No description available.

No description available.

Sammanfattning: Aktuell uppsats syftar till att ta reda på hur lärare använder sig av formativ bedömning i sin matematikundervisning på lågstadiet. För att ta reda på detta användes en kvalitativt metod där sex utbildade lågstadielärare intervjuades enskilt med en semistrukturerad intervjumetod. Resultatet visar att lärarna har generell kunskap kring vad formativ bedömning innebär men inte djup sådan och därför använder de formativ bedömning på ett varierande vis med goda intentioner men inte alltid med kvalité. En slutsats som är möjlig att göra är att lärare behöver mer konkret och praktisk kunskap kring formativ bedömning för att i sin tur kunna använda det på ett effektivt vis i sina respektive klassrum.

Digital kompetens är en av nyckelkompetenserna i ett livslångt lärande, enligt Europa kommissionen och Sveriges regering. Den här rapporten undersöker hur lärare själva definierar digital kompetens, hur de utvecklar sin egen digitala kompetens och hur information och kommunikationsteknik (IKT) används inom matematikundervisningen i grundskolan. Data har inhämtats dels kvantitativt genom enkät samt kvalitativt genom intervjuer. Databearbetning och analys av enkät och intervjuer har gjorts kvalitativt genom Grounded theory med kvantitativa inslag. Resultatet visar att lärarnas definition av begreppet digital kompetens ses främst som en teknisk förmåga och en förmåga att kunna använda digitala verktyg i undervisningen. För utveckling av sin egna digitala kompetens krävs ett personligt intresse, fortbildning och rätt utrustning. Syften till användning av IKT i matematikundervisningen är främst för att motivera eleverna på ett lustfyllt sätt och för att individualisera undervisningen. Slutsatsen är att lärare behöver definiera begreppet digital kompetens och medvetandegöra vad det innebär att vara digitalt kompetent.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur några lärare och speciallärare uppfattar sina insatser då det gäller att förebygga uppkomsten av matematikängslan hos elever samt hur elever i åk 4 upplever undervisningen i matematik. I samband med syftet studeras följande frågeställningar: Vad anser lärare och speciallärare i studien kan vara orsaken till matematikängslan hos elever? Hur beskriver och uppfattar lärare och speciallärare sina olika insatser för att förebygga uppkomsten av matematikängslan hos elever? Hur upplever elever undervisningen i matematik? Teori och tidigare forskning Studien grundar sig på Piagets och Vygotskijs teori, det konstruktivistiska- och sociokulturella perspektivet. Säljö (2004) beskriver Piagets teori om de kognitiva processer som är en förutsättning för att en individ ska förstå sin omvärld och interagera i den. I Vygotskijs teori betonas enligt Säljö (2011), betydelsen av ett gemensamt språk och kultur för att lära i det sociala samspelet med andra. Tidigare forskning inbegriper såväl nationella som internationella studier som riktar in sig på låg- och mellanstadieelever. Metod Metodvalet utgick från kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder, det Bryman (2018) benämner som flermetodsforskning. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och två speciallärare samt ett frågeformulär som besvarades av 215 elever från årskurs 4 ur tre skolor. Resultat och analys Studiens resultat visar att lärare och speciallärare uppfattar att matematikängslan kan uppkomma när elever inte erhåller lämpligt stöd i matematikundervisningen. Känslan av ängslan, påtalar respondenterna, kan yttra sig genom exempelvis undvikande beteende, tystnad eller frustration. En trygg undervisningsmiljö är avgörande, för att skapa tillit och ökad4självkänsla hos elever. Löwing (2008) och Wernberg (2009) menar att arbete i mindre grupper är gynnsamt för lärandet, då elever kan diskutera matematikproblem och hjälpa varandra. I förebyggande syfte anser Finalyson (2014) och Newsteads (1998) att varierad undervisning, kommunikation och goda relationer är viktiga för att kunna motverka uppkomsten av matematikängslan bland elever. På samma sätt framhäver eleverna från årskurs 4 att de föredrar att arbeta i mindre grupper i undervisningen. Förväntat kunskapsbidrag Studiens kunskapsmässiga bidrag är att synliggöra vilka insatser som verkar förebyggande mot uppkomsten av matematikängslan hos elever och hur lärare kan tillämpa dessa insatser i praktiken. Passolunghi, Cargnelutti och Pellizzoni (2019) menar att matematikängslan kan ge livslånga konsekvenser i elevers val av vidare utbildning och framtida yrkesval. Därför är även förhoppningen att lärare som läser den här studien får en förståelse för orsaker till matematikängslan samt hur adekvat det förebyggande arbetet är. Specialpedagogiska implikationer Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är det, enligt Karlsson (2019), angeläget att så tidigt som möjligt synliggöra det som eleverna behöver hjälp med. Undervisningen behöver därför anpassas för att förebygga situationer som kan skapa oro eller stress. Milerad och Lindgren (2017) påpekar att om matematikängslan ska förebyggas behöver skolan på organisations-, grupp- och individnivå åstadkomma en gynnsam lärandemiljö. En varierad undervisning och en trygg lärandemiljö är enligt Ahlberg (2013) en förutsättning för att stärka elevens tillit till sin egen förmåga och självkänsla.

I kursplanen för matematik beskrivs att elever ska ges förutsättningar att tolka vardagliga och matematiska situationer genom att använda matematiska uttrycksformer. Begreppet uttrycksformer likställs i den här studien med representationsformer. Studiens syfte är att ta reda på vilka sätt lärare använder olika representationsformer för att elever ska ges möjlighet att skapa förståelse för tal i decimalform. Utgångspunkten i denna studie är en kvalitativ intervjustudie som inriktas mot lärares beskrivningar av sin undervisning kring tal i decimalform. Den empiriska insamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta lärare. Som utgångspunkt i studien har ett teoretiskt ramverk använts för att analysera den insamlade empirin i form av en tematisk analys. Analysen visar att lärare använder olika representationer i undervisningen inom varje representationsform. I resultatet framgår vad lärare anser vara relevant för att elever ska skapa förståelse för tal i decimalform och hur lärarna väljer att undervisa inom området. Den vanligaste representationen lärarna valde att inkludera i undervisningen var tallinjen men även tio-basmaterial och andra laborativa material används. / The curriculum for mathematics describes that pupils should be given conditions to interpret everyday and mathematical situations by using mathematical different forms of expression. The concept of forms of expression can be equated with representation. The aim of this study is to find out how teachers use representations to give pupils the opportunity to create an understanding of decimal numbers. This study is using qualitative interviews that are focusing on teachers’ description of their teaching of decimal numbers. The collection of data was conducted through semi-structured interviews with eight teachers. As a starting point in this study, a theoretical framework has been used in order to analyze the collected empirical data tough a processed thematic analysis. The analysis shows that teachers use different kinds of representations in their teaching. The results show what teachers consider as relevant for pupils to know to create an understanding to enhance their knowledges of decimal numbers and how teachers choose to teach in the area. The most common representation the teachers chose to include in their teaching was the number line, but base-ten materials and other laboratory materials are also used.

Studien har en konstruktivistisk ansats baserats på Piages och Vygotskijs teorier om lärande. Detta är en fallstudie där en laborativ arbetsmetod , kreativ matematik, provades i syfte att testa följande hypotes: Om eleven ges möjlighet att konkretisera ett matematiskt problem genom att samarbeta och bearbeta problemet laborativt så utvecklas deras matematiska abstraktionsförmåga. Fallet fokuserar på elever i grundskolani årskurs 3, där en lektionsserie med 3 lektioner utvecklades. Eleverna arbetade laborativt med det matematiska problemet, area, både konkret och abstrakt. Lektionerna dokumenterades i en loggbok och elevernas erfarenheter samlades in genom tester och enkäter. Resultatet visar att alla elever fick en djupgående förståelse för hur area praktiskt kan beräknas i ett rutnät och de flesta fick en tydlig abstraktion för hur det matematiska problemet kunde lösas abstrakt. Vidare indikerar resultatet att när eleverna förstår vad de kan använda "area" till så har de lättare att tillgodogöra sig matematiska formler. Resultatet pekar på att en kreativ matematisk undervisningsmetod skapar förutsättningar för att elever ska kunna göra en relevant egen värdering av sina kunskaper.

Sammanfattning Den 1 juli 2019 infördes, i Sverige, en Läsa- skriva- räkna garanti för årskurs f-3. Kopplat till garantin finns kartläggningsmaterial och bedömningsstöd (SFS 2010:800). Läsa- skriva- räkna garantin och tillhörande kartläggningsmaterial och bedömningsstöd har för avsikt att öka likvärdighet och tidiga, förebyggande insatser i relation till elevers läs-, skriv- och matematik - utveckling (Skolverket, 2021a). Garantin förtydligar elevers lagliga rätt till adekvat stöd i tid (SFS 2010:800, kap.3 §4). Syftet med den här studien är att belysa hur pedagogiska ledningsfunktioner såsom, lärare, rektorer och skolchefer, i skolans styrkedja tar tillvara resultaten och analysen av de nationella kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden i syfte att utveckla en likvärdig undervisning som stärker elevers måluppfyllelse. Studien är inspirerad av ett systemteoretiskt tänkande och tar utgångspunkt i ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Ramfaktorteorin (Dahllöf, 1999) klargör hur resultat är kopplat till ett undervisningsförlopp. Ett undervisningsförlopp som formas av processer och ramar. En reanalys av de processer och ramar som format ett undervisningsförlopp, för att identifiera utvecklingsområden, blir av vikt i samband med kvalitetsutveckling och förbättringsarbete (Gustafsson, 1999; Svedberg, 2019). Studien baseras på 10 kvalitativa intervjuer. Tre skolchefer, tre rektorer och fyra lärare från tre olika kommuner har intervjuats. Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna uppfattar att kartläggnings- och bedömningsstöden är bra verktyg för att identifiera elevers kunskapsutveckling i syfte att forma och anpassa undervisningen med utgångspunkt i nationella mål. Resultatet synliggör även att pedagogiska ramar i form av skollag och styrdokument i varierande utsträckning understödjs av administrativa, organisatoriska och resursrelaterade ramar i de deltagande kommunerna. Detta leder till olika förutsättningar för de deltagande kommunerna att säkerställa en likvärdig och kompensatorisk tidig läs-, skriv- och matematikundervisning. Nyckelord Skolutveckling, förbättringsarbete, styrkedja, tidig läs-, och skrivundervisning, tidig matematikundervisning.

Genom problemlösning ges elever inte bara förutsättningar för att utveckla matematiska kunskaper utan får också medel för att i framtiden bli goda problemlösare. För att bli en god problemlösare krävs det dock att elever kan använda sig av flera olika problemlösningsstrategier. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa forskning om unga elevers strategier vid matematisk problemlösning. Syftet besvaras av frågorna: Vilka problemlösningsstrategier lyfts fram i tidigare forskning för elever i de lägre åldrarna? Vad visar tidigare forskning om lärares sätt att undervisa i problemlösning för att utveckla problemlösningsstrategier? I litteraturstudien samlades texter in för analys, via databaser. De strategier som lyfts fram i de analyserade texterna är rita bilder, gissa och pröva samt använda laborativa material eller modeller. Resultatet visar dock att elever som arbetar systematiskt lyckas bäst oavsett vilken strategi som används. Vidare visar det sig att undervisningen bör ta utgångspunkt i interaktion som tillåter elever att diskutera sina lösningar. På så sätt utvecklas förståelse och matematiskt tänkande samtidigt som elever ges möjlighet att få syn på alternativa problemlösningsstrategier.

Denna studie syftar till att belysa möjliga orsaker till matematikssvårigheter i grundskolan F-3, samt visa lärarens strategier i matematikundervisningen. Därutöver syftar studien till att bidra med kunskaper om hur lärare kan anpassa undervisning till eleverna som har svårigheter i matematik från F-3. Fokus med studien är att undersöka elevernas svårigheter i ämnet matematik samt vilka strategier ska lärare använda i matematikundervisningen för att utvecklas eleverna så långt som möjligt. Utifrån syftet och målet med den studien ställde jag följande frågeställningarna: Vilka orsaker kan finnas till att vissa elever har svårigheter i matematik? Vilka strategier använder pedagoger för att anpassa undervisning till eleverna som har svårigheter i matematik?Utifrån området i min studie har jag valt det systemteoretiska perspektivet och hur det fungerar i praktiken när lärare arbetar med elever i matematiksvårigheter. Fokus i systemteoretiska perspektiv är att lösa problem, nå resultat och åstadkomma förändring. I tidigare forskning och studier tog jag upp litteratur, böcker, artiklar och rapporter som är relevanta för min studiens syfte och frågeställningar. Jag sökte kunskaper om matematikssvårigheter hos elever och anpassning inom matematiksundervisnigen. Därtill sökte jag vilka faktorer som påverkas elevernas färdigheter i ämnet matematik och hur pedagogerna ska anpassa sin undervisning för elever olika behov. För att kunna svara på studiens frågeställningar användes jag kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sex lärare och en speciallärare som jobbar i grundskolan intervjuades. I studien använde jag tematiskt metod för att analysera studiens resultat och komma till studiens syfte.I resultatet framkommer att begreppsliga svårigheter, elevens svårigheter, till exempel olika diagnoser, koncentration och uppmärksamhets svårigheter, samt brister inom taluppfattning är orsaker till matematikens svårigheter hos vissa elever. Därtill är att identifiera och planera, anpassat material och undervisningens kvalitet strategier för att anpassa undervisningen till dessa elever i grundskolan.