Syftet med uppsatsen är att ur ett genusperspektiv hitta sätt att stärka elevers självförtroende för att förbättra deras matematikprestationer. Först görs en litteraturstudie och därefter genomförs en kvantitativt utformad enkät med 73 elever från fyra klasser i årskurs ett på NV/SP-programmen, samt kvalitativa intervjuer med åtta av eleverna och de fyra matematiklärarna. Resultaten av undersökningarna visar bland annat att pojkarna har bättre självförtroende än flickorna och att fler elever med starkt än med svagt självförtroende uttrycker att de behöver uppmuntran från sin lärare. En handlingsplan utformas för att förbättra elevernas självförtroende. Den tar bland annat upp elevers och lärares attityder, uppmuntran, samarbete, arbetsklimatet i klassrummet samt reflektioner kring händelser som kan påverka självförtroendet.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare använder närmiljön i sin matematikundervisning. Vi undersökte även i vilken utsträckning de använde närmiljön samt vilka för- och nackdelar det finns med att använda närmiljön i matematikundervisningen. I denna studie användes ostrukturerad observation som metod. Dessutom användes kvalitativa intervjuer för att få svar på frågeställningarna. Resultatet visade att lärare använder närmiljön både när de undervisar inomhus och utomhus. Vidare visade resultatet att lärare fann många fördelar men få nackdelar med att undervisa i närmiljön. Några generella slutsatser gick inte att dra angående hur lärare använder närmiljön i matematikundervisningen, eftersom undersökningen inte var tillräckligt omfattande.

Denna uppsats behandlar elevers attityder till ekvationer. Den tidigare forskningen ger en mängd orsaker till elevers svårigheter med ekvationer. Vad tycker eleverna själva? Denna uppsats kommer fram till att eleverna tycker ekvationer är svårt, att undervisningen från tidigare årskurser brister, och att ekvationer saknar verklighetsförankring.

I denna studie undersöker vi fem andraspråkslevers syn på skolmatematiken med hjälp av semistrukturerade intervju. Vi undersöker vad de har för uppfattningar om matematiken, om matematikundervisningen, om sig själva som elever och som användare av matematiken och om hur matematikinlärning går till. Vi valde att göra detta arbete eftersom en stor andel elever med utländsk bakgrund inte uppnådde målen i matematik ämnesprov 2007 och 2008. Vi ville ta reda på vad detta kunde bero på. Resultaten visade bl.a. att matematik ses som ett prestigeämne och att det kan ha stor betydelse för elevers intellektuella självförståelse och självkänsla.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka för och nackdelar det finns med att låta läroboken i matematik styra undervisningen. Vi vill också få en bild av om det skulle vara möjligt att i matematikundervisningen helt eller delvis frigöra sig från läroboken. Våra resultat bygger på litteraturläsning, observationer av tre lektioner i olika klasser och intervjuer av två klasslärare och åtta elever i år tre. Eleverna är representativa både vad gäller genusperspektivet och vad gäller olika prestationsförmågor. Resultaten från våra klassrumsbesök är grundade på kvalitativa undersökningar. Intervjuerna har gjorts utifrån uppgjorda frågeformulär (se bilaga 3 & 4 ).Att läroböcker i matematik har betydelse för både lärare och elever förstärks genom vår undersökning. Sannolikt är det så att det inte har skett särskilt genomgripande utveckling i sättet att undervisa i matematik. De intervjuade lärarna har många års erfarenhet och känner sig därför trygga med att använda läroboken som komplement till sin undervisning. De intervjuade eleverna har en positiv inställning till matematikboken vilket bidrar till att de i högre grad än lärarna vill använda sig av sina läroböcker i matematik. Utifrån våra observationer och intervjuer med eleverna har vi blivit medvetna om att innebörden av att kunna matematik likställdes med att kunna räkna många sidor i sina matematikböcker. Vi har blivit varse, utifrån vår undersökning, att det finns fler fördelar än nackdelar med användandet av läroböcker i matematikundervisningen. Därmed inte sagt att läroboken borde inta en central roll i undervisningen.På frågan om det går att genomföra matematikundervisning som inte helt eller delvis styrs av en lärobok visar vår undersökning också tydligt att de intervjuade lärarna tagit flera steg i denna riktning. Den laborativa undervisningen intar en central roll i de båda observerade klasserna. Våra observationer och intervjuer med elever visar dock att läroböcker är mer lockande än ett varierat undervisningssätt där läroboken inte är i centrum.

Syftet med undersökningen var att granska vilka vardagliga situationer en grupp elever i skolår 5 associerade aritmetiska uppgifter till. I de aritmetiska uppgifterna var alla fyra räknesätten representerade då elever har olika förmågor att knyta an olika räknesätt. I studien undersöktes även om anknytningarna eleverna gjorde var rimliga i relation till verkligheten. Vi valde att använda en enkät där eleverna skrev räknehändelser till givna aritmetiska uppgifter med utgångspunkt i deras egen vardag. Undersökningen visade att mer än hälften av eleverna inte hade kunskapen att knyta an aritmetiska uppgifter till vardagliga egenupplevda situationer. Eleverna var influerade av läroböckernas fiktiva vardag och hänvisade till denna. Enligt undersökningen hade eleverna lättare att associera vardagliga situationer till addition och subtraktion än till multiplikation och division.

I detta examensarbete undersöks lärares erfarenheter av laborativ matematik. En översikt av relevanta styrdokument och litteratur ges. Två undersökningar är gjorda, dels en kvantitativ enkätundersökning och dels en kvalitativ intervjuundersökning. De deltagande i undersökningarna är verksamma matematiklärare på en gymnasieskola i mellanskåne. Utifrån undersökningarna kan ett antal erfarenheter delges. De deltagande lärarnas uppfattning är att fördelarna med laborativ matematik bland annat är att metoden konkretiserar matematiken, ger variation i undervisningen och skapar en nyfikenhet till matematikämnet. Svårigheter med arbetsmetoden är att den tar lite mer tid i anspråk samt att den inte per automatik ger förbättrade resultat på de nationella prov som eleverna utvärderas i.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpeciallärarprogrammet Höstterminen 2010ABSTRAKTLeden, Lotta & Tufvesson, Karin (2010). Åtgärdsprogram och IUP – för elever i matematiksvårigheter (IEP – for Students in Mathematical Difficulties). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med vårt examensarbete var att studera vilken matematik som synliggörs, och hur denna beskrivs i form av svårigheter och åtgärder, i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner (IUP). Vi har också avsett att undersöka hur åtgärderna följer dagens matematikdidaktiska forskning, hur de följer kursplanen i matematik samt hur de följer Skolverkets riktlinjer för upprättande av åtgärdsprogram och IUP. Eftersom vi har intresserat oss för att titta på den skriftliga dokumentationen av matematiksvårigheter och åtgärder, har vi valt att använda oss av en kvalitativ dokumentanalys med vissa kvantitativa inslag. Undersökningen bygger på 64 åtgärdsprogram och 42 IUP insamlade i år 8. Analysen av dokumenten visar på ett individinriktat perspektiv där fokus ofta läggs på elevens beteende, i stället för på ämneskunskaperna i matematik. Vidare har vi sett att åtgärder och strategier för hur eleven ska nå längre i sin kunskapsutveckling, ofta är så otydligt formulerade att de ger liten vägledning. De vanligast förekommande åtgärderna är: arbeta i "liten grupp", extra arbete, och färdighetsträning. Nyckelord: Individuell utvecklingsplan (IUP), matematiksvårigheter, matematikundervisning, åtgärdsprogramLotta LedenHandledare: Peter BengtssonKarin TufvessonKristian LutzExaminator: Birgitta Lansheim

SammanfattningCaroline Jakobsson (2016). Hur kan matematiksvårigheter hanteras?En fallstudie i ett specialpedagogiskt kontext. How can mathematical difficulties be handled? A case study in a context of special education.. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hpMin förhoppning med den här studien är att kunna bidra till en ny insikt över hur lärare bäst hjälper elever i matematiksvårigheter. Jag har prövat ett arbetssätt där jag sett resultat och jag hoppas med detta kunna bidra till att hitta verktyg som fungerar.Syftet med studien var att utvärdera arbetssättet med hjälp av resultatet samt elevernas upp-fattning om det vi gjort. I studien använde jag mig av frågeställningarna:– Hur har eleverna upplevt matematikundervisningen under tidigare skoltid?– Hur uttrycker eleverna själva att en god matematikundervisning bör gestalta sig?– Hur upplever eleverna det nya arbetssättet och hur vill de gå vidare?Metoden jag utgått ifrån är kvalitativ och jag har valt två olika sätt att undersöka; intervjuer och fallstudie. Anledningen till att jag valde intervjuer var för att se om eleverna delade mina tankar om resultatet från undervisningen. För att kunna undersöka detta djupare lade jag även till fallstudie så att jag kunde använda mig av resultaten från klassrummen jag observerat. Urvalet jag använde mig av i studien var de elever som saknade godkänt i grundskolematematik.Resultatet visade att elevernas tidigare skolgång hade stor betydelse både för deras kunskaper och deras inställning till matematiken. Tidigare har eleverna inte känt sig hörda. De har inte uppfattat det som att lärarna har förstått vad som krävs för att hjälpa eller haft kunskap till detta. Att lärarna gör en bedömning av vad som krävs för varje enskild elev och årskurs är avgörande för att eleverna ska utvecklas i matematiken. En erfaren lärare är också central för att skapa bättre förutsättningar för elever med svårigheter. Gynnsamt för elevernas matematikundervisning var ett lugn i klassrummet samt att läraren förstod vad varje enskild elev behövde för att kunna lära sig. En personlig relation till eleverna är viktigt för att kunna hjälpa på bästa sätt. Elevernas uppfattning om det arbetsätt vi haft var att det gett resultat. Matematiken blev intressantare. De kände att de hade bättre förutsättningar att klara av matematik i framtiden. Studieresultaten efter avslutad kurs bevisar också att det gett resultat. Alla eleverna hade nu klarat grundskolematematiken. Eleverna ville fortsätta med det sätt som vi haft och de kände numera att matematiken var rolig.Nyckelord: Aktionsforskning, Erfarenheter, Kommunikation, Kompetens, Matematikundervisning, Ma-tematiksvårigheter, Motivation, Självförtroende, Studieresultat

Studiens syfte var att undersöka varför de lärare i grundskolan och i gymnasieskolan som använder datorn använder den och de som inte använder den undviker den, och vilka för- och nackdelar de ser med datorn i undervisningen. Det empiriska underlaget består av fyra intervjuer av lärare på två gymnasieskolor och en grundskola. Resultatet visar att lärarna inte såg sin egen datorkompetens som något hinder för undervisningen, däremot ansåg flera av dem att de inte kände till vilka program som kunde användas. Lärarna såg datorn som något positivt för matematikundervisningen, men såg även en oro för att eleverna inte lär sig grundfärdigheterna i matematik. Slutsatser som kan dras är att det behövs mer kunskap om hur datorn ska användas i matematikundervisningen och att det behövs förhållningsregler till det ökade antalet datorer i skolvärlden.