I detta examensarbete har vi gjort en undersökning av attityder och förväntningar kring lärande i fysik och matematik hos en grupp gymnasieelever på NV-programmet. Vi har sökt sammanlänka dessa attityder och förväntningar med elevernas motivation så som vi tolkar den utifrån en specifik teori som benämns ”self determination theory”. Detta är en teori inom psykologin som beskriver olika typer av motivation och hur dessa är knutna till välbefinnande och kreativitet hos individer.Vi har samlat in data i form av intervjuer och enkätsvar. Dessa data har vi analyserat på tre olika sätt. Ur dessa analyser växer en relativt koherent bild fram, där huvuddragen i denna bild är den av en större grupp elever som kan beskrivas som välmotiverade men där den underliggande karaktären på motivationen kan beskrivas som ett mellanläge mellan externt motiverad motivation och en motivation karakteriserad av inre vilja. En mindre grupp är inte fullt så motiverade och deras motivation karaktäriseras av att den i huvudsak drivs av yttre faktorer; studierna är något som måste genomföras för att nå mål som inte är direkt relaterade till själva ämnena. Ett fåtal individer uppvisar en motivation som är mer kopplad till lärandeprocessen i sig som man fann tillfredsställande. Vi har också funnit, att av de faktorer vi studerat, så är förväntningarna på yrkeslivet och förväntad vidare utbildning det som tydligast korrelerar med karaktären på motivationen. Vi diskuterar också några eventuella möjligheter som detta öppnar för pedagogisk vidareutveckling samt några möjliga vägar för vidare forskning.

Syftet med mitt arbete är att undersöka lärares och elevers syn på laborativ matematik samt hur stämningen i klassrummen förändras vid dess nyttjande. Genom personliga intervjuer och observationer av lärare och elever besvarar jag mina frågeställningar. De elever jag har intervjuat som är vana vid laborativ matematik har en betydligt mera positiv syn på ämnet matematik och tycker i högre grad att ämnet är stimulerande än elever som är präglade av den gängse traditionella undervisningen. Dessa elever är inte rädda för att svara fel på lärarens frågor och har lättare för att se matematik i vardagen. De är präglade av en matematikundervisning som grundar sig på samarbete, diskussion och kritisk granskning snarare än enskild mekanisk räkning av tillrättalagda klassrumsproblem. / The purpose of my work is to investigate teachers and pupils view of experimental working in mathematics and how the atmosphere changes in the classroom with experimental working. By personal interviews and observations do I come to an answer to my investigation. I have come to realize that pupils that are used to working experimentally in mathematics are more positive towards mathematics compared to pupils that learn mathematics by adding in their books. These pupils are also unafraid of answering the teachers questions and finds it easily to see mathematics in their surrounding environment.

I mer än 50 år har det pågått en digitalisering av samhället och det pedagogiska fältet. Den här texten ger en kunskapsöversikt över ett antal studier där effekter av digitalisering av undervisningen med fokus på matematik samt hur digitaliseringen påverkar motivationen för eleverna att ta del av undervisningen undersöks. De källor som hänvisas till har å ena sidan enhälligt visat att motivationen att ta del av undervisningen har ökat bland de elever som har deltagit i studierna. Å andra sidan har inte digitaliseringen bidragit till ett enhälligt ökat kunskapsresultat bland nämnda elever.

Syftet med denna litteraturstudie är att få fördjupade kunskaper om hur kooperativt lärande kan användas vid problemlösning i undervisningen, genom att undersöka vilka faktorer som påverkar kooperativt lärande. En systematisk litteraturstudie genomfördes, där 10 studier inom området analyserades genom tematisk analys. Resultaten tyder på att kooperativt lärande kan användas för att öka förståelse och kunskap inom matematik. I studien framgår det att lärarens roll och elevernas samspel är viktiga faktorer för ett gott kooperativt lärande. Vidare identifieras också elevernas förkunskaper samt uppgiftens karaktär och svårighet som viktiga aspekter. Genom att ta del av denna studie kan lärare få fördjupad förståelse i hur kooperativt lärande kan organiseras. På så sätt kan lärare känna sig tryggare i undervisningsmetoden och förebygga tidigare upplevd problematik.

Syftet med examensarbetet är att synliggöra elevers uppfattning av Singaporemodellen. Metoden som examensarbetet har använt är att intervjua elever samt att en observation har utförts för att kunna synliggöra om det som framkommer i intervjuerna återspeglas i undervisningen med Singaporemodellen. Det som framkommit i resultatet är övervägande fördelar som innefattar att många av eleverna tycker om att arbeta tillsammans och lära av varandra. Samtidigt finns det vissa elever som känner sig stressade med arbetssättet i form av att hinna färdigt med uppgifterna under lektionstiden. Ser man till Singaporemodellen i hänsyn till att vara en individanpassad matematikundervisningsmodell framkommer att eleverna ser positiva och negativa utmaningar med modellen samt att de flesta elevernas behov blir tillgodosedda med Singaporemodellen inom matematikundervisningen på lågstadiet.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka lågstadielärares användning av digitala verktyg i matematikundervisningen och deras erfarenheter av användningen av dessa i klassrummet. Data samlades in genom webbenkäter, en länk till enkäten publicerades i två Facebook-grupper. Det lämnades in 102 enkäter men till följd av studiens urvalskriterier har endast 90 enkäter analyserats i resultatet. Studiens resultat visar att lärarna i studien använder digitala enheter och ämnesspecifika programvaror mest i matematikundervisningen. De digitala verktygen används främst till färdighetsträning och för att skapa variation i lektionsinnehållet. Lärares erfarenheter av användningen går isär. Å ena sidan anser vissa lärare att när digitala verktyg används välplanerat bidrar de till att skapa ett varierat och relevant lektionsinnehåll, å andra sidan uttrycker 47% av lärarna att de ofta använder digitala verktyg oplanerat. En möjlig slutsats är att lärarna är medvetna om vikten av att planera användningen men att de digitala verktygen ibland används spontant i undervisningen och då saknas en planering.

Syftet med denna studie är att förstå lärares resonemang om användningav laborativt material inom aritmetik i årskurs 1–3. Arbetet syftar även till att undersöka hur lärare resonerar kring vad som har betydelse för deras aritmetikundervisning med avseende pålaborativt material. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer med sju lärare genomförts. De data som samlats in har analyserats med hjälp av en tematisk analys och tolkats med den sociokulturella teorin som teoretiskt ramverk. Studiens resultat visar att lärarna använder laborativa material i olika syften där att underlätta för att eleverna ska gå från konkret till abstrakt förståelse är mest framträdande. Det som har högst betydelse i lärarnas aritmetikundervisning med laborativa material visar sig vara influenser från andra lärare och från internet. Slutsatserna som kan dras är att lärare kan ha svårt att veta hur de ska gå vidare från det laborativa materialet med elever som har svårt för aritmetik. Lärarna önskar även mer utbildning i hur de kan använda laborativa material med sina elever.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 beskriver att de differentierar matematikundervisningen för högpresterande elever. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och analyserats med hjälp av tematisk analys och Tomlinsons (2001, 2014) teoretiska ramverk för att uppnå studiens syfte. Resultatet visar att lärare differentierar matematikundervisningen för högpresterande elever med hjälp av acceleration, berikning och olika sätt att gruppera elever. Det indikerar att lärare är medvetna om att de behöver differentiera matematikundervisningen för att tillgodose högpresterande elevers behov.

Utgångspunkterna till denna studie är alla individers rätt till utbildning och det faktum att många elever, exempelvis de i språklig sårbarhet, möter hinder i sin matematikutveckling. Detta ledde till studiens syfte att undersöka hur åtta lärare beskriver att de arbetar med språkstödjande aspekter i undervisning om positionssystemet för att göra den tillgänglig för elever i språklig sårbarhet. Vidare syftade studien till att utröna vilken funktion lärarna beskriver att lärarhandledningarna har i detta hänseende, samt att analysera handledningarna för att se vilka typer av övergripande stöd och språkstödjande aspekter som förekommer i dessa. Studiens kvalitativa ansats innebar att semistrukturerade intervjuer hölls parallellt med analys av lärarhandledningar. Resultatet visade att lärare nämner olika språkstödjande aspekter samt att lärarhandledningen tillskrevs olika funktioner. Vidare blev det synligt i resultatet att handledningarna innehåller både övergripande stöd och språkstödjande aspekter, men i olika omfattning och på olika sätt. Resultatet i studien tolkas som att lärarhandledningar har potential att bidra med stöd att göra undervisningen tillgänglig för elever i språklig sårbarhet, men att flera faktorer kan vara viktiga i relation till denna potential.

Studien bygger på en enkätundersökning, i vilken 29 respondenter deltog. Syftet med arbetet var att undersöka hur matematiklärare i en sydsvensk kommun arbetar med programmering i sin matematikundervisning och vilka problem de möter i denna process, samt vilka förutsättningar de har givits för att bedriva denna undervisning. Resultaten pekar på att en majoritet av de yrkesverksamma matematiklärarna önskar fortbildning i programmering och att programmering ofta får en liten, ibland ingen, roll i matematikundervisningen. Vad som kan ligga till grund för det faktum att programmeringen tycks få en liten roll i ämnet diskuteras i relation till arbetets resultat samt tidigare forskning. / The study is based on a survey study, in which 29 respondents participated. The purpose of the study was to examine how mathematics teachers in a municipality in the south of Sweden are integrating programming into their mathematics education and what problems they are faced with in this process, as well as what preconditions they have been given to make this education possible. The results indicate that a majority of the working mathematics teachers need continuing education in programming, and that programming often gets a very limited, or non-existing, role in mathematics education. The reasons behind the fact that programming seems to get such a limited role in the subject of mathematics is discussed in correlation with the results of this study as well as previous research on the subject.