Syftet är att få fördjupad kunskap om och förståelse av några pedagogers undervisningsstrategier i matematik för att möta elever med diagnosen autism och med hinder i sitt lärande. Den genomförs med halvstrukturerade intervjuer. Studien belyser fyra forskningsfrågor: Vilken erfarenhet har pedagogerna om autismspektrumtillstånd i grundskolans matematikundervisning och hur upplever de sitt behov av kompensutveckling? Vilka svårigheter eller hinder upplever några pedagoger i grundskolan att elever med autism har i matematiklärandet? Vilka erfarenheter har några pedagoger av framgångsrika strategier och anpassningar i matematik för elever med autism? Det empiriska materialet analyseras genom en innehållsanalys. Vid tolkning av resultaten har studien utgått från det sociokulturella perspektivet, de kategoriska och relationella perspektiven och KASAM. Resultaten visar att hälften av pedagogerna utrycker att de önskar mer kompetensutveckling. En annan slutsats är att de svårigheter som elever med autism har med matematiken främst beror på funktionsnedsättningen och inte enskilda matematiska moment. Några anpassningar som framkommer i studien är användningen av visuellt stöd, scaffolding, strukturerade scheman och checklistor samt pedagogernas kunskap om autism. Studiens ambition är att bidra med framgångsrika undervisningsstrategier och anpassningar, då kunskapsluckor finns inom forskningen kring matematik och elever med autism.

Syftet med denna studie är att beskriva de utmaningar som lärare upplever och anpassningar de beskriver i matematikundervisningen med fokus på resonemangs-förmåga i arbetet med elever som har svenska som andraspråk. För att få fram lärares beskrivningar av utmaningar och anpassningar i undervisningen samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare. I analysen av insamlade data arbetades det fram fyra kategorier av utmaningar och fem kategorier av anpassningar. De fyra kategorier av utmaningar som framkom är: bristande begreppsförmåga, matematiken eller svenskan?, bristande självförtroende och lärarens kompetens och inställning. De fem kategorier av anpassningar som framkom är: använda starkaste språket, kommunikativa strategier, alternativa strategier, tid och repetition och metodförmåga före resonemang. De nio kategorierna återfinns i olika utsträckning i litteraturgenomgången. Det saknas kunskap om hur utmaningen Matematiken eller svenskan? kan bemötas för att hjälpa lärare att ge rätt stöd till elever med svenska som andraspråk. Det saknas även kunskap om hur anpassningen att använda alternativa strategier som konkret material eller bilder påverkar elevers utveckling av resonemangsförmåga.

What students write is assumed to show their knowledge in mathematics, although they seldom are given the opportunity to learn about what a well written text can look like. Teaching mathematics should include to equip students with tools for functional writing in a cognitive meaning as well as a social. This study examines how students use representation when writing during problem solving. In addition, the quality of their texts is assessed with the social function in focus. The participating students have through action research taken part of teaching about the Singapore model method. By analyzing pre and posttests a change in their writing was made visible, a change that resulted in improved quality. The model method is well known as a strategy for problem solving, but this study shows that it also can be used to present information to a reader. Therefore, it is suggested that the model method can be used in mathematics teaching to improve students’ writing skills in a social sense. / <p>Matematik</p>

I dagens skola finns det ungefär 140 olika modersmål representerade, vilket gör att skolan präglas av mångfald och blir en kulturell mötesplats. Detta ställer höga krav på att undervisningen utvecklar både språk- och ämneskunskaper, vilket skolans styrdokument betonar. Syftet med studien var därför att undersöka hur gymnasielärare i matematik beskriver språkutvecklande arbetssätt i sin undervisning med flerspråkiga elever. Genom en kombination av enskilda intervjuer och fokusgruppsintervjuer med 20 matematiklärare på gymnasiet undersökte vi vad som kännetecknar lärarnas beskrivningar av språkutvecklande arbetssätt samt vilka utmaningar de möter i sin undervisning. Lärarnas svar analyserades utifrån sociokulturell teori samt ur ett relationellt perspektiv. Resultatet visade att lärarna i sin undervisning stöttade eleverna med såväl vardagsspråk som ämnesspråk för att eleverna ska utveckla både språk- och matematikkunskaper. De använde en kontextrik undervisning och försökte möjliggöra för interaktion i klassrummet för att öka elevernas förståelse och delaktighet. Modersmålet användes till viss del som en resurs i undervisningen för grupper på språkintroduktion. De utmaningar lärarna lyfte fram handlade om svårigheter i att avgöra om det finns språkliga eller matematiska hinder för elevernas matematikutveckling och att elevernas olika kulturella erfarenheter ibland skiljer sig från det som de möter i matematikundervisningen. Utifrån studiens resultat drog vi slutsatsen att matematiklärarna på såväl nationella program som språkintroduktion använde språkutvecklande arbetssätt i sin undervisning och att de utmaningar som framkom skulle kunna mötas genom ett interkulturellt förhållningssätt i undervisningen, där mångfald utgör en resurs i elevernas lärande och interaktion.

Arbetets syfte är att få en bättre förståelse för hur matematiklärare anser att införandet av digitala läroböcker har påverkat deras arbetsmiljö. I detta arbete kommer det även att undersökas hur införandet av digitala läroböcker i skolämnet matematik har påverkat elevernas lärande. Underlaget för analysen är fem lärare på olika skolor som undervisar matematik på gymnasienivå i södra Skåne. Jag använder mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med lärarna. För att undersöka detta använder jag TPACK- modellen, teknologisk, pedagogisk och ämnesmässig kunskap, (Mishra &amp;Koehler, 2006) som ett teoretiskt ramverk. Den insamlade data analyserad baserat på Braun och Clarkes (2006) tematiska analys. Resultatet av studien visar på att de flesta lärarna är positiva till införandet av digitala läroböcker i matematikundervisningen och de anser att digitala läroböcker gynnar elevernas lärande och sparar lärarnas tid. Vidare visar studien i enlighet med tidigare forskning på lärarnas behov av att utveckla deras teknologiska kompetens och få utbildning och stöd på hur teknologin kan användas i undervisning utifrån ämnesmässiga och pedagogiska aspekter.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka undervisningen av divisionsalgoritmer för att redogöra för vilka svårigheter elever har med användningen av divisionsalgoritmer samt vilka strategier lärare kan tillämpa för att hantera dessa svårigheter. Vetenskapliga artiklar som besvarar dessa frågeställningar söktes fram genom databaserna Scopus och ERIC och valdes sedan ut baserat på förutbestämda urvalskriterier. Studiens resultat sammanställdes enligt en tematisk analys där olika teman formulerades utifrån artiklarnas innehåll för att ge svar på frågeställningarna. För att beskriva elevers svårigheter med divisionsalgoritmer skapades tre teman: 1) Att förstå varför; 2) Positionssystemet; och 3) Begreppet rest. Vidare skapades fyra teman som identifierade olika undervisningsstrategier för att hantera ovan nämnda svårigheter: 1) Arbeta successivt med förståelse från tidig ålder; 2) Jämföra flera algoritmer; 3) Organisera strukturerad övning; och 4) Låta elever diskutera i grupp. Från resultatet drogs framförallt slutsatsen att elever har svårt att förstå innebörden av varje steg i algoritmerna vilket bör tas hänsyn till i undervisningens upplägg. / This literature study aims to examine the teaching and learning of division algorithms to report on what difficulties students have in using division algorithms and what strategies teachers can apply to manage these difficulties. The search for academic journals that focus on these research issues were made in two databases called Scopus and ERIC, and the articles were then selected for this study based on predetermined selection criteria. The result for this study was compiled through a thematic analysis in which different themes were formulated based on the content of the articles to answer the research questions. Three themes were created to describe the students’ difficulties with division algorithms: 1) To understand why; 2) The place value system; and 3) The term remainder. Furthermore, four themes were created to identify different teaching strategies to manage the difficulties mentioned above: 1) To work gradually with understanding from a young age; 2) To compare different algorithms; 3) To organize structured practice; and 4) To let students discuss in groups. One conclusion based on the result was that students have a hard time understanding the meaning behind each step of the algorithms which should be considered when planning the teaching and learning of the subject.

Syftet var att undersöka hur lärare utformade sina lektionsplaneringar till form och innehåll för att inkludera alla elever i undervisningen och för att elever ska kunna utvecklas så långt som möjligt genom matematikundervisning. Lektionsplaneringar från 14 lärare samlades in, vilket följdes upp med semistrukturerade intervjuer med lärarna. Studien utgick från den sociokulturella teorin och var kvalitativ med kvantitativa inslag. Resultatet visade tre kategorier av lektionsplaneringar: den effektiva, den fylliga och den omfattande. I samtliga kategorier identifierades två underkategorier, med eller utan matematikbok. Bedömning användes för att forma undervisningen utifrån elevernas behov. Den ledning och stimulans som gavs till samtliga elever, oavsett om de var i behov av stödinsatser eller hade kommit långt i sin matematikutveckling, var variationer av svårighetsgrad på material och kamratlärande via sociala samspel. Det som inte syntes i lektionsplaneringarna var stödinsatser. Lärarna föreföll ha delar av planeringar i huvudet, till exempel stödinsatserna. Elever som kommit längre i sin matematikutveckling fick klara sig mer själva än andra eller agera hjälplärare. Studien visade att kollegiala samtal kan utveckla undervisningen till att bli mer inkluderande och differentierad. En implikation till speciallärare var att, tillsammans med lärare och genom lektionsplaneringar, arbeta för en differntierad lärmiljö som inkluderar samtliga elever.

Detta examensarbete är en kvalitativ undersökning om Singaporemodellens användning isvenska matematiska klassrum från ett lärarperspektiv. Fördelar och utmaningar synliggörsvia målstyrda intervjuer med lärare som använder sig av modellen. Data har samlats in samtanalyserats baserat på grounded theory. Resultatet visar att lärarna som är med i studienbesitter goda erfarenheter av modellens struktur samt arbetssätt. Lärarna upplever att elevernauppvisar en god attityd till lektionsstrukturen och elevresultaten upplevs högre än denperioden innan metoden applicerades i klassrummet. Studien visar att införandet avSingaporemodellen i svenska klassrum skett behändigt då läromedlet samt laborativa materialär till stor stöttning för lärarna. Slutligen upplevs den aktiva lärarrollen som utmanande därerfarenhet är en nyckel till framgång i undervisningen. Den tydliga strukturen för lärarna samtutvecklingen av den kommunikativa förmågan för eleverna visar sig vara två centralafördelar. En stor utmaning enligt undersökningen är att inkludera alla elever beroende pånivåskillnader hos individerna.

Sammanfattning I matematikundervisningen är både kommunikativa inslag och specialpedagogiska insatser betydelsefulla för eleverna. Syftet i den här studien var att få fördjupad kunskap om vilka erfarenheter elever i gymnasiet har av sin tid i grundskolan, åk 1- 9 samt gymnasiet vad gäller inkluderande undervisning i matematik. Specifikt undersöker studien elevers perspektiv på hinder och möjliga insatser i samband med undervisningssituationer i matematik. Studien har tillämpat en flermetodsforskning, dvs. genomfört både kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer. Dels tyder studiens resultat på att social delaktighet under matematiklektionerna var viktig för att öka elevers intresse för ämnet matematik, dels indikerar resultatet att elever i studien anser att specialpedagogiska insatser har betydelse för elevers upplevelser av ämnet matematik. t.ex. var det viktigt att elever erbjöds förutsättning att kommunicera och resonera om matematiska inslag och att läraren delade in elever i grupper. Studien visar att speciallärare och undervisande lärare kan få betydande information om den sociala delaktighetens betydelse då elevers perspektiv beaktas.

Grundat på tidigare erfarenhet och forskningsöversikter har det bildats en uppfattning om att högpresterande elever är en grupp som tyvärr oftast inte ges den ledning och stimulans som de behöver för att komma vidare i sin kunskapsutveckling. Syftet med denna studie har således varit att undersöka om och på vilket sätt högpresterande elever ges utmaning och stimulans i sin matematikundervisning i årskurserna 1–6. Undersökningen i studien har utgått från en kvalitativ metod i form av intervjuer varav frågorna skickats ut via e-mail till sex stycken verksamma lärare som har erfarenheter av högpresterande elever i matematik. Resultatet visade att lärarna erbjuder de högpresterande eleverna utmaning och stimulans främst i form av acceleration och differentiering. Resultatet visade även att högpresterande elever har en risk att inte prioriteras i en skolvärld där skolan bör fokusera på de elever som är lågpresterande. Slutsatsen är att högpresterande elever enligt verksamma lärare utmanas och stimuleras tillräckligt men att aspekter som tid, resurser, kunskaper och att lågpresterande elever prioriteras kan göra att de högpresterande kommer i andra hand.