Att lyckas med matematikämnet på gymnasiet kan vara avgörande för ungdomars framtida möjligheter inom utbildning och på arbetsmarknaden. Den här studiens syfte var att ge en fördjupad förståelse för elever och lärares erfarenheter av inkluderande undervisning i matematik på gymnasiet med fokus på delaktighet. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sju elever och sex lärare. Både elever och lärare upplevde att delaktigheten ökade när undervisningen utformades på ett sätt som möjliggjorde kommunikation. Resultatet pekade på vikten av goda relationer för att elever ska våga kommunicera om matematik. När lärare använde elevers egna tankar och resonemang i undervisningen kände sig eleverna mer delaktiga och vågade ta mer plats i diskussioner. Resultatet visade också på ett behov av specialpedagogiskt stöd i helklassundervisning där speciallärare mot matematikutveckling kan fylla en viktig roll.

Forskning visar att elevers positiva inställning till matematik minskar. Därför syftar detta examensarbete till att undersöka vad lärare har för syn på utomhuspedagogik inom matematik och om det kan påverka elevers inställning. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex lärare, på två olika skolor, i två olika städer. Lärarna undervisar i årskurserna F-3. Vi har även observerat en klass vid två olika tillfällen. För att analysera den insamlade datan har vi gjort en tematisk analys. De teoretiska perspektiv som ligger till grund för arbetet är materialitet och pragmatism och dessa har använts för att analysera resultatet. Resultatet visar att lärare är positiva till utomhuspedagogik i matematikundervisningen, men det finns en del hinder som påverkar i vilken omfattning det används i undervisningen. Elevers inställning till matematik kan påverkas av utomhuspedagogik men vi kan inte dra några generella slutsatser utifrån vår undersökning.

Syftet med studien var att erhålla djupare förståelse för hur laborativt material utnyttjas i matematikundervisning i årskurs 1-3. Studien hade en kvalitativ ansats och data samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar att lärarnas val av laborativt material i matematikundervisningen i hög grad påverkas av faktorer utan direkt koppling till matematiken, såsom läromedel, tid och ekonomi. Resultatet visar även att lärarna upplever utmaningar kopplade till det laborativa materialet, bland annat bristande ämnesdidaktiska kunskaper och utmanande arbetsformer. Vidare visar resultatet på en uppfattning hos lärarna om att eleverna generellt sett förstår kopplingen mellan det laborativa materialet och matematiken men att det från elevernas håll kan finnas motstånd mot att använda materialet. Studiens resultat visar att det laborativa materialet har mycket att erbjuda i undervisningen, då det kan ha positiva effekter på elevers lärande både gällande det rent matematiska men även kringliggande faktorer som motivation och självförtroende. Resultatet visar att det laborativa materialet kan vara helt avgörande för en del elevers möjligheter att tillgodogöra sig matematiken samt att det har potential att konkretisera den abstrakta matematiken. Det är av relevans för lärare som undervisar i matematik i årskurserna 1-3, och även för skolledare, att ha kännedom om vilka faktorer som påverkar arbetet med det laborativa materialet i undervisningen. Sådan kunskap ger möjlighet att göra mer medvetna val som i högre utsträckning gynnar elevers lärande i matematik.

Vuxenutbildning är en viktig skolform som vänder sig till vuxna elever som vill komplettera grundskole- och gymnasieutbildning. Vuxenutbildning möjliggör fortsatta studier. Därför tydliggörs i läroplan för vuxenutbildning (2017) att personal i vuxenutbildningen har en skyldighet att klargöra utbildningsmål, innehåll och arbetsformer. Målgruppen i vuxenutbildningen är heterogen och vuxna studerande har olika förutsättningar. Därför är det viktigt att möta varje elev utifrån hens behov och förutsättningar. Läraren har en viktig roll när det gäller att möta elever i en heterogen grupp och anpassa undervisningen så att eleverna känner sig förstådda och stimulerade. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om hur matematiklärare på vuxenutbildningen identifierar elevers behov av stöd och hur lärare väljer undervisningsinnehåll i förhållande till elevers behov när det gäller extra anpassningar i matematikundervisning. I studien har en kvalitativ metodansats använts med semistrukturerade intervjuer. För att uppnå syftet har sju semistrukturerade intervjuer med lärare inom vuxenutbildning i matematik genomförts. Studiens resultat tolkades utifrån Uljens (1997) skoldidaktiska teori om det pedagogiska handlandet. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade lärarna använder förkunskapstester för att upptäcka elevers behov av stöd och att de utformar sin undervisning med utgångspunkt i kartläggningsresultat och klassrumsobservationer. Extra anpassningar genomförs för att ge eleven stöd som en del av ordinarie undervisning på gruppnivå. Lärarna menar att den orienteringskurs som Skolverket föreslår har varit ett bra stöd för elever i behov av extra stöd. Studien visade också att lärarna tolkade extra anpassningar, särskilt stöd samt ledning och stimulans olika.

Inledning Studien innefattar matematikundervisning med fokus på förskollärares uppfattningar hur undervisning i matematik kan ske i spontana leksituationer i innemiljön på förskolan. Det krävs kompetenta förskollärare med förmåga att fånga barns intresse och inta barnperspektiv för att kunna genomföra spontan matematikundervisning i förskolan (Björklund 2012, s. 226). Spontan matematikundervisning beskrivs som handlingar i leken efter barnens initiativ (Eidevald, Engdahl, Frankenberg, Lenz Taguchi & Palmér 2018, s. 86). Studiens syfte Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar om spontan matematikundervisning i barns lek i innemiljön på förskolan. Studien synliggör förskollärares uppfattningar om utmaningar som förekommer och möjligheter som kan möjliggöra för ökade spontana undervisningssituationer i barns lek. Metod Kvalitativa intervjuer som grundar sig i fenomenografin utgör metoden för undersökningen. Intervjun omfattar ett mindre antal frågor innefattande ett fenomen, vilket i studien syftar till spontan matematikundervisning i barns lek. Genom intervjuer undersöks hur förskollärare tänker kring deras egen matematikundervisning i barns lek, samt reflekterar angåendemöjligheter och utmaningar. Resultat Resultatet i studien åskådliggör hur förskollärare undervisar matematik spontant i barns lek och deras uppfattningar om vilka möjligheter och utmaningar som finns med den spontana matematikundervisningen i barns lek. Studiens resultat visas i tre rubriker utifrån frågeställningarna, med tre tillhörande underrubriker. I resultatet framkommer det att förskollärare undervisar matematik i barns lek genom att ställa relevanta frågor, benämna begrepp och fånga potentiella lärsituationer. Möjligheterna till spontan matematikundervisning kan enligt resultatet ökas genom att förskollärarna är mer matematiskt medvetna, får tillgång till mer varierat material och ytterligare kompetensutveckling. Intervjudeltagarna anmärker på bristfällig kunskap i matematik, avbrutna undervisningssituationer och förmågan att utmana varje barn på deras nivå som utmaningar i deras arbete.

Denna studie syftar till att bidra med ökad kunskap om vilka strategier lärare i åk 4-6 har för att möta den breda variationen mellan elevers olika kunskapsnivåer i matematikämnet. Syftet behandlas utifrån tre frågeställningar vilka berör strategier som lärare har för att möta svaga elever i matematik, strategier lärare har för att möta starka elever i matematik och strategier lärare har för att möta den breda variationen mellan elevers kunskapsnivåer i matematik. Utifrån de teoretiska perspektiven den didaktiska triangeln och ramfaktorteorin har 12 semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs 4-6 utförts och analyserats tematiskt. Analysen resultar i temana placering, tidsbrist, personal, matematikuppgifter, självförtroende, elevhjälp, självreglerat lärande, genomgångar, nivåanpassning, identifiering, relationer och visualisering. För att möta svaga elever i matematikundervisningen påvisas att lärare interagerar med eleverna i fråga genom att placera dem nära läraren under matematiklektionerna. Lärare möter även svaga elever genom att förse dem med grundläggande matematikuppgifter som lärarna dessutom räknar tillsammans med eleverna. Vad gäller strategier för att möta starka elever beskriver de flesta lärare att de förser eleverna med utmanande uppgifter som de även lämnas att arbeta helt självständigt med. För att möta den breda kunskapsnivån mellan eleverna framkommer det att lärare bortprioriterar starka elever och fokuserar på svaga elever. Tidsbristen som samtliga lärare i studien påpekar verkar leda till att svaga elever prioriteras framför starka elever. Slutsatsen visar således att lärare inte möter samtliga elevers behov i matematikundervisningen.

Skolan har ett särskilt ansvar för elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen med utbildningen, trots detta är det en stor andel grundskoleelever med autism som inte når kunskapsmålen i matematik. Syftet med följande litteraturöversikt är att presentera undervisningsstrategier som främjar inkludering i matematikundervisning för elever med autismspektrumtillstånd (AST). I studiens inledning redovisas styrdokument, tidigare forskning och annan relevant litteratur som berör AST, inkludering och matematik. Utifrån frågeställningen Vilka undervisningsstrategier främjar inkludering av elever med AST i matematikundervisning? presenteras de nio artiklar som genom noggrann analys och tematisering valts ut för att besvara frågan. Resultatet visar på olika undervisningsstrategier som kan möjliggöra en sådan inkludering. Det framhävs däremot att det inte finns endast en undervisningsstrategi som fungerar för samtliga elever med AST eftersom alla människor har sina unika behov och förutsättningar. Baserat på resultatet i denna studie kommer vidare forskning att undersöka vilka (om några) utmaningar lärare upplever att det finns vid inkludering av elever med AST i matematikundervisning, samt hur de planerar för att göra en sådan inkludering möjlig.

Studiens syfte är att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgångsfaktorer.Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt.I resultatet framträder både liknande och motsägande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna är att de efterfrågar en varierad undervisning. Det går också att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv på framgångsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och språket lägger grunden för människors utveckling och lärande. Eleverna framhåller undervisning på rätt nivå, möjlighet till samarbete och tillgång till konkret material.

Hur kan klasslärare och speciallärare tillsammans bidra till att öka den grundläggande matematikkompetensen för elever i årskurs ett / How can classroom teachers and special education teachers together help to increase the basic math skills for students in grade one

The aim of the study was to do an analysis about the conceptions of units and unit con-version. Investigating the students´ attitudes towards their own mathematical ability and the students´ understanding of the conception of units. / En analys kring begreppen enheter och enhetsbyten. En undersökning om elevernas attityd av sin egen matematiska förmåga, elevers förståelse för enhetsbegreppet och hur deras kunskaper och färdigheter ser ut.