I detta arbeta har jag försökt ta reda på hur olika F-3 lärare arbetar för att stimulera elevernas taluppfattning i matematik. För att få en inblick i detta så ställde jag mig frågorna: Hur definierar lärare vad taluppfattning innebär? Vilka arbetssätt använder lärare för att stimulera elevernas taluppfattning? och vilka svårigheter kan finnas? För att få svar på dessa frågor så intervjuade jag sex olika lärare som arbetade i F-3.  Resultatet jag fick fram hade både likheter och skillnader. Alla lärare definierade dock taluppfattning på samma sätt, vilket var att man har en förståelse för tal. Något annat som alla lärare gjorde var att alla någon gång arbetade med grupparbeten för att stimulera elevernas taluppfattning, det som skiljde dem åt var hur ofta de gjorde det. På frågan som handlade om vilka svårigheter som kan finnas när man arbetar med taluppfattning var svaren olika, bland annat handlade de om hur man arbetar med andraspråkselever och att tillgodose alla elevernas enskilda behov.

Det är mycket att läsa i matematikundervisningen, mer än vad många tror eller tänker på. Eleverna som har lässvårigheter får därmed svårt att lära i matematiken även om det inte är själva uppgiftlösandet som är problemet. Inom matematik behöver eleverna läsa instruktioner för att veta vad de ska göra med uppgiften. Instruktionerna kan vara allt från några ord till ett helt stycke långa men i vilket fall så kan det göra att eleverna som har lässvårigheter inte förstår vad de ska lösa. Eleverna behöver därmed inte ha svårt för matematik utan det räcker att bara ha lässvårigheter för att inte nå matematikens kunskapskrav. Studien är viktig att genomföra då den bidrar med kunskap om hur en lärare kan stötta de eleverna som har lässvårigheter inom matematik.Syftet med studien är att, genom intervjuer, undersöka hur behöriga lärare stöttar elever med lässvårigheter i deras lärande i matematik.Metoden som använts i studien är en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urvalet var behöriga lärare i årkurs ett till tre där alla lärare skulle ha haft alla årkurser under sin yrkesverksamma tid. Intervjuerna inleddes med en berättarfråga där lärarna ombads ge konkreta exempel på hur de arbetat med eleverna som har lässvårigheter i matematik. Intervjuaren ställde följdfrågor till de givna exemplen.Resultatet visar att lärarna arbetar mycket för att eleverna som har lässvårigheter ska få ett lustfyllt lärande i matematik utan att deras svårigheter kommer i vägen. Lärarna använder sig inte utav matteböcker vilket skapar en undervisningssituation där dialog och samspel mellan lärare och elev samt elev till elev är i fokus. Lärarna använder sig av plockmaterial och bild som stöttning och även externa resurser för att eleverna som har lässvårigheter inte ska behöva läsa. Det förekommer även lite arbete med digitala verktyg där eleverna får färdighetsträning genom att spela matematikspel på Ipads.

No description available.

Detta arbete syftar till att undersöka hur lärare arbetar med tidsuppfattning i förskoleklassen samt varför de arbetar med det. Intervjuer med sex lärare gjordes för att synliggöra hur lärarna tänker och arbetar för att uppnå en god tidsuppfattning. Arbetet utgick från ett sociokulturellt perspektiv vilket delade in resultatet i materiella och språkliga verktyg. Resultatet visade att lärarna både använder konkret material men även språket i sin undervisning för att hjälpa eleverna att få en god tidsuppfattning.

Syftet med vår studie är att fördjupa kunskaper och ge goda exempel om vilka variationer som kan finnas kring arbetsformer och arbetssätt i matematikundervisningen. Vi vill sedan ta reda på hur lärare beskriver att matematikförmågorna kan komma i uttryck i de valda arbetssätten. Den teoretiska bakgrunden presenterar vad tidigare forskning beskriver om arbetsformer som helklass, grupp/par samt enskilt arbete. Den tar också upp arbetssätten som matematiska samtal, laborativ undervisning och problemlösande arbetssätt. Vidare förklaras även forskning kring varierad undervisning, läroboken och matematikförmågorna från läroplanen 2011. För att besvara våra forskningsfrågor har en kvalitativ metod använts med tillhörande observationer och intervjuer. Resultatet visar att arbetsformerna har varierat. Helklassundervisning har använts mest. Arbetssätten har varierat både kopplat till och utan läroboken. Förmågorna har även kommit i uttryck genom olika arbetssätt, men där samtal är centralt.

Syftet med denna studie är att undersöka och ta reda på vilka digitala verktyg används i matematikundervisningen i årskurs F-3, hur dessa verktyg används samt vilka för- och nackdelar lärare ser med användningen av digitala verktyg. Resultatet visar att de lärare som undervisar i F-3 använder sig av datorer, Ipads och smartboard i klassrummet. De fem lärare som intervjuades är överens om att IKT underlättar undervisningen, att man kan motivera elever lättare och jobba mer varierat. De anser att det är ett bra komplement att nå kunskapskraven, det öppnar nya möjligheter att nå eleverna och de ser mer fördelar än nackdelar med användning av IKT.

Formativ bedömning även kallad bedömning för lärande syftar till att utveckla elevernas kunskap och inte bara gradera dem efter deras prestationer. Begreppet har fått stor spridning i utbildningsdebatten under de senaste åren både internationellt och nationellt. Det nämns bland annat i kompetensutvecklingsinsatsen i form av ett matematiklyft. Studier lyfter de positiva effekterna vid implementerande av olika formativa bedömningsprocedurer i undervisningen. Men kritik har dock riktats mot den formativa bedömningspraktiken, att det inte alltid är så effektivt som det verkar. Dessa studier är mycket få och väldigt sällan är de gjorda i en svensk kontext. Studien har som syfte att undersöka vilka problem och svårigheter som lärarna upplever kan uppstå i svensk- och matematikundervisning som baseras på formativ bedömning. För att undersöka studiens syfte har en kvalitativ metod med intervju som redskap använts. Intervjuerna gjordes bland fyra lärare som har skilda utbildnings- och arbetslivserfarenhet och är verksamma i någon av grundskolans år F-3. Analys och bearbetning av studiens empiri gjordes med stöd av hermeneutiken och ett abduktivt angreppsätt. Studiens resultat visar; att syftet med undervisningen kan gå förlorat, att det verkar viktigare att komma vidare, men inte för att gynna lärandet, bristande metaspråk försvårar lärandet samt att negativa upplevelser kan uppstå bland elever och föräldrar vid användandet av formativ bedömning. Slutsatser som dras handlar om eleverna inte alltid verkar gynnas vid användandet av formativ bedömning i undervisningen. Studien bidrar till forskningsfältet då den är gjord i en svensk kontext samt att det ges exempel på hur bedömning som lärande, konformativ bedömning och deformativ bedömning kan komma till uttryck i ett undervisningssammanhang.

Elever med svenska som andraspråk uppnår sämre resultat i matematik än i andra skolämnen.Syftet med denna studie har varit att analysera hur andraspråkselever själva, respektivematematiklärare, upplever matematikundervisning för andraspråkselever, samt att ta reda på vadeleverna och lärarna har för tankar om hur man bör lägga upp undervisningen så att den på bästasätt gynnar andraspråkselever. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med åttaandraspråkselever i årskurs 4 och tre matematiklärare i årskurs 1-3. Studien har analyserats medutgångspunkt i aktuella forskningsrön och vedertagna teorier, vilka säger att andraspråkseleverska mötas av en elevcentrerad, språkutvecklande ämnesundervisning med utmaningar och högaförväntningar. Intervjuerna visar att eleverna inte upplever språket som något större hinder, ochatt de tycker att det går relativt bra för dem i matematik. Resultatet tyder på att de lär sig bäst närde får ta del av en varierad undervisning med höga förväntningar och rikliga möjligheter tillinteraktion och kommunikation. Lärarna har en positiv hållning och ser inga större hinder i att haandraspråkselever i undervisningsgruppen. Tvärtom är de inställda på att anpassa sinundervisning så att den passar alla elever, vilket är positivt ur specialpedagogisk synvinkel. Detycker att andraspråkselevernas medverkan gör att de måste vara extra tydliga, vilket gynnar allaelever.Nyckelord:

Problemlösning som metod vid svensk matematikundervisning är förhållandevis väl beforskat. Emellertid finns det endast ringa kunskap om hur svenska lärare beskriver sin egen undervisning där problemlösning förekommer. Det har även visat sig att lärare skapar uppgifter som ofta inte är tillräckligt utmanande för elever. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka sju lärares syn på problemlösning som metod i svensk matematikundervisning i årskurs 4 till 6 och hur dessa synsätt överensstämmer med elevernas möte med lärarnas konstruerade problemlösningsuppgifter. Detta syfte nås genom semistrukturerade intervjuer av lärare och videodokumentation av elevers lösningar av lärarnas konstruerade problemlösningsuppgifter. Resultaten för denna studie belyser hur lärare har sex framträdande uppfattningar om sin matematikundervisning där problemlösning ingår. Dessa sex framträdande uppfattningar som lärarna har är: En varierad undervisning, Uppgifterna är viktiga, Undervisningen sker i grupp, Processinriktad Undervisning, En varierad lärarroll, Undervisningen sker via lärobok. Resultatet belyser även hur elevers lösningar av lärarnas skapta problemlösningar genomfördes på fyra olika vis och dessa är: Rutinuppgiftslösningar, Visuella lösningar, Lösningar via matematiska begrepp och Lösningar på olika utmaningsnivåer. Fortsatt forskning på området bör undersöka och bekräfta de framträdande aspekter som visat sig fördelaktiga för undervisning där problemlösning används som metod i denna studie.

I dagens skola är matematikappar ett vanligt förekommande inslag i undervisningen. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka matematikappars påverkan på elevers lärande imatematik. Översikten har sammanställts utifrån två forskningsfrågor som ämnar att undersöka matematikappars effekt på elevers lärande och vad som kan förklara den eventuella effekten. Undersökningen genomfördes genom en granskning av elva utvalda vetenskapliga artiklar. En systematisk sökning utfördes i tre olika databaser - ERIC, ERC och Libsearch via Malmöuniversitet. För att precisera sökningen lokaliserade vi de centrala termerna i frågeställningarna, och tog sedan fram synonymer till sökorden för att inte utesluta relevanta resultat som möjligen hade missats. Sökorden översattes till engelska och kombinerades med olika booleska operationer i sökningarna för att få en bred träffbild. Träffarna granskades sedan manuellt och artiklarna inkluderades utifrån relevans för arbetet. Resultatet visar att ett flertal av de granskade studierna indikerar att användandet av matematikappar har effekt på elevers lärande i matematik, särskilt för elever i svårigheter. Det som kan förklara effekten är att en tidig användning av matematikappar kan hjälpa elever att bygga grundläggande matematisk färdighet, och att appens design är en betydelsebärande faktor. Resultatet tyder även på att elevers motivation och engagemang ökar vid användandet av vissa matematikappar. Det är dock viktigt att hålla ett kritiskt perspektiv vid läsning av översikten, dels då de inkluderade studierna är begränsade i antal, dels då fler studier efterfrågas för att ge en mer heltäckande bild av området.