Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare använder appen Vektor i undervisningen samt vilka effekter Vektor kan ha på elever med matematiksvårigheter. I studien har jag även undersökt hur lärare definierar matematiksvårigheter samt vilka verktyg lärare använder som stöd för elever med matematiksvårigheter.Studiens empiriska material har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor där fyra lärare från två olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att lärare vid de båda skolorna använder Vektor på liknande sätt för elever i de yngre åldrarna medan användandet skiljer sig åt för elever med matematiksvårigheter i de äldre åldrarna. Effekterna av att använda Vektor är positiva avseende taluppfattning och att förstå tallinjen medan slutsatsen för äldre elever med matematiksvårigheter är att det är viktigt att ta hänsyn till deras preferenser vid val av åtgärd för att utforma en individanpassad undervisning.

Översikten samlar information från 25 olika studier från tre olika forskningsdatabaser: ERC,ERIC och MathEduc. Samtliga studier är peer review granskade blivit utvalda genom sökningar där forskningens innehåll, dess koppling till ämnet och därmed relevansen varit avgörande faktorer. Syftet med kunskapsöversikten är att se hur forskningen ställer sig till kooperativt lärande i matematik, ifall det är prestationshöjande och ökar måluppfyllelsen hos eleverna, samt hur arbetsmetoden påverkar elevernas förhållningssätt gentemot ämnet.I resultatet presenteras kooperativt lärandets eventuella påverkan av elevers måluppfyllelse och förhållningssätt till matematik Dessa begrepp kan ses som mångbottnade och definieras därför detaljerat i bakgrunden, innan de sammanställs och analyseras i resultatet genom att ställas mot relevant forskning. Kooperativt lärande som undervisningsmetod har enligt (Skolverket, 2011) successivt blivit vanligare i skolan, vilket lett till att det idag finns gott om forskning kring ämnet.Studierna som sammanställs i resultatet visar positiva effekter av kooperativt lärande, både vad gäller elevernas måluppfyllelse och förhållningssätt till matematik. Studierna genomfördes i olika länder och med olika åldrar men visade ändå snarlika resultat. Däremot visar i en av studiernas resultat att elever med väldigt låg matematisk kompetens inte gynnas märkbart av kooperativt lärande och istället bör möta en varierad undervisning.Avslutningsvis i diskussionsdelen kommer mitt personliga perspektiv få mer utrymme och mina egna tankar och åsikter vävas in. Saker som kunnat göras annorlunda i arbetet kommer även belysas.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för vad forskning säger kring vilken uppfattning särbegåvade individer har av skolan och matematikundervisningen samt hur man som lärare bör arbeta med dessa elever. Anser forskningen att skolan gör det som krävs för att hjälpa dessa individer eller borde de få stöd från skolan i större utsträckning? Upplever särbegåvade individer ett utanförskap eller behov att dölja sin förmåga? Är det viktigt att man får utnyttja sin potential eller är det viktigaste att alla elever uppnår samma mål? Den forskning jag har fått fram visar att särbegåvade individer generellt sett både nationellt och internationellt uppfattar skolan och matematiken mycket negativ. De särbegåvade anser att skolan behöver göra mer för de elever som anses som särbegåvade då de sällan får möjligheterna till att utvecklas utifrån sina förmågor. Forskningen visar också att den mest framträdande indikatorn på särbegåvade elevers inställning gentemot matematik är att se sig själv kompetenta och att de flesta särbegåvade upplever att det inte är helt tillåtet att visa sig för intelligent. Kunskapsöversikten sammanställer även forskning som lyfter fram att man som lärare bör erbjuda differentierade uppgifter och acceleration för särbegåvade elever för att de ska behålla en positiv inställning till skolan och matematiken samt kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Sammanfattning/AbstractEnglund, Kerstin (2018). Några matematiklärares uppfattningar om förförståelse, förkunskap och inkludering i undervisningen. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVid flera tillfällen har jag mött elever som på olika sätt uttryckt att de inte hänger med eller förstår vad läraren förklarar. Vid lektionsbesök hos kollegor har jag vid några tillfällen observerat att den undervisande läraren ägnat väldigt lite tid eller ingen tid alls för att ta reda på elevernas förförståelse och/eller förkunskap inom det aktuella området. Även vid samtal med undervisande lärare har jag fått uppfattningen att det inte är självklart att ta reda på sina elevers förförståelse och/eller förkunskap. Vid samtal med elever som av olika anledningar har matematiksvårigheter eller matematikängslan har jag fått intrycket av att de känner sig exkluderade från undervisningen eftersom de redan från lektion ett känner sig vilse. Inkluderingen uteblir för några elever eftersom de inte förstår att de redan har förförståelse men att de behöver hjälp att ”ta fram” den. Jag vill med den här studien lyfta fram vikten av att undervisande lärare tar reda på sina elevers förförståelse och/eller förkunskap för att på detta sätt bidra till en inkludering av samtliga elever i undervisningen. Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att ta reda på vikten av elevers förförståelse och/eller förkunskap som en bidragande länk till inkludering. Studiens frågeställningar är:Hur uppfattar de undervisande lärarna begreppen förförståelse och förkunskap?Hur tar de undervisande lärarna reda på elevers förförståelse och förkunskap?Vilka uppfattningar gällande arbetssätt och arbetsmetoder, menar lärarna, bidrar till inkludering?TeoriStudien är inspirerad av sociokulturellt perspektiv. Resultatanalysen är gjord med inspiration av en fenomenografisk ansats.MetodStudien är genomförd med hjälp av icke-deltagande observationer som därefter kompletterades med halvstrukturerade intervjuer. ResultatMin tolkning är att det finns ett behov av att diskutera kring elevers förförståelse och/eller förkunskap. Detta kan vara ett sätt att stötta våra elever, och då framför allt de med matematiksvårigheter och/eller matematikängslan. Detta var inget som direkt framkom utifrån det empiriska materialet. Jag anser trots detta att det kan vara en väg att hjälpa de elever som av olika orsaker har matematiksvårigheter och/eller matematikängslan. Min motivation till detta anser jag stärks av den litteratur som jag har tagit del av inför den här studien. Specialpedagogiska implikationerSom speciallärare i matematikutveckling kan jag vara ett bollplank där undervisande lärare får möjlighet att tillsammans diskutera möjliga vägar för att ta reda på sina elevers förförståelse och/eller förkunskap och hur de sedan utifrån detta kan arbeta vidare för att genom den information de får skapa en inkluderande undervisning. Detta i sin tur leder förhoppningsvis fram till att samtliga elever känner sig inkluderade i klassrummet. Som speciallärare kan jag hjälpa till att analysera elevers fördiagnoser för att sedan tillsammans med undervisande lärare planera hur lektionen/lektionerna kan genomföras på bästa sätt så samtliga elever får en känsla av inkludering.Nyckelorderfara, förförståelse, förkunskap, inkludering, matematikundervisning

Sammanfattning/abstrakt Glowacki, Camilla & Zulic, Jasminka (2017). Speciallärares uppfattningar om inkluderande undervisning i matematik. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragVår förhoppning är att vi utifrån informanternas erfarenheter kan bidra med goda exempel på strategier för inkludering av alla elever i den ordinarie matematikundervisningen. Detta är högaktuellt eftersom forskning om inkludering visar att segregerande lösningar fortfarande används för att stödja och hjälpa elever i behov av särskilt stöd i matematik. SyfteSyftet med studien är att belysa hur några speciallärare uppfattar att de medverkar till en inkluderande undervisning i matematik. FrågeställningarFör att uppfylla studiens syfte behandlas följande frågor:● Vad innebär inkludering för informanterna?● Hur uppfattar informanterna sin roll när det gäller att skapa inkluderande miljöer i matematikundervisningen på skolorna?● Hur uppfattar informanterna att inkludering gestaltas i praktiken? TeoriBronfenbrenners (1979) ekologiska tolkning av systemteori används som teoretisk utgångspunkt eftersom den hjälper oss att skapa förståelse för hur alla delar i elevens miljö samverkar och påverkar elevens utveckling och skolprestationer. Därför riktar vi vår uppmärksamhet mot lärmiljön och olika aspekter av den som av forskare konstaterats vara av betydelse för eleven. MetodI studien inspirerades vi av den fenomenografiska ansatsen med vars hjälp vi fick förståelse för informanternas upplevelser av och uppfattningar om inkludering i matematikundervisningen. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes för att behandla våra frågeställningar.ResultatStudien visar att samtliga utbildade speciallärare med inriktning mot matematikutveckling även arbetar med skolutveckling och att de har en positiv inställning till begreppet inkludering. Sammanhang, samhörighet, delaktighet, tillhörighet och helhet är ord som används av våra informanter för att definiera inkludering. I praktiken finns det en tolkningsvariation vilken leder till att olika strategier tillämpas i arbetet. I arbetet med eleverna är det speciallärarnas uppfattning att det är viktigt att lärarna differentierar undervisningen. Samtliga speciallärare utom en har som strategi att arbeta med eleverna enskilt. Speciallärarna medverkar även i att utveckla strategier för att skapa ett tillåtande och öppet klassrumsklimat. För att få förståelse för alla elevers agerande ska alla system studeras noga för att få ett helhetsperspektiv i enlighet med Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1979). För att genomföra nödvändiga förändringar i skolan är det viktigt att utveckla en övergripande strategi på organisationsnivå. ImplikationerVi tycker oss förstå att det är viktig att ha en egen uppfattning om inkluderingsbegreppet för att kunna utveckla strategier på individ-, grupp- och organisationsnivå. Studien indikerar också att det finns ett behov av att ha en mer genomtänkt strategi på organisationsnivå på skolorna som inte bara engagerar speciallärare utan hela skolans personal i arbetet med inkludering. Vi har fått insikt om att arbetet med att skapa balans mellan individens och klassens behov är en stor utmaning och att ett gemensamt förhållningssätt i personalstyrkan kan underlätta arbetet med att inkludera alla elever på skolan. Den kunskap som vi har fått under arbetets gång om betydelsen av olika strategier för samarbete mellan olika yrkeskategorier har stärkt oss i vår uppfattning om att specialläraren har en viktig roll i arbetet med inkludering.SlutsatsInkludering är ett komplext begrepp som kräver en gemensam förståelse av hela skolans personal för att arbetet med inkludering ska leda till god skolutveckling. Nyckelord: Matematikundervisning, Inkludering, Speciallärare, Strategi, Samundervisning

Dagens samhälle blir allt mer digitaliserat vilket gör att skolan måste utvecklas i takt med samhället. Därför blir det intressant för oss som blivande lärare att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i sin matematikundervisning. Lärplattan är det digitala verktyg som domineras i lågstadiet och därför är det detta digitala verktyg som är fokus i detta examensarbete. Syftet blir då att undersöka lärplattans funktion och potential som ett digitalt verktyg i matematikundervisningen på lågstadiet. Det teoretiska ramverk i detta examensarbete är Dr. Ruben Puenteduras SAMR-modell som kategoriserar in aktiviteter i undervisningen med hjälp av digitala verktyg i fyra olika steg. Data insamlas i form av intervjuer av fyra verksamma lärare på lågstadiet. Resultatet utifrån intervjuerna visade att lärarna oftast arbetar med lärplattan i matematikundervisningen på ett sätt som gör att de matematiska aktiviteterna för det mesta uppnår steg två i SAMR-modellen, det sker en förbättring.

Studien fokuserade på elever och deras uppfattning om undervisningen i det matematiska klassrummet. Avsikten var att ta reda på eventuella skillnader mellan upplevelsen av situationen i det matematiska klassrummet uppfattat av elever på olika gymnasieprogram samt belysa några gymnasieelevers tolkning av de processer som äger rum vid olika matematiska situationer. Förståelse över elevens perspektiv kan leda till en ny kunskap för pedagoger och ett nytt förhållningssätt. Studiens syfte var att undersöka hur sex gymnasieelever på tre olika nationella gymnasieprogram uppfattar undervisningssituationen i det matematiska klassrummet vid en ordinarie undervisning. Frågeställningar som var i fokus: 1. Vilka didaktiska kontrakt framträder utifrån elevernas beskrivning av interaktioner i det matematiska klassrummet? 2. Vilka aspekter i undervisningen bidrar till att eleverna känner sig delaktiga i klassrumsaktiviteter? 3. Vilka klassrumsaktiviteter föredrar eleverna och varför? Studiens teoretiska utgångspunkt var hur matematiklärandet kan belysas ur sociokulturella perspektiv. Analysen anknöt till några forskningsresultat om matematikundervisning, interaktioner och elevernas delaktighet vid olika aktiviteter i det matematiska klassrummet, vilka arbetssätt och metoder som, enligt forskare, främjar elevernas matematiklärande samt forskningar kring specialpedagogikens roll inom matematikutveckling. Studien var inspirerad av en fenomenografisk ansats. För att förstå olika aspekter av matematikundervisningen på gymnasiet utifrån elevperspektivet och besvara forskningsfrågorna intervjuades sex gymnasieelever med hjälp av ett halvstrukturerat intervjuschema, där forskningsfrågorna har en beskrivande karaktär. Med hjälp av elevernas uppfattningar kunde tre olika didaktiska kontrakt etableras i det matematiska klassrummet: känslostyrd undervisning, förutbestämd undervisning samt vägledningsorienterad undervisning. Relationen mellan de tre didaktiska kontrakten beskrivs genom en ökande kvalité på matematikundervisningen från didaktiskt kontrakt 1 till didaktiskt kontrakt 3. Didaktiskt kontrakt 1 innefattar inga gemensamma normer som gäller för alla elever i matematikklassrummet, det är känslor som dominerar och påverkar elevens rätt till utbildning. I det matematiska klassrummet där didaktiskt kontrakt 2 upprättas gäller lärarens förutbestämda arbetsgång alla elever. Läraren ställer samma krav och har samma förväntningar på sina elever. Didaktiskt kontrakt 3 har en vägledningsorienterad karaktär och inga fastställda regler vilket innebär att normerna kan avbrytas, ändras och anpassas efter det behov som uppstår i det matematiska klassrummet. Aspekter som bidrar till elevernas delaktighet och som respondenterna markerade i intervjuerna är studiero i klassrummet, lärarens engagemang, när läraren förklarar så att eleven förstår, lärarens grad av engagemang samt när läraren utgående från elevens förutsättningar och behov kan med tålamod förklara på olika sätt så att eleven förstår. De samtliga aspekterna pekar på lärarens centrala roll i det matematiska klassrummet när det gäller att stötta elevernas inlärning. Resultatet visar också att individuellt arbete och grupparbete är två vanliga arbetssätt som förekommer i det matematiska klassrummet. Forskning om elevernas uppfattningar kultiverar en större förståelse för hur elever kan lära sig matematikämnet och nå så långt som möjligt i sin utveckling. Det finns ett starkt samband mellan vad eleverna lär sig och vilka upplevelser de är med om. Att kunna se de nya aspekterna av matematikundervisningen, istället för att ta den för givet, möjliggör ett annat förhållningsätt till undervisningsprocessen. Detta kan vara en utgångspunkt för en förändringsprocess.

Enligt mina erfarenheter är problemet att eleverna tycker att matematiklektioner är tråkiga, och på grund av detta kan de inte koncentrera sig under genomgången eller instruktioner för olika uppgifter. Syftet med detta arbete är att undersöka påverkan av motivation över elevernas mottagande av matematikämnet. Denna studie tillämpar sociokulturell teori och behaviorism. En litteraturstudie av relevanta ämnen kommer att presenteras samt olika undervisningsmetoder som genomförts. Resultatet kommer att presentera hur den planerade metoden gått, det vill säga undervisningen samt intervjuerna med några elever och en lärare. Resultaten baseras på observationen under genomföring av den planerade undervisningen, samt analysen av elevernas och lärarens svar. En slutsats kommer att dras, med hänsyn till att undersökningen utfördes under en kort tid samt på fåtal elever. Man kan ändå se att elevernas inlärningsmotivation, särskilt andraspråkselevernas inställning förbättring, under matematiklektioner.

Idag består en stor del av undervisningen i aritmetik på lågstadiet av att lära ut algoritmer. Detta trots att mycket forskning pekar på att algoritmräkning riskerar att hindra elevers matematiska utveckling. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur undervisningen av algoritmer planeras och genomförs. De teoretiska ramverk som presenteras i denna studie är Anna Sfards teori om matematiska diskurser och commognition samt de behavioristiska och kognitivistiska synsätten på lärande. Synen på algoritmräkning har under de senaste decennierna förändrats. Forskning har visat att det finns både för- och nackdelar med algoritmräkning och för att elever ska gynnas av att räkna med algoritmer är det viktigt att de har en god talförståelse. För att kunna besvara denna studies frågeställningar användes en flermetodsstudie som inbegrep en kvalitativ och kvantitativ metod. Här användes både en enkät samt intervjuer. Utifrån resultatet ser man tydligt att algoritmer används av nästintill alla av de tillfrågade i enkäten och intervjuerna. Respondenterna var även eniga om att algoritmer är den skriftliga räknemetod som används mest samt att det är algoritmräkning eleverna väljer trots att andra skriftliga räknemetoder har introducerats. Slutligen visar studien att stor vikt bör läggas på förarbete genom att fokusera på elevernas talförståelse och kunskaper för positionssystemet för att eleverna ska gynnas av att använda algoritmer.

No description available.