Syftet med studien var att analysera lärarnas beskrivningar av sitt arbete med nyanlända elever i matematik på gymnasiet för att identifiera möjligheter och hinder för lärande i matematik. Oftast är det ämnet matematik som gör att eleverna inte får en behörighet till att kunna fullfölja sin utbildning och uppnå gymnasieexamen. En utbildning utgör en av de viktigaste resurserna för ungdomar och unga vuxnas framtid på arbetsmarknaden och för deras delaktighet i samhället. Antalet elever i gymnasieskolan har ökat de senaste åren och den största ökningen har skett på introduktionsprogrammet Språkintroduktion. Språkintroduktionen riktar sig till nyanlända elever och har tyngdpunkten på utbildning i det svenska språket så att eleverna kan fortsätta sin utbildning på ett nationellt program. Information av lärarna på skolorna kan fungera som ett viktigt underlag i arbetet med att utveckla undervisningens kvalitet och effektivitet för att ge en gynnsam miljö för lärande i matematik med nyanlända elever. Intervjuer gjordes med tio lärare som undervisar nyanlända elever i matematik på gymnasiet och svaren analyserades utifrån den teoretiska utgångspunkten symbolisk interaktionism där personen blir till i den kontext som den är i för stunden. Lärarna betonade vikten av organisatoriska resurser som att eleverna behövde arbeta i små grupper eftersom elevernas kunskaper och erfarenheter hade stor spridning vilket är en resursfråga. Det framkom även värdet av att eleverna fick modersmål- eller studiehandledningsstöd i undervisningen för att eleverna skulle få tillgång till matematiken genom sitt modersmål. / Skolframgång för nyanlända: möjligheter, hinder, identiteter och samverkan

Denna systematiska litteraturstudie inriktar sig på konkret material i matematikundervisning och inom taluppfattning. Syftet med studien är att beskriva vad forskning anser är av vikt vid användandet av konkret material i matematikundervisningen och inom taluppfattning. Studien bygger på 11 vetenskapliga publikationer som valts ut och strukturerats för en innehållsanalys i ett kategoriseringsschema där vetenskaplig forskning om konkret material analyserats och sammanfattats. Publikationerna som studien bygger på har även analyserats utifrån teoretiska utgångspunkter och ramverk då detta påverkar studiens utfall. Resultatet tyder på att det finns både styrkor och svagheter med användandet av konkret material både generellt i matematikundervisning och inom taluppfattning. De generella styrkor som beskrivs är att konkret material förbättrar inlärning, väcker elevers intresse, att det passar alla elever samt utvecklar fler strategier och metoder. Styrkor inom taluppfattning är bland annat att elever utvecklar förståelse för en-till-en samt lättare förståelse för tal och matematiska beräkningar. De generella svagheter som beskrivs är lärares bristande kunskap om konkret material, materialet kan leda till missförstånd och förvirring hos elever, det är barnsligt och materialet i sig leder inte till garanterad kunskap. Svagheter inom taluppfattning är bland annat att lärare använder tiobasmaterial för både positiva och negativa tal, elever har svårt att förstå tals relativa storlek och dess position på tallinjen. När lärare ska använda konkret material i sin undervisning behöver de ha ett tydligt syfte och mål. De behöver även kunskap om vad, hur och varför materialet ska användas. Lärare behöver överväga styrkorna och svagheterna med det konkreta material de avser använda.

I detta examensarbete ställs frågan vilka effekter laborativ matematikundervisning har på elevers matematiska förståelse när det gäller matematikområdet bråk. Examensarbetet är en forskningsstudie där sammanlagt 8 avhandlingar och vetenskapliga artiklar lyfts fram för att söka svar på frågan kring laborativt material och elevers matematiska förståelse. Studierna samlades in via sökmotorerna ERIC (Escbo), DiVA- portalen samt SwePub. Studierna lyfter olika exempel på hur lärare arbetat med laborativa material i sin matematikundervisning, till exempel med playdough och berättande som hjälpmedel. De lyfter också vikten av att elever tidigt behöver förstå att det finns fler tal än heltal. Forskare menar att det laborativa materialet måste ha ett mål och syfte för att det ska bli meningsfullt och bidra till elevers förståelse. Annars finns det en risk att det bara blir underhållande eller skapar förvirring bland eleverna och de går miste om den matematiska förståelsen. Slutsatsen som dras är att elevers förståelse för bråk kan bli djupare av att använda laborativa metoder i undervisningen. Studierna visar att förståelsen för bråktals delar och helhet, addition av bråk samt jämförelser av bråk kan gynnas.

Inledning Björklund och Palmér (2018, s. 210) lyfter att en undervisningsmiljö med en hög pedagogisk kvalitet skapas om pedagogen aktivt deltar och i samspel med barnen planerar för en matematisk verksamhet där barnens intresse och erfarenheter tas tillvara på. Våra erfarenheter under förskollärarutbildningen och våra år som yrkesverksamma är att matematik kan upplevas som svårt och att matematikundervisningen i den svenska förskolan till stor del präglas av antal och siffror. Syfte Syftet med vår systematiska litteraturstudie är att undersöka vilka matematiska aktiviteter och strategier som används av pedagoger i förskolan idag, samt vilken roll pedagogen har i matematikundervisningen. Metod Vi har valt att analysera vetenskapliga artiklar för att undersöka vilka strategier pedagoger arbetar med i sin matematikundervisning i förskolan, samt vilken roll de har i matematikundervisningen. Resultat I vårt resultat utifrån vetenskapliga artiklar kan vi konstatera att pedagogens roll är avgörande för hur matematikundervisningen i förskolan är utformad. Pedagogen ska vara en vägledare som genom samspel och olika strategier skapar möjlighet till matematisk förståelse hos barnen. Pedagogen ska ta hänsyn till varje barns olika förutsättningar samt ta tillvara deras intresse och initiativ när de planerar sina matematiska aktiviteter.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares och barnskötares inställning till matematik i förskolan samt hur yttre faktorer som sker i verksamheten kan påverka matematikundervisningen. Studiens syfte är angeläget då vi författare mött både förskollärare och barnskötare med olika inställning till matematikämnet i förskolan. Men även i ett samhälleligt perspektiv, då elever går ut med sämre resultat i just ämnet matematik. Utifrån detta perspektiv kan matematikämnet behöva många års träning, vilket då kan relateras till att denna träning bör starta redan i förskolans värld. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med inslag av en tolkande hermeneutisk metod, med sex förskollärare och sex barnskötare från åtta olika förskolor i Uppsala. Empirin analyserades och bearbetades med utgångspunkt i ett ramfaktorteoretiskt perspektiv tillsammans med de tillhörande begreppen förutsättningar, transformering och realisering. Resultatet visar att yttre faktorer som personalbrist, gruppstorlek, kompetens och förskolans styrdokument synliggör både skillnader och likheter i respondenternas utformning av matematikundervisning. Resultatet synliggör även skillnader och likheter i hur förskollärarnas och barnskötarnas inställning påverkar hur matematikämnet kommer till uttryck i förskolan, både i planerad och spontan undervisning. Den största skillnaden i resultatet synliggörs i respondenternas inställning till läroplanen. Förskollärarna uttrycker att läroplanen har blivit mer tydlig och lättare att arbeta med. Medan samtliga barnskötare inte kan uttrycka sig över huvud taget när det kommer till den reviderade läroplanen och dess innehåll. Likheter i resultatet kan ses i samband med synsättet på den spontana matematikundervisningen samt att flera utav respondenterna från båda delstudierna belyser vikten av att byta erfarenheter med varandra i sitt arbete i förskolan.

Syftet med arbetet är att undersöka vad det är som påverkar elevers attityd till matematik samtvad vi som lärare kan göra för att främja en god attityd. Flera forskare menar att den negativasynen på matematik kommer ifrån samhället. Samhällets negativa ton gör att elever ifrågasätterom matematiken är användbar, vilket i sin tur påverkar deras attityd till ämnet då eleverna anseratt matematiken är oviktigt. För att motverka detta menar forskningen att lärare ska försöka göraså eleverna ser möjligheterna med matematik genom ett dynamiskt istället för ett statisktmindset. Forskning visar också att lärarna ska jobba med elevernas självbild. Elevernas självbildoch självförtroende har stor påverkan på resultaten samt synen på matematik hos eleverna.Frågeställningen är tvåfaldig vilket gjorde att sökprocessen delades upp till vardera fråga.Sökprocessen har begränsats till stor del med hjälp av olika tidsspann samt begränsning till ämnetmatematik. Detta för att skapa ett djup i vår sökning i form av en historisk tillbakablick till vårtvalda ämne. Det som framkom genom vår sökprocess är att det finns mycket relevant forskningkring båda våra frågeställningar och att biblioteket har varit till stor hjälp för att hitta relevantlitteratur till vår litteratursökning.Resultat av arbetet visade att attityden till matematik börjar utanför skolan. Föräldrar samtsamhället och media har en negativ attityd till ämnet matematik vilket påverkar eleven utifrån.Den nuvarande matematikundervisningen med arbete i matematikboken samt prov gör att eleverrangordna sig i klassrummet vilket möjliggör att elever kan jämföra sig. Detta gör att elever sompresterar sämre än andra sänker sitt självförtroende. Forskning visar också att det finns en allmänuppfattning om att vissa elever har en “gåva” som är duktiga på matematik vilket gör att eleversom inte fått denna gåvan tror att de aldrig kan bli bra på matematik.För att arbete med dessa problem i klassrummet menar forskare att lärare ska jobba med att geeleverna känslan att de lyckas och tar sig framåt. De menar också att läraren måste göra elevernabekväma med att ha fel genom att utveckla ett dynamiskt mindset så det vågar ta sig an problem.Lärare ska också öppna upp för kommunikation i klassrummet och gå ifrån den traditionellaundervisningen vilket gör att ämnet inte blir slutet och styrt. Formativ bedömning kan ocksåimplementeras i undervisningen för att flytta fokus ifrån provresultaten till vad eleven behöverlära sig3Som matematiklärare innebär detta att tidigt arbeta för att främja elevers attityder till matematik.Lärare måste arbeta för att öppna upp ämnet för diskussioner samt att visa att den inte barainnehåller regler och olika metoder. Lärare bör utgå ifrån att eleverna har en negativ inställningar.Det handlar i grund och botten att ge eleverna möjligheten att se att matematiken inte är så somsamhället ritat upp den.

Den digitala vågen har växt sig starkare och genomsyrar nu dagens samhälle. Barnen i skolan är födda in i en verklighet som omges av olika former av teknik samt teknologi som bland annat AI, elbilar och mobiltelefoner. Det är väldigt naturligt att olika digitala program samt digitala hjälpmedel ska finnas även i skolan. Den här kunskapsöversikten syftar till att undersöka hur elevers matematiska förmåga påverkas av användandet av digital teknologi i matematikundervisningen. Från sammanställningen av resultatet från 14 olika artiklar dras slutsatsen att implementeringen av digitalisering i matematikundervisningen kan ha stor positiv påverkan på utvecklandet av elevernas matematiska förmåga. För att detta ska ske behövs hänsyn tas till en del faktorer.

Detta arbete syftar till att bidra med kunskap om hur lärare ser på elevers attityder till matematik, hur lärare arbetar med attityder till matematik, vilka faktorer de tror påverkar elevernas attityder samt om lärarna upplever någon koppling mellan inlärningsförmåga och attityder. Tidigare forskning har visat på att lärare kan ha en stor påverkan på elevernas attityd till matematiken, något som sedan påverkar eleverna såväl genom användandet av matematik i vardagen som när de står inför att söka utbildningar. För att söka svar på forskningsfrågorna har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med fem behöriga matematiklärare i åk 4–6. I studiens resultat uttrycker lärarna att det inte finns någon generaliserbar koppling mellan inlärningsförmåga och attityder i mellanstadiet. Däremot upplevs en ökad korrelation mellan dessa i takt med ökad ålder hos eleverna. För att stärka redan positiva eller vända negativa attityder använde sig lärarna av ett varierat arbetssätt, nivåanpassning samt vardagsanknuten matematikundervisning. Utifrån diskussionen av resultatet dras slutsatsen att lärarna har stor möjlighet till att påverka elevernas attityder, men att det även finns faktorer som är svåra för dem att påverka, såsom föräldrar, syskon och äldre kompisar.

Syftet med den här studien var att ta reda på vilka digitala hjälpmedel som används i matematikundervisningen på mellanstadiet, vad det finns för bakomliggande anledningar till att just dessa används samt om lärarna känner sig trygga eller otrygga med användningen och vad det kan bero på. För att undersöka dessa frågeställningar användes enkäter och intervjuer. Sex stycken lärare som arbetar på två olika skolor, fördelade på alla årskurser på mellanstadiet, har ingått i undersökningen. Resultatet visade att alla lärare använder sig av digitala hjälpmedel i sin matematikundervisning, framförallt miniräknaren, olika webbsidor och klassrumsprojektorer. Det mest förekommande syftet som lärarna nämnde var för att underlätta färdighetsträningen, öka elevernas motivation samt för att anpassa undervisningen. Överlag kände sig lärarna trygga i sin användning av digitala hjälpmedel och den återkommande faktorn till varför är kunskap. Både vilka digitala hjälpmedel som används och lärarnas trygghetskänsla motsäger tidigare forskning som finns kring ämnet.

Sedan skollagen infördes 2010, har skolinspektionens granskningar visat att många skolor inte klarar av att ge eleverna tillräcklig stimulans och ledning för att så långt som möjligt nå sin kunskapsutveckling. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare uppfattar begreppet högpresterande samt hur de arbetar för att utmana högpresterande elever i ämnet matematik. Studien har gjorts med hjälp av gruppintervjuer på tre olika skolor vid tre olika tillfällen. Resultatet visar att lärarnas uppfattning av begreppet högpresterande är, ett välutvecklat tänkande, utmärker sig vid problemlösning samt att de blir omotiverade om de inte utmanas. Studien visar att lärarna har bra metoder och material till att utmana högpresterande elever men att de sällan får lärarledd tid. Det viktigaste kanske inte är om man är högpresterande eller begåvad. Det viktigaste är att upptäcka att individen har lätt för sig och kan få material samt anpassad undervisning som utmanar dem på sin rätta nivå.