Detta examensarbete kommer inledningsvis att presentera en överblick över forskningsområdet kring digitala verktyg inom matematikundervisning. Den forskningsöverblicken kommer främst handla om olika aspekter kring digitala verktyg som påverkar hur bra verktygen fungerar inom undervisningen. Baserat på dessa aspekter, har sedan en enkätundersökning utförts på tre olika skolor inom Gävle Kommun, för att undersöka hur de använder digitala verktyg inom matematikundervisning och hur bra dessa fungerar. Enkätundersökningen bestod av både en lärarenkät och en elevenkät för att få ett perspektiv från båda parter. Resultatet visade att skolorna använde digitala verktyg i relativt stor utsträckning och att många elever och lärare ansåg att verktygen höjde elevernas motivation och måluppfyllelse. Dock visade det sig att samtliga lärare upplevde stora tekniska problem i användandet av verktygen. Det framgick också att lärarna nästan uteslutande använder verktygen till någon form av färdighetsträning inom matematikämnet.

Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare ser på taluppfattning i förskoleklass och årskurs 1 och hur de väljer att arbeta för att utveckla den hos eleverna. För detta ändamål valdes sju lärare som arbetar inom förskoleklass, årskurs 1 – 3 och som speciallärare ut för kvalitativa intervjuer. Studiens teoretiska referensram är Gelman och Gallistels fem räkneprinciper för att utveckla en god taluppfattning och intervjuerna har således analyserats utifrån dessa. Resultatet visade att lärarna uppfattade taluppfattning på ett vis som stämmer överens med Gelman och Gallistels modell. För att utveckla elevernas taluppfattning i förskoleklass och årskurs 1 valde lärarna att arbeta med olika räknestrategier, praktiskt arbete samt att ägna mycket tid åt det grundläggande arbetet med talområdet 1 – 10.

Decimaltal är ett område inom matematik som har stor betydelse för elever i grundskolans mellanstadium. Förståelse för decimaltal bygger grund för vidare kunskaper inom andra matematiska områden såsom tal i procent- och bråkform. Denna studie belyser vilka svårigheter och missuppfattningar som uppstår hos elever när de möter decimaltal och hur undervisning kan utformas om decimaltal för att elever ska utveckla förståelse. Vanliga konkreta material som används vid undervisning om decimaltal är meterlinjalen och pengar. Materialen används för att konkretisera och synliggöra decimaltal. Elever behöver skapa förståelse för tals platsvärden för att kunna identifiera tals storlek. De möter decimaltal både i skolan och i olika vardagssammanhang. Förståelse för decimaltal kan skapas genom kontextbaserade uppgifter som eleverna kan relatera till. Utgår undervisningen från ett vardagligt perspektiv kan intresset för matematiken öka och det kan leda till att elever tillämpar kunskaperna i vardagliga sammanhang. Forskningen som används i litteraturanalysen beskriver elevers svårigheter och missuppfattningar för decimaltal. Resultatet visar att både svårigheter och missuppfattningar för decimaltal leder till felaktiga svar. Dessutom visar resultatet att användning av konkret material kan leda till att elever utvecklar förståelse för decimaltal.

Skolverket (2020) redovisar i sin timplan att mellanstadiet idag består av 410 undervisningstimmar i ämnet matematik. Skolan ska därmed förse elever med möjligheter attinhämta kunskap i matematik som ska ge förutsättningar att kunna fatta vardagliga beslut ochdelta i samhället. Under vår praktik under lärarutbildningen iakttog vi att det läromedel somanvänds än idag är detsamma som under vår skolgång, vilket innebär attmatematikundervisningen fortfarande är huvudsakligen läroboksbunden. Matematikboken somläromedel har länge blivit ifrågasatt gällande vilka matematiska kunskaper som tillgodoses vialäromedlet och vilka som blir åsidosatta. Detta väckte ett intresse för att studeramatematikbokens påverkan på elevernas matematiska förståelse, då trots ifrågasättandet somskett över tid har man fortsatt valt att använda sig av matematikboken som en huvudsakliglärokälla. Undersökningen syftar därmed till att bidra till en fördjupad förståelse inför vårkommande profession av läromedlets för-, och nackdelar för att kunna använda den optimalt föratt utveckla elevernas matematiska kunskaper på bästa sätt. För att besvara vår frågeställning harvi arbetat utifrån en systematisk insamling av ett flertal studier, som sedan har granskats ochsammanställts. Granskningen har omfattat artiklar från Sverige, England, Tyskland, Frankrikeoch Indonesien, vilket konstaterar läromedlets starka ställning i den traditionellamatematikundervisningen världen runt. Resultaten lyfter fram olika faktorer som måste beaktasför att kunna besvara frågeställningen. Dessa faktorer utgjordes främst av hur lärobokensutformning, elevernas möjlighet till individuellt arbete i läroboken, samt lärarens användning avläromedlet. Andra faktorer som även har belysts spela stor roll är elevernas motivation ochmöjlighet att relatera till ämnet. Sammanfattningsvis har vi kunnat konstatera attmatematikboken utgör en central roll i dagens undervisning, men att den inte fungerar som ettenskilt lärounderlag för att ge eleven en optimal förutsättning för kunskapsinhämtning. Iställethar vi sett ett stort behov av lärarens förtydligande av läromedlets innehåll. Detta gäller främst dedelar som berör utvecklandet av det matematiska språket, genomgång av teori och för att sättamatematiken i en vardaglig kontext, som visat sig vara väldigt viktigt för att utveckla en rationellförståelse.

The aim of this literature study is to critically examine if and how digital games can promote students' development in mathematics. Given that digitalization is increasing in society, this subject was considered interesting and relevant.  To be able to give an accurate answer to the overall aim, two sub-question were formulated; what significance does the teacher have for how digital games can promote students’ development in mathematics, and how can digital games motivate students when teaching mathematics?   Data have been collected from several databases, and the results of the journals have been summarized and analyzed. The result indicates that digital games can increase students’ development if the teachers are well prepared and the games are motivating and contains a feedback-system.

IKT (informations- och kommunikationsteknologi) används i allt högre omfattning i undervisningen. Frågan är om och hur undervisningen förändras i och med detta. I denna studie har syftet varit att studera hur användningen av IKT inverkar på elevernas agerande i några olika aktiviteter i matematik, vissa utförda med stöd av IKT. Aktiviteterna har studerats utifrån hur eleverna har agerat samt hur de har kommunicerat i dessa aktiviteter. Situationerna har varit multimodala vilket gör att eleverna fått tillgång till olika representationer av funktioner, vilket utgör det matematiska innehållet för studien. Elevers agerande och kommunikation har dokumenterats i tre olika aktiviteter med videokamera. Datamaterialet har transkriberats och analyserats genom interaktionsanalys. Vid analysen har ett ramverk bestående av socialsemiotik och affordance använts. Resultaten visar att elever söker efter liknande sätt att agera oavsett om de använder IKT eller inte, framförallt att hitta vägar för att kontrollera sina svar. Resultaten visar även att eleverna använder olika semiotiska resurser i sin kommunikation samt att de tillgängliga representationerna påverkar valet av semiotisk resurs. Det är sällan som en talad mening ger hela budskapet, meningsutbyten sker i regel genom en interaktion mellan olika resurser. Videofilmning har varit en användbar metod för att dokumentera olika semiotiska resurser.

Syftet med studien har varit att få fördjupad kunskap om arbetet med barn i förskolan och grundskolans tidiga år som riskerar att hamna i matematiksvårigheter. För att få svar på forskningsfrågorna genomfördes en kvalitativ studie med elva semistrukturerade intervjuer, varav tre gjordes som fokusgruppsintervju. Intervjuer gjordes med pedagoger i förskolan, förskoleklass och årskurs 1. Därefter transkriberades intervjuerna och data analyserades genom kategorisering utifrån forskningsfrågorna i matrisform. Resultatet i studien visar att pedagogerna ser både möjligheter och hinder med sitt uppdrag. Faktorer som påverkar pedagogernas arbete är styrdokumenten, personalens utbildning och kompetens, gruppstorlek och tid samt barnens skiftande behov. Samtliga pedagoger i studien uttrycker vikten av att lärande sker i samspel med andra, vuxna såsom barn. I resultatet synliggörs också speciallärarens roll i verksamhetens alla delar.

Syftet med denna studie var att ur lärares perspektiv ta reda på vilken effekt lärare ser på rörelseaktiviteter i matematikundervisningen. Denna studie utgår från lärarnas perspektiv eftersom det är av intresse att se och förstå vilka uppfattningar som de deltagande lärarna i denna studie har inom detta område. Vidare kommer även studien innefatta de erfarenheter som dessa lärare har inom ramen för den fysiska aktivitetens påverkan på eleverna. Datainsamlingsmetoden i studien utgår från en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer med åtta lärare placerade på olika platser i Sverige. Samtliga lärare arbetar vid tillfället på lågstadiet och undervisar bland annat i matematik. När alla intervjuer var genomförda med respektive lärare samlades all data in och analyserades med hjälp av en kvalitativ inriktad innehållsanalys. Metoden lämpade sig väl att använda i denna studie eftersom den skrivna och verbala kommunikationen analyserades samt med stöd från intervjuerna var det möjligt att få en förståelse över vilka effekter lärare ser på rörelser i matematikundervisningen. De intervjuade lärarna har också beskrivit hur de introducerade rörelseaktiviteter i samband med matematikundervisningen. Efter de genomförda intervjuerna visade resultatet på att de rörelseaktiviteter som lärarna genomförde ledde till ökad koncentrationsförmåga hos eleverna, enligt lärarnas uppfattning. Följaktligen resulterade det även till att eleverna blev mer motiverade inom matematikämnet samt att deras inlärningsförmåga positivt förbättrades. De positiva effekterna på elevernas inlärningsförmåga visade sig genom mer fokuserade elever och på förbättrade matematiska prestationer. Det var något som lärarna i studien såg vid bedömningarna som gjordes inom matematikämnet, vilka jämfördes mot de bedömningarna som gjordes vid samma tidpunkt föregående år. Slutsatsen utifrån resultatet i denna studie är att några lärare beskriver oroligheter kring kunskaper och tidigare erfarenheter när det kommer till den fysiska aktiviteten. Även tidspressen och lärarkollegor som inte är positiva till denna arbetsmetod kan vara en bidragande orsak till att det finns lärare som använder rörelseaktiviteter till liten del i undervisningen, samtidigt som det finns lärare som använder det mer. Trots att det även framkom negativa sidor i intervjuerna, visar det sig trots allt i resultatet att den dagliga fysiska aktiviteten är gynnsam för elevernas koncentrations- och motivationsförmåga samt kan förbättra inlärningsförmågan inom matematikämnet.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur matematikundervisningen ser ut och därmed belysa vilka framgångsfaktorer som finns för de särskilt begåvade eleverna i matematik. Studien beskriver detta ur både lärare och elevers perspektiv då de inte alltid stämmer överens. Metoden som användes för att göra detta var först en kvantitativ undersökning i form av enkäter till såväl lärare som elever. Sedan övergick den till en kvalitativ metod i form av lärarintervjuer. Den teoretiska utgångspunkten har varit den sociokulturella teorin med fokus på den proximala utvecklingszonen. Resultatet visade att många lärare beskriver det som svårt att både identifiera och undervisa dessa elever. Både lärare och elever tydliggör hur eleverna ofta arbetar på egen hand med anpassade läromedel. För att de särskilt begåvade eleverna ska utmanas och vidareutveckla sina matematiska kunskaper visar denna studie att kartläggning och kommunikation är grunden. Kartläggningen är viktig för att eleven ska ha möjlighet att hoppa över sådant som den redan kan. Repetition av redan befäst kunskap är förödande för de särskilt begåvade eleverna då det ofta leder till dalande motivation. Kommunikation mellan lärare och elev, i lärarkollegiet och mellan lärare och vårdnadshavare, är viktigt för att strukturera en fungerande undervisning för eleven. Vidare visade studien att den vanligaste framgångsrika metoden i matematikklassrummet, är att arbeta med rika matematiska problem som kan lösas på flera olika nivåer.

Utvecklingen inom tekniken har medfört att skolan och dess läromedel har digitaliserats. Med digitala läromedel i undervisningen förändras sättet man arbetar på. Vilka krav digitala läromedel ska uppfylla, samt vilka möjligheter och hinder som finns med digitala läromedel i undervisningen behöver förtydligas. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur utvalda lärare i årskurs 1–3 använder läromedlet ”Favorit matematik” digitalt i matematikundervisningen. För att kunna ge en tydlig bild av hur det digitala läromedlet används och i vilket sammanhang lärarna väljer det digitala läromedlet, valdes teorin;”Technological Pedagogical and Content Knowledge” (TPACK). Studien genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1–3. Studiens resultat visar att lärarna ser den digitala versionen som ett komplement till den analoga versionen för att ge eleverna en varierad undervisning, vilket de menar kan bidra till att eleverna blir motiverade till lärandet. En möjlighet som det digitala läromedlet skapar vid undervisningen är att elever som lättare tar in kunskap visuellt kan vara mer delaktiga vid genomgångar. Studien påvisar även nackdelar och hinder vid användandet av det digitala läromedlet då elevernas motorik kan försämras om de inte får öva på att skriva med papper och penna. Dessutom kan uppkopplingen krångla och därmed försvåra undervisningen.