Denna studies syfte har varit att utforska vilka effekter kooperativt lärande har på elevens studieresultat och hur det är möjligt att använda sig utav det i matematikundervisningen. Resultatet av studien grundar sig på vad tidigare forskning har kommit fram till inom området. Efter en informationssökning hittades många forskningsartiklar som alla var internationella, sakkunniggranskade och relevanta för min frågeställning. Åtta av dessa forskningsartiklar ligger till grund för resultatet av denna kunskapsöversikt. Resultatet av forskningen visar att kooperativt lärande påverkar elevens lärande i matematiken positivt ifall metoden implementeras på rätt sätt. Positiva effekter av kooperativt lärande är att eleven får högre motivation, blir bättre på att samarbeta, eleven blir bättre på att resonera och kunna tänka kritiskt. Dessa effekter har visat sig leda till att eleven får ett bättre studieresultat.Det visar sig även att läraren har ett stort ansvar jämtemot elevernas inlärning och på vilket sättdet kooperativa lärandet ska användas i undervisningen. Strukturen måste vara tydlig och eleverna behöver ha rätt förkunskaper i form av sociala förmågor för att ett kooperativt lärande i undervisningen ska fungera. Ifall metoden inte struktureras på rätt sätt har det visat sig ha en negativ effekt på elevens inlärning.

Läromedel används i stor utsträckning i matematikundervisning i Sverige vilket ställer krav på att lärare är medvetna om hur läromedel används och hur det påverkar elevers kunskapsutveckling. Frågan om läromedelsanvändning aktualiserades ytterligare när regeringen startade en läromedelsutredning 2019. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa forskning om läromedelsanvändning i matematikundervisning. Syftet besvaras genom frågorna: Hur används läromedel i matematikundervisningen? och Vilka möjligheter och hinder finns det med att använda läromedel i matematikundervisningen? Litteraturstudien är avgränsad till forskning om svensk grundskola. Litteraturen som har analyserats är tidskriftsartiklar, konferensbidrag samt en licentiatuppsats. Resultatet visar att lärare använder läromedel i olika utsträckning. En del lärare baserar sin undervisning på läromedel, en del lärare använder läromedel som ett komplement i undervisningen och en del lärare vill istället använda läromedel i så liten utsträckning som möjligt. Flera möjligheter och hinder har identifierats. Möjligheter med läromedel är främst att de skapar trygghet och stöd för elever och lärare. Hinder som påvisats är främst att läromedel inte behandlar alla delar i läroplanen, ger en förenklad bild av matematik samt kan vara svårtolkade för elever. Resultatet visar att läraren har en avgörande roll i om läromedel blir ett hjälpmedel eller stjälpmedel.

Utgångspunkten för denna studie har varit att synliggöra hur speciallärare kan arbeta med och ge stöd till elever i Särskilt Utbildningsbehov i Matematik, elever i SUM, och hur arbetet verkar främjande för deras inkludering i matematikundervisningen. Studien har med hjälp av en kvalitativ webbenkät undersökt hur elva speciallärare med inriktning matematikutveckling beskriver att de bidrar till en inkluderande undervisning för SUM-elever på organisations-, grupp- ochindividnivå, samt vilka möjligheter och hinder, gällande detta, som de beskriver. Till grund för studien ligger alla elevers rätt till en likvärdig undervisning och de inkluderande intentioner som genomsyrar skolans styrdokument, men även det faktum att matematik trots nationella insatser är det ämne där det jämförelsevis är flest elever som inte når upp till godkänd kravnivå på de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9, samt går ut grundskolan med ej godkända slutbetyg. Studiens resultat har analyserats utifrån Roos (2015) tre perspektiv på inkludering i matematik, dynamisk inkludering, innehållsinkludering och deltagande inkludering. I resultatet framkom flertalet goda exempel och möjligheter för hur speciallärarnas arbete på organisations-, grupp- och individnivå kan bidra till SUM-elevens inkludering. Framträdande resultat var vikten av samsyn på och godorganisation av det specialpedagogiska arbetet, möjligheten att driva skolutveckling, att på olika sätt bidra till en matematikundervisning som är tillgänglig för alla elever samt lyhördhet för elevens behov och känsla av inkludering. De mest framträdande identifierade hindren visade sig vara ett kompensatoriskt perspektiv som lever kvar på skolan, tidsbrist, bristfällig samverkan, bristande matematikdidaktisk kompetens hos lärare samt dålig självkänsla och självförtroende hos SUM-elever.

I augusti 2018 blev det obligatoriskt att följa den reviderade läroplanen där programmering har införts i ämnena teknik och matematik (Skolverket, 2017). I denna studie har syftet varit att identifiera vilken kunskap som synliggjorts då lärare inkluderat programmering som ett innehåll i undervisning i ämnena teknik och matematik på grundskolan. Den synliggjorda kunskapen har sedan ställts i relation till det centrala innehållet i teknik och matematik. Studien är en kvalitativ observationsstudie med datainsamling från två lektioner där två lärare har samplanerat en tekniklektion och en matematiklektion. Som teoretisk utgångspunkt har teorin om den didaktiska transpositionen av kunskap använts. Resultatet av studien visar vilka svårigheter som finns för lärarna att undervisa med ett programmeringsinnehåll på sådant sätt att lektionerna blir relevanta för ämnena teknik och matematik. Den kunskap som i första hand behandlades på lektionerna relaterar inte till det som var avsikten, dvs centrala innehållet i teknik eller matematik med programmeringsinnehåll.

Denna systematiska litteraturstudie behandlar språkets betydelse vid matematikinlärning. Studien inriktar sig på grundskolans förskoleklass samt årskurserna 1-3. Syftet är att utifrån forskning beskriva språkets roll för elevers lärande av matematik, samt att identifiera hur elevers matematikinlärning påverkas av språket som används i undervisningen. Den systematiska litteraturstudien svarar på forskningsfrågor i form av vilken betydelse språket har i matematikdidaktisk forskning, samt hur elevers språk påverkar deras lärande i matematik. Dessa frågor besvaras med hjälp av granskade och vetenskapliga publikationer. I studien framförs vikten av att utveckla elevers språkliga kunskaper för att kunna förstå och lära sig matematik. Hur detta ska gå tillväga har forskarna till mesta del lika syn på. De är exempelvis överens om att eleverna ska få möjlighet och uppmuntran för att kunna utveckla sina språkliga kunskaper, i samband med utvecklandet av matematikkunskaper. Forskarna menar även att flerspråkiga elever bör använda sig av sitt modersmål vid matematikundervisningen för att bilda förståelse för matematiska begrepp. Genom att ta hänsyn till språkets betydelse i matematikundervisningen menar forskare att alla elever inkluderas, och inte enbart de med språkliga brister.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare stöttar elever i arbete med problemlösning vid matematikundervisning. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande har fyra lärare intervjuats och observerats utifrån stöttning på makro- och mikronivå. Slutsatsen är att alla informanter använder sig av stöttning på olika sätt men att de inte har så mycket kunskap om vad stöttning på makro- och mikronivå innebär och hur stöttningen kan användas, till exempel kunskap som kan vara nödvändig för att ge eleverna den stöttning de behöver samt kunskap som kan motverka risken för att läraren tar över elevernas tankesätt, s.k. lotsning

Programmering introducerades höstterminen 2018 i grundskolans kursplan för matematik. Flertalet rapporter lyfter problematiken med att lärare känner ett kompetensutvecklingsbehov för ämnet samt att på majoriteten av skolorna så är inte programmering implementerat i rätt omfattning. Syftet med denna undersökning är att undersöka lärares uppfattningar om programmering i matematikämnet. Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamlingen. Intervjuerna genomfördes med fyra behöriga lärare i matematik som undervisar på högstadiet. Studien har en fenomenografisk inriktning där fokus har varit på begreppen uppfattningar och kontextualitet. Analys av resultatet har genomförts med hjälp av tematisk analys utifrån studiens frågeställningar.Resultatet av studien visar att samtliga lärare uttrycker osäkerhet i att undervisa i programmering. Genomgående ligger osäkerheten i lärarnas egna bristande ämneskunskaper. Lärarna upplever att de behöver mer fortbildning kring programmering och hur det kan kopplas till undervisningen av andra matematiska områden. Flera av lärarna önskar också tydliga lektionspaket och mer exempel på hur undervisningen kan genomföras. Elevers datalogiska tänkande är något som samtliga lärare uttrycker är något som kan förbättras genom programmeringsundervisningen. Det datalogiska tänkandet har eleverna sedan nytta av i problemlösningsuppgifter inom andra matematiska områden. Lärarna är också av uppfattningen att elevers uthållighet för problemlösning kan stärkas med hjälp av programmering.Tidsbrist i både undervisning och planering är något som samtliga lärare uttrycker är ett hinder med att programmering har tillkommit i matematikämnet. Svårigheter med bedömning och bedömningsuppgifter är också ett stort hinder. Trots dessa hinder uttrycker lärarna en positiv inställning till att programmering kommit in i matematikämnet.

Elevers användning av surfplatta i matematikundervisningen har ökat, men matematikämnet är det ämnet där elever använder digitala verktyg som minst. Syftet med studien är att utifrån lärarens perspektiv undersöka vilken betydelse surfplattan har som ett läromedel i matematikundervisningen för lågstadieelever. För att få svar på studiens frågeställning användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Till denna studie var valet att använda SAMR-modellen som teoristöd och modellen användes för analys av den data som framkom av intervjuerna. Resultatet av denna studie synliggör vilka möjligheter respektive utmaningar det kan finnas för elever när de använder surfplattan. Det framgick även att lärarna såg fler möjligheter än utmaningar med surfplattan.

Förväntat kunskapsbidragElever som haft svårigheter med matematiken under sin grundskoletid har getts en möjlighet att beskriva sina upplevelser och erfarenheter. Utifrån dessa tankar kommer förhoppningsvis en möjlighet att förändra och förbättra för denna elevgrupp genom att de bjuds in i processen för att skapa bättre undervisning och insatser för dem. Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att låta elever i åk nio dela med sig av sina upplevelser av matematikundervisningen och det stöd de fått under sina år i grundskolan. De frågeställningar som behandlades var vilken typ av matematikundervisning eleverna mött i skolan. När de upplever att undervisningen har fungerat eller inte. De fick besvara frågor huruvida de fått någon form av stöttning. Eleverna fick även beskriva sin syn på ämnet matematik.TeoriDen teoretiska ansatsen för studien grundas i två teorier, den sociokulturella och den narrativa teorin. Den sociokulturella utifrån tanken om att matematik är en social aktivitet, men även utifrån en tanke om hur viktigt det är att läraren uppfattar när eleven precis är påväg att förstå och ta tillvara den stunden, den proximala utvecklingszonen.Den andra teorin är den narrativa teorin då det i studien fanns en tanke att ge eleverna en röst för att vi ska kunna utveckla dels de specialpedagogiska insatserna och dels undervisningen för alla elever. Den teoretiska delen räcker inte utan måste kompletteras med upplevelser för att skapa en helhet.MetodStudien har tagit sin ansats i en narrativ metod för att eleverna skulle kunna ge röst åt sina tankar och upplevelser. Fem elever som varit i matematiksvårigheter under hela sin skolgång valdes ut. Samtliga elever tillhör idag samma skola, men på låg- och mellanstadiet gick eleverna på olika skolor. Intervjuerna har genomlyssnats, transkriberats och analyserats för att komma nära elevernas berättelser. ResultatI berättelserna framkommer hur viktig läraren och undervisningen är. När eleverna upplever att läraren och dennes undervisning är bra och de fungerar tillsammans, då beskriver de matematiken i mer positiva ordalag. När de inte uppskattar läraren eller har svårt att förstå lärare, då pratar de i mer negativa ord om matematiken.Som utomstående slås jag av avsaknaden av riktade individuella insatser. Endast en elev beskriver sig ha fått individuell undervisning. Det eleverna istället beskriver är omprov, läxhjälp och i något fall undervisning i en mindre grupp.Specialpedagogiska implikationerI en av de fem berättelserna nämns någon form av specialpedagogiskinsats. I denna studie har elever berättat om sin skolgång och det kan ha skett insatser som inte framkommer. Dock anser jag att speciallärarkompetensen behöver bli synligare i verksamheten och arbetet behöver ske på flera fronter samtidigt. Organisatoriskt: för att möjliggöra en skolorganisation som tidigt kan fånga upp eleverna som är i behov av stöd. Individuellt med eleven: för att hjälpa hen att skapa strukturer, rutiner och bli lyssnad till. Kompetenshöjande: för att hjälpa lärarna att skapa goda undervisningssituationer som möjliggör lärande för alla elever.

AbstractI dagens samhälle har majoriteten av eleverna tillgång till smartphones, surfplattor eller dylikt. Detta bidrar till att den fysiska aktiviteten prioriteras bort av eleverna, både i skolan och på fritiden. Skolan är den plats där barnet, förutom i hemmet, spenderar störst del av sin tid. Här ser vi våra chanser som lärare att göra något åt detta genom att implementera fysisk aktivitet i matematikundervisningen. Vårt genuina intresse för idrott och som blivande matematik- och idrottslärare fick oss att intressera oss för hur den fysiska aktiviteten kan implementeras i matematikundervisningen utan att behöva ta tid från den ”ordinarie” undervisningen. Genom tidigare forskning har vi blivit uppmärksammade på den fysiska aktivitetens positiva effekter på både kroppen och knoppen. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur en skola, som utger sig från att arbeta hälsofrämjande, styr och planerar ett sådant här arbete. Vi vill även ta reda på lärares resonemang kring integrering av fysisk aktivitet i matematikundervisningen. Vi har utfört en fallstudie på en skola med hälsofrämjande profil med fysisk aktivitet på schemat varje dag. Studien utgörs av fyra intervjuer, en med rektorn samt tre pedagoger. För att analysera vår empiri har vi använt oss av fenomenologi som teoretisk utgångspunkt och ett fenomenografiskt analysverktyg. Utfallsrummet av denna studie diskuteras utifrån de tre kategorierna ”kropp och knopp”, ”samstämmighet” och ”prioritering”. Dessa kategorier utgör de tre största påverkanseffekterna för hur det hälsofrämjande arbetet bedrivs samt lärarnas resonemang kring det. Samtliga pedagoger är positivt inställda till en integrering av fysisk aktivitet i matematikundervisningen, samtidigt som alla har en vag uppfattning om hur den kan stödja matematikens olika specifika delar.Nyckelord: Fysisk aktivitet, hälsofrämjande arbete, integrering, matematikundervisning.