematiska förståelse.

Syftet med studien är att undersöka hur nio nyanlända mellanstadieelever från sydvästra Asien uppfattar matematikundervisningen i Sverige respektive födelselandet. Insamling av data gjordes i form av intervjuer med kompletterande observationer och materialet analyserades utifrån Cobb och Yackels emergenta perspektiv. Resultatet visade att det föreligger skillnader mellan Sveriges och födelselandets matematikundervisning. Eleverna är till övervägande del mer positivt inställda till Sveriges matematikundervisning än födelselandets. Samtidigt  indikerar resultatet att eleverna känner sig begränsade på grund av sina språkliga brister och rädslan att bli utpekade av sina klasskompisar. Studien är relevant eftersom den belyser ett aktuellt ämne och dessutom intar ett elevperspektiv. Verksamma lärare kan få större kännedom om hur nyanlända elever upplever kontraster mellan födelselandet och Sveriges undervisning, samt vilken inverkan de anser att dessa skillnader har på dem.

Matematikkunskaperna i svensk skola har enligt TIMSS och PISA dalat under många år.  Skolverket har därför genomfört nationella insatser i form av kompetensutveckling för lärare samt infört ett obligatoriskt bedömningsstöd i taluppfattning för årskurs 1. Forskningen lyfter fram att undervisningens kvalité relaterar till lärarens kompetens samt att sambandet mellan lärarens kompetens och elevens lärande är mycket tydligt. För att elever ska kunna tillägna sig kunskaper i taluppfattning behöver undervisningen vara genomtänkt, innehålla diskussioner och bestå av meningsfulla uppgifter. Genom halvstrukturerade intervjuer undersökte, analyserade och tolkade vi några pedagogers beskrivningar av undervisningens betydelse för att skapa goda förutsättningar för elever i matematiksvårigheter att lyckas med den grundläggande taluppfattningen. Tolkningen av resultatet utgick från de specialpedagogiska perspektiven, det kategoriska och det relationella. Resultatet i vår studie visade att samtliga pedagoger var överens om att undervisningen har betydelse men nämnde även att elevens förutsättningar och behov har betydelse. Både det kategoriska och det relationella perspektivet blev synligt hos studiens pedagoger men det relationella perspektivet var det som dominerade. Resultatet gav exempel på god undervisning i taluppfattning för elever i matematiksvårigheter. Vår slutsats var att en god undervisning i taluppfattning inte enbart beror på pedagogens kompetens och undervisning utan även var starkt relaterad till elevens behov och egna förutsättningar.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare använder sig av olika representationsformer i matematikundervisning̊ inom området subtraktion, både i helklass och på individnivå. Studien syftade likaså till att analysera hur användningen av representationsformer kan påverkar elevers möjligheter till ökad förståelse av subtraktion. Representationsformerna som fokuserats på var bild, konkret modell, symbol, språk ochverklighet. Det empiriska materialet samlades in genom observationer med utvalda lärare som undervisade i subtraktion. Analyserna genomfördes utifrån variationsteorin där fokus lades vid att undersöka vilka representationsformer som förekommer i matematikundervisning samt vilka likheter och skillnader som kan förekomma mellan lärares användning av representationsformer när de undervisar inom området subtraktion. Resultatet visade att lärarna hade en bred variation av representationsformer men att denkonkreta modellen framkom mer sällan. Representationsformera språk, bild, symbol ochverklighet förekom i stor utsträckning i kombination med varandra. Utifrån analyserna av lärares användning av representationsformer kan resultatet bidra till att lärare får insikt om sitt eget användande av representationsformer, för att på så sätt kunna utnyttja dem på ett mer medvetet sätt i subtraktionsundervisnigen för att förtydliga matematiken för eleverna.

Detta arbete har sin utgångspunkt i tidigare forskning vad gäller matematik och flerspråkighet. Denna uppsats har tagit avstamp i vår tidigare forskningsöversikt Språkets betydelse i matematikundervisningen - En studie som berör flerspråkiga elever. Syftet med detta examensarbete är att förstå hur lärare bedriver en flerspråkig matematikundervisning i årskurs 1-3. I följande arbete undersöks det om det förekommer specifika undervisningsmetoder för ett flerspråkigt matematikklassrum. Det undersöks även vilka utmaningar och svårigheter lärare anser kan finnas när en flerspråkig matematikundervisning bedrivs samt hur eventuella svårigheter kan hanteras. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ metod, i form av semistrukturerad intervju. Intervjuerna skedde på fyra flerspråkiga skolor och åtta verksamma lågstadielärare med behörighet i matematik deltog i undersökningen. Resultaten visar bland annat att lärare bedriver en flerspråkig matematikundervisning där elevers erfarenheter av ämnesstoffet har en betydande roll. Detta för att göra undervisningen elevnära för att den inte ska hamna på en för hög nivå för elever. Vidare visar resultaten att flerspråkiga elever har svårt för begreppsförståelse inom matematik. Detta förebygger de verksamma lärarna genom att nyttja modersmålslärare, föräldrar och anpassat material.

Digitala verktyg används i större utsträckning idag än tidigare i den svenska skolan. Numera är det även inskrivet i styrdokumenten att eleverna ska få möjlighet att utveckla kunskaper om hantering och användning av dem. Elevernas inställning är enligt tidigare forskning mestadels positiv, vilket även visas i denna studie. De finns dock de elever som ser nackdelar med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. Därav syftar denna studie till att undersöka gymnasieelevernas inställning till digitala verktyg i matematikundervisningen, både i förhållande till vilka digitala verktyg de använder och vilken typ av gymnasieprogram de går på. För att göra det användes en webbenkätundersökning där respondenterna bland annat fick ta ställning till ett antal påståenden. Resultatet i denna studie visar ingen tydlig skillnad i inställning beroende på val av digitalt verktyg eller gymnasieprogram.