Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vad lärare anser om hur deras roll förändrasvid användningen av internet/ surfplattor i matematikundervisningen, vilka kompetenser deanser är viktiga i detta sammanhang samt att jämföra lärarnas åsikter om kompetens medSkolverkets nuvarande arbete med kompetensinsatsers inom IT-området. För att undersökadetta har vi utfört semistrukturerade intervjuer med tre olika lärare samt en person anställd vidSkolverket. Undersökningen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv då vi undersöker hurlärarna upplever detta. Vi har även tagit del av tidigare forskning som dels beskriver deninverkan digitala verktyg kan ha på undervisningen dels vad som krävs av läraren dels olikaroller som lärarna kan få/ta. Resultatet visade att de tillfrågade lärarna ansåg att de frångåttrollen som den primära kunskapskällan till att mer handleda och stötta eleverna. När det gällervilka kompetenser de anser att lärare bör besitta framkom det genom intervjuerna att de tyckerbaskunskaper om internet/ surfplattor är ett måste. De anser också att kunskap om hur internet/surfplattor ska användas pedagogiskt och didaktiskt är viktigt och att lärare bör ha tillgång tillkompetensutbildning som inkluderar detta.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur verksamma lärare använder IKT, informations- och kommunikationsteknik, i sin matematikundervisning. I studien undersöks hur lärare arbetar med IKT, varför lärare arbetar med IKT samt vilka IKT- verktyg som lärare väljer att arbeta med. Studiens empiriska material har samlat in genom en enkätundersökning där 30 verksamma lärare har deltagit. Resultatet är att verksamma lärare arbetar med IKT i sin matematikundervisning på liknande sätt men utifrån de förutsättningar som finns gällande tillgången på IKT-verktyg i verksamheten. Resultatet visar även att många lärare väljer att använda IKT i sin matematikundervisning eftersom deras elever har ett intresse för IKT och att arbete IKT blir motivationshöjande för eleverna. En avgörande faktor för hur IKT används i matematikundervisning är lärares digitala kompetens. Lärares digitala kompetens problematiseras genomgående i studien och är även en del av den vidare forskning som föreslås i slutet av studien.

Detta arbete behandlar den grafritande räknaren som hjälpmedel i matematikundervisningen. Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare använder den grafritande räknaren i undervisningen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex stycken gymnasielärare i matematik fördelade på två olika gymnasieskolor i södra Sverige. Resultaten visade att lärarna använder den grafritande räknaren för att visualisera grafer och effektivisera undervisningen. Undervisningen bedrevs på ett ickekonstruktivistiskt vis och hade inte anpassats till den grafritande räknarens didaktiska möjligheter. Den metod som användes vid undervisning av den grafritande räknaren var demonstrationer där läraren visar och eleverna gör likadant.

Throughout our teaching studies we have been briefly introduced to a few different digital mathematical programs. Nonetheless we have seldom used, nor experienced, them during our teacher-supervised placement. Therefore we wanted to explore the intentions behind a specific digital mathematical program, Kikora, compared to how teachers use it in their daily education. We also wanted to compare the company’s believes of how to motivate students and how to give feedback with the teachers’. We used the behavioristic learning theory as our framework. To fulfill our purpose we carried out a few interviews with a few teachers as well as one of Kikora’s employees. The results showed many similarities, as well as a few differences, in the company’s and the teachers’ opinions in how the program should be used, how students should get motivated and receive feedback. For example, almost all of the teachers used Kikora in the same way as the company had intended, to let students practice their mathematical skills and for homework. There were a few differences in how the teachers thought the program should be used to motivate their pupils. Throughout this master thesis we have gained a lot of useful knowledge for our future teaching careers.

Studiens syfte är att undersöka hur laborativa arbetssätt påverkar låg-, medel- och hög-presterande elever i jämförelse med traditionella arbetssätt. I arbetet undersöks vilka arbetssätt som eleverna anser som lärorikast och roligast. Dessutom granskas hur elev-aktiviteten varierar mellan elever på olika prestationsnivåer under olika arbetssätt. Empirin samlades in genom klassrumsobservationer i fyra olika högstadieklasser samt genom enkätundersökningar där totalt 80 högstadieelever medverkade. Resultatet visar att de högpresterande eleverna anser att laborativa arbetssätt är roligare och lärorikare än vad låg- och medelpresterande elever tycker. Under klassrumsobservationerna noterades att de högpresterande eleverna var mer aktiva än de låg- och medel-presterande under de laborativa arbetssätten.

Syftet med studien är att undersöka hur och varför sex lärare i förskoleklass och i grundskolans tidigare år förlägger sin matematikundervisning utomhus i skolans närmiljö. Då styrdokumenten är vägledande i undervisningen undersöks även hur lärare förverkligar dessa dokument när de förlägger sin matematikundervisning utomhus i skolans närmiljö. Denna undersökning har en deskriptiv ansats, då den beskriver sexlärares tankar kring matematikundervisning utomhus. Vi har genomfört kvalitativaintervjuer för att bestyrka eller visa motsättningar på de teorier som utforskas. Resultatet visar att när utomhusmiljön nyttjas som ett läromedel i matematikundervisningen ärsyftet att eleverna ska lära sig begrepp och metoder för att hantera och bruka bl.a. olikastorheter och de geometriska formerna i sin vardag. Eleverna ges möjlighet att kopplasina upptäckter, utifrån såväl undervisnings- som rastaktiviteter, till verkligheten. Syftet med detta är att eleverna på så sätt kan utveckla en medvetenhet om matematiken som en naturlig del i deras vardag. Anledningarna till att lärarna använder sig av skolans närmiljö i undervisningen är att eleverna ska känna lust att lära, upptäckarglädje samt att de får arbeta med konkret material i reella situationer. Resultatet visar även att lärarna utgår från styrdokumenten i skiftande utsträckning, när de förlägger undervisningen utomhus i skolans närmiljö.

Syftet med detta examensarbete är att få en bredare och djupare kunskap om vilka möjligheter och hinder det kan finnas med att bedriva en läroboksobunden undervisning. Vi söker även svar på hur lärarna använder sig av matematikboken och vilken hänsyn de tar till kursplanens innehåll i sin undervisning. För att få svar på våra frågeställningar använder vi oss av en explorativ undersökning, där det används flera undersökningsmetoder. I vårt fall en postenkät och kvalitativa intervjuer. I resultatet fann vi att möjligheterna med en läroboksobunden undervisning var många. Den främsta möjligheten var att matematiken blev mer levande och att eleverna fick en större förståelse för att matematik ständigt finns i deras omgivning. Hinder som de läroboksbundna lärarna såg med en läroboksobunden undervisning var bland annat tiden och föräldrarna.

Föreliggande studie är ett examensarbete på avancerad nivå inom grundlärarutbildningen F-3 i fördjupningsämnet matematik och lärande. Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka initiativ som tas av lärare eller elever för att göra den verbala klassrumskommunikationen effektiv under matematiklektioner. Språket är ett viktigt verktyg under ständig utveckling varför vi ansåg det viktigt att undersöka den verbala kommunikationen i en matematisk kontext. Till insamlingen av det empiriska materialet har strukturerade observationer använts som metod. Undersökningen genomfördes på två grundskolor i södra Sverige. Resultatet av studien visar att både lärare och elever på olika sätt tar initiativ till att försöka effektivisera den verbala, matematiska kommunikationen. / This paper is an advanced level degree project in the major subject in mathematics of teachers training in Sweden. The aim of this paper is to examine the initiatives taken by teachers and students to accomplish effective verbal communication in the classroom during lessons in Mathematics. Because language is an important tool for understanding and is under constant development, we considered it important to examine the verbal communication in a mathematical context. The method used to collect data and empirical material of the study was structured observations. The survey was conducted in two elementary schools in southern Sweden and the results of the study show that both teachers and students take initiatives towards making the verbal, mathematical communication more effective.

Studiens syfte är att utifrån följande frågeställningar belysa hur lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 inkluderar elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper i matematikundervisningen: I vilken omfattning inkluderar lärare sina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper i matematikundervisningen?; Hur går lärare tillväga vid inkludering av sina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper i matematikundervisningen?; Hur motiverar lärare de tillvägagångssätt som de använder vid inkludering av sina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper i matematikundervisningen?Till studien har en kvalitativ metod använts och data har samlats in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex stycken lärare som har erfarenhet av att undervisa i matematik i förskoleklass och/eller årskurs 1-3. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades. Till studien har två teoretiska ramverk använts som analysverktyg.Resultatet visar att det finns ett antal olikheter i hur lärarna i studien i sin matematikundervisning inkluderar sina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper. Olikheterna finns dels i omfattning och tillvägagångssätt, men även i lärarnas motiveringar till de tillvägagångssätt som de använder. Ett exempel på en olikhet gällande omfattning är att en lärare i störst utsträckning inkluderar till enskilda individer medan en annan lärare oftast inkluderar sådant som för alla elever i klassen är vardagliga erfarenheter och kunskaper. I resultatet framgår det också att alla lärare i studien använder samtal för att ta reda på sina elevers vardagliga erfarenheter och kunskaper.

Ämnesvalet, läroboksanvändning intresserade oss eftersom många nyexaminerade lärare har en större möjlighet att bli styrda av läroboken i deras undervisning. Läroboksanvändningen i matematik har under flera år blivit kritiserad, men trots det används läroboken i stor utsträckning även idag. Syftet med denna studie är att presentera lärare och elevers attityder till läroboken. Vi vill även visa hur lärare använder läroboken i deras undervisning samt vilken plats den får. Använder de läroboken i sin undervisning eller undervisar de utan den? Om de använder läroboken, hur mycket används den då? Om de inte använder den, hur undervisar då läraren utan läroboken? Denna text är skriven ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Fallstudien är baserad på sju observationer av matematiklektioner samt intervjuer med två lärare och tio elever. Vårt resultat visade inte någon markant skillnad mellan lärarnas undervisning. Resultatet visade däremot att elever tycker om läroboken i matematik men frågan är om läroboken är bra för elevers lärande?