Undersökningen har genomförts i en förskola och en förskoleklass där totalt tjugo barn har deltagit. Den syftar till att undersöka hur kunskapen skiljer sig mellan fyraåringar och sexåringar. Kvalitativa intervjuer och löpande observationer användes som metod för att ta reda på uppfattningar om människokroppens inre organ samt vad barnen anser händer med maten som vi äter. I undersökningen användes en plastmodell av en kropp som barnen både fick peka på och säga organens namn. Resultatet visar att sexåringar generellt har bättre uppfattning när det gäller organens namn och vad organen gör i vår kropp. Däremot har båda åldersgrupperna en likvärdig uppfattning när det gäller att peka ut organ och benämna det rätt. Sexåringarna var också bättre på vad de anser händer med maten vi äter i jämförelse med fyraåringarna. Det tycks vara åldern hos barnen som påverkar vad barnen kan i störst utsträckning, där personliga erfarenheter tycks spela in vid enstaka tillfällen. / This study was conducted in a kindergarten and a preschool where a total of twenty children have attended. It aims to investigate how knowledge differs between four-year and six-year-old children. Qualitative interviews and current observations were used as methods to find out the perceptions of the human body's internal organs, as well as what the children think happens to the food we eat. The study used a plastic model of a body that the children both got the chance to point at as well as name the organs. The results show that six year olds generally have better perceptions of the organs name and what they are doing in our body. However, both age groups had a similar view when it comes to point out an organ and name it correctly. Six year olds were also better at what they think happens to the food we eat compared to four year olds. It seems to be the age of the children that have the biggest affects on their knowledge, but it can also be their experiences that are the main factor in a few cases.

The aim of the study was to investigate pre-school children's thoughts of the water in the human body. Data was collected by qualitative interviews. The interviews have been supplemented by letting children draw the way of the water on human silhouettes. The result of the study shows that most children imagine that the water flows in the body in a direct line, from the mouth to the bladder. The most common notion of why we should drink water is closely linked to health. There were thoughts that humans should drink water to prevent disease, while some children had a thought that water is necessary in disease. When the children were to explain where the location of the water is in the body, there was a broader discussion as there were different thoughts about this. Only a few of the children had an idea that water is present inside the entire body. The conclusion of the study shows that children in pre-school age and pupils in grade nine have similar thoughts about the water within us.

I en studie av Granklint Enochson Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang (2008) når hälften av eleverna i årskurs nio upp till målen för biologi om matspjälkningen. Samtidigt visar en statistisk undersökning att 90 procent av eleverna når målen för biologi i de nationella proven. Har eleverna mer kunskap än de visar? Syftet med denna studie är att tillsätta artefakter i form av ord och se om elever kan visa mer kunskap om matspjälkningsprocessen med hjälp av dem. Den teoretiska bakgrunden vilar i Vygotskijs teori om det medierade lärandet. Där artefakter (hjälpmedel) ses som en bro mellan människans tankevärld och försök att förstå sig på omvärlden. 75 elever i årskurs sex från tre olika kommuner har deltagit i studien. Undersökningen görs utifrån en kvantitativ metod i form av enkätundersökning. Enkäten är utformad som en figurfråga där konturen av en kropp finns uppritad med tillhörande naturvetenskapliga begrepp till matspjälkningprocessen. Eleverna har både skrivit och ritat om vad som händer i kroppen när de äter ett äpple. Undersökningen ställs i kontrast till betygskriterier för biologi i årskurs sex och till Granklints Enochsons studier som riktar sig mot niondeklassare. Resultatet pekar på att tillförandet av artefakterna inte bidrar till att eleverna visar mer kunskap om matspjälkningen i jämförelse med tidigare forskning. Däremot kan vi skönja att artefakterna (orden) bidrar med en större begreppsanvändning hos eleverna.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur barns föreställning om matens väg genom kroppen skiljer sig åt. I undersökningen jämförs barn i tre- till fyra och fem- till sex årsåldern, närmare beskrivet barn födda 2010 och 2012. För att undersöka detta användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt siluetter av en människokropp som barnen fick illustrera sina föreställningar på. Valet av metod gjorde det möjligt att fördjupa sig i barnens tankar och resonemang vilket är fördel när man undersöker något utifrån barns perspektiv. Resultatet i undersökningen visar att majoriteten av samtliga respondenter hade föreställningen om att maten transporteras till magen. I resultatet framgår olika beskrivningar på hur maten transporteras ned till magen men även vad som sker därefter. Resultatet visar även att femåringarna har en mer detaljerad beskrivning och bredare kunskap om matens väg genom kroppen. / The purpose of this study is to find out the difference between five- and three-years old children’s conception about the digestive system. The study was conducted by using qualitative semi-structured interviews and silhouettes of a human body so that the children could illustrate their conception on. The choice of method made it possible to immerse the children’s thoughts and reasoning which is a benefit when you base your study on children’s perspective. The results show that majority of the respondents thought that the food end up in the stomach, even though the descriptions was different. The results also show that the five- years old had more detailed description and more knowledge about the digestive system then the three-year-old children.

Milk allergens were digested by allowing them to flow through a chromatography column, where pepsin was conjugated to the stationary phase of the column. The allergen fragments were then characterized both biochemically, by using SDS-PAGE and gel permeation chromatography, and immunologically, by examining their reactivity to IgE and monoclonal antibodies.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett intresse, en motivation och nyfiken för biologin och matspjälkningen hos elever i årkurs 2-3 där eleverna på självständigt, roligt, varierande och lustfullt sätt kan skapa sig och utveckla kunskaper om matspjälkningen. Materialet består av en elevbok om matspjälkning i form av en faktasaga, bilder, frågor och praktiska övningar. Materialet innehåller dessutom en lärarhandledning med instruktioner till läroboken, mål från läroplanen samt svar till frågorna. Framtagningen av detta material har gjorts med hjälp av intervjuer och forskning i området. Materialet har fått har testats i en årkurs 2 och en intervju med eleverna. Resultatet visade att matspjälkningen väcker ett intresse hos eleverna om den är på en anpassad nivå. / The purpose of this report was to create a teaching material aimed at teaching students in second and third grade the basics of the digestive system in a fun and relaxed manner. The teaching material contains a booklet with facts, pictures, follow up questions as well as exercises for the students to work with, either individually or in class. In addition, there are instructions for the teacher with information about the booklet, the objectives of the lesson, and the key for the questions and exercises. This work builds on interviews and previous research and the teaching material was tested on second grade students and subsequently followed up by interviews. The findings of the study shows that the teaching material became successful only when adapted to a level comprehensible for the student.

Abstrakt Syftet med studien var att undersöka hur målsättningarna i en planerad aktivitet kommer till uttryck och uppfattas av förskollärare och barn. Studien undersökte vilka olika uppfattningar som fanns hos barnen och förskolläraren för att sedan göra en jämförelse. För att synliggöra de uppfattningar som fanns och svara på forskningsfrågorna användes metoden stimulated recall med förskolläraren och barnen. Resultatet visade att det fanns vissa likheter och skillnader mellan förskollärarens och barnens uppfattningar i aktiviteten som innehöll en konstruktionsuppgift. De likheter som fanns hos båda grupperna var användandet av liknande naturvetenskapliga begrepp under samtalen som visade på de bådas förståelse för målsättningarna. Hur de båda grupperna utgick från tidigare erfarenheter framkom som en skillnad i studiens resultat. Förskolläraren hade i sin planering av projektarbetet utgått från barnens tidigare erfarenheter på förskolan. Barnen gjorde återkopplingar till sina egna erfarenheter från när de varit sjuka. Barnen såg även konstruktionen som en målsättning, något som förskolläraren inte uttryckte som en målsättning. Slutsatserna som kunde dras var vikten av att ha en tydlig målsättning, begreppsförståelse hos förskolläraren och att involvera barnen i aktivitetens utformning utan att glömma bort målsättningen.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken progression som sker med elevernas kunskap inom fyra delområden i biologi. Progressionen har undersökts från årskurs nio till avslutade kurser i naturkunskap på gymnasiet. Studien har genomförts med hjälp av enkäter där eleverna har fått besvara öppna frågor kring fotosyntes, växthuseffekt, matspjälkning och genetik. Svaren kategoriserades utifrån tidigare forskning. Resultatet pekar mot en marginell progression i frågorna kring fotosyntes, växthuseffekt och genetik samt en stagnation kring frågan om matspjälkning. Vi har också undersökt varifrån eleverna själva anser att de fått sin kunskap ifrån gällande de valda ämnesområdena. Här pekar resultaten på att skolan anses vara en viktig källa till elevernas kunskap.

Bakgrund En mer stillasittande livsstil med ett högre kaloriintag ökar riskerna för övervikt och andra metabola sjukdomar. För att förebygga och behandla dessa sjukdomar behöver vi bland annat förstå hur hungerkänslor regleras hos människan. Hur stor inverkan blodglukosnivåer har på hungerregleringen är dock omdiskuterat. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka hur hungerkänslor och blodglukosnivåer förändras efter en måltid, jämfört med fasta. Kan den upplevda hungern påverkas genom periodisk fas-ta? Hur påverkar en invand måltidsrytm hungern? Hur påverkas hunger och blodglukos i för-väntan på en måltid? Metod Tolv friska testpersoner (7 män, 5 kvinnor) där sju stycken var vana vid periodisk fasta och fem inte var det, randomiserades in i två grupper där ena gruppen (Pi) fick äta en 600 kcal pizza medan den andra gruppen fick fasta (F). Blodglukosvärden och hungeruppskattningar registrerades var 30:e minut, förutom första värdet som registrerades 15 minuter innan pizzor-na serverades. Testpersonerna visste inte vilken grupp de skulle hamna i förrän 10 minuter innan pizzorna serverades. Resultat Fem timmar efter måltiden kunde ingen signifikant skillnad i blodglukossänkning observeras mellan grupperna. Hungern skiljde sig inte heller signifikant mellan grupperna. Endast Pi ökade dock signifikant i hunger (P = 0,05) jämfört med sina startvärden. Fastevana bidrog inte till en förbättrad hungerkontroll. Beskedet om vilken grupp testpersonerna skulle hamna i resulterade i att blodglukosnivåerna skiljde sig signifikant mellan grupperna (P = 0,05) när pizzorna serverades. Då sänktes blodglukosnivåerna hos Pi samtidigt som de höjdes hos F. Fyra av fem testpersoner i F och en testperson i Pi blev tydligt hungrigare vid tidpunkter då de vanligtvis brukade äta på. Slutsats Samband mellan absoluta blodglukosnivåer och hunger kunde inte hittas. Stark hunger kunde uppstå fastän dietär energi sannolikt fortfarande absorberades i tarmarna.Våra resultat indikerade därför att akut energitillgänglighet utgör en relativt liten del i den totala hungersignaleringen. En invand måltidsrytm såg ut att påverka hungern mer än vad måltiden i den här studien gjorde. Större fokus vid hungerreglering bör därför ligga på en re-gelbunden måltidsrytm. / Background The increasingly sedentary lifestyle of our society combined with a constantly rising caloric intake has elevated the risk of developing obesity and other metabolic diseases. There is a need to understand the underlying mechanisms of hunger regulation to effectively prevent and treat these diseases. The magnitude of which an active regulation of blood glucose has an influence on hunger regulation is rather controversial. Objective The objective of this study was to investigate how the changes in hunger and blood glucose levels may differ after a mixed meal compared to the fasting state. Research questions include: Does intermittent fasting reduce general hunger? How does an entrenched meal-pattern affect hunger? How does hunger and blood glucose change in anticipation of a meal? Method Twelve healthy subjects (7 men, 5 women), of which seven subjects regularly practiced intermittent fasting and the remaining five did not, were randomized into two groups, one group was eating pizza (Pi), and the other group was fasting (F). Blood glucose levels and hunger ratings were collected every 30 minutes, with exception of initial values that were collected 15 minutes prior to the serving of the pizzas. The subjects were unaware of which group they would be designated to until 10 minutes prior to the serving of the pizzas. Results Decline in blood glucose did not significantly differ between groups during the 5 hour window following the meal ingestion. Hunger ratings differed significantly between individuals but not between groups. However, only Pi had significantly elevated hunger ratings in the end of the test period compared to their initial ratings. In anticipation of the meal a significant change in blood glucose was observed between the groups (P = 0.05), where values dropped for Pi and rose for F. Four out of five subjects in F and one subject in Pi were considerably hungrier during time periods they reported as habitual eating occasion. Conclusion Correlations between absolute blood glucose levels and hunger could not be found. An equal rise in hunger appear regardless if subjects were fed or fasting, meaning significant hunger can appear although dietary energy still is absorbed into the blood stream. Thus our results indicate that the acute availability of dietary energy is only a relatively small part of the total hunger signaling process. A disrupted meal pattern seemed to affect hunger feelings more than the ingestion of the served meal. Thus we conclude that more research should focus on meal-pattern regulation to enable better hunger control.

<p>Denna avhandling har fokus på 88 elevers föreställningar om vad som händer i kroppen då de äter en smörgås, dricker vatten och sväljer en värktablett. Sedan har jag studerat hur dessa föreställningar påverkar deras kunskaper vad det gäller kroppens fysiologi och deras ställningstagande i hälsofrågor. Enkäter av olika slag samt intervjuer har använts vid datainsamlingen. Studien bekräftar till vissa delar den forskning som är gjord i främst Europa. Det som är nytt och tidigare inte har publicerats är det som fokuseras i denna sammanfattning av licentiat avhandling - Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang.</p><p>Eleverna hade mycket svårt att se sambanden mellan de olika organsystemen i kroppen. Detta visade sig då eleverna ombads att beskriva hur vattnen tar sig genom kroppen. Studien visade det att endast ett fåtal elever kunde länka ihop: matspjälkningsystemet - blodsystem - njurarna. Det var något lättare om än inte enkelt för eleverna att överföra sin kunskap om matspjälkningssystemets funktion, som i fallet då de beskrev en smörgåsens väg genom kroppen, och överföra denna kunskap till hur en värktablett transporteras genom kroppen. Eleverna har visat att de har lättare att överföra kunskap från ett sammanhang till ett annat, som i fallen smörgåsen och värktabletten, än att föra samman flera olika organsystem som i fallet med vattnets väg genom kroppen.</p><p>En grupp elever beskrev ett system för vattens transport i kroppen som helt saknar naturvetenskaplig förankring. Dessa elever ritade ett rör som transporterade vatten direkt från munnen ner till njurarna. Detta hade konsekvenser för hur eleverna sedan svarade på andra frågor, dessa elever hade svårare att förstå njurens funktion och de hade också mer vardagsnära förklaringar exempelvis på frågan varför vi människor svettas.</p><p>När det gäller hälsorelaterade frågor kunde man se att några elever anser att kroppen lagrar näring och energi då de avstår en måltid. Detta resultat är intressant då de har en annan syn på hela näringsupptagningen i kroppen än den vedertagna naturvetenskapliga förklaringen.</p><p>En grupp elever som hade en mera utvecklad förståelse av hur värktabletter transporteras genom kroppen, var de som främst ansåg att värktabletter kunde ersättas med smärtstillande krämer. Denna grupp angav också spontant färre alternativ för att lindra smärta, så som massage etc.</p><p> Över hälften av de eleverna som intervjuades ansåg att det fanns näring vatten men de kunde inte närmare precisera vad denna näring skulle bestå av. Den andra mindre hälften ansåg antingen att det inte fanns näring i vattnet eller angav olika mineraler och grundämnen. Jag fann också en föreställning bland eleverna om att man måste dricka vatten för att bekämpa bakterier.</p><p>När eleverna tillfrågades vad de ansåg att de fått sin kunskap om kropp och hälsa ifrån fann man skolan som den absolut viktigaste källan och där efter föräldrarna och på tredje plats TV:n. Andra alternativ som Internet, tidningar och så vidare var det betydlig färre elever som angav som kunskapskällor.</p> / <p>The focus point of this thesis lies on 88 pupils’ idea of what happens when we eat a sandwich, drink water or swallow a painkiller. I have analyzed how these ideas affect their knowledge regarding the physiology of the body, and regarding health issues.</p><p>The study confirms some parts of the research already carried out, principally in Europe, but it is the new and never before published research that I discuss in this summary of my licentiate's dissertation. The pupils were asked what happens in the body when you drink water. It was revealed that one group of pupils had an idea about an alternative system for fluids. These pupils drew a tube from the mouth connected directly to the kidneys. These pupils had troubles understanding the function of the kidney, and they also had more simple explanations to why, for example, humans sweat.</p><p>Regarding water’s way through the body, some pupils had difficulties showing the connection between the digestive system, the blood circulation system and the kidneys. It was somewhat easier for the pupils to transfer their knowledge about the function of the digestive system regarding a sandwich's path through the body in relation to what happens if you swallow a painkiller. In these cases it was easier for the pupils to transfer their knowledge from one context to another, as in the case with the sandwich and the painkiller, than to connect different organ systems, as in the case with the water's path through the body.</p><p>Regarding health related issues, it was revealed that a few students believed that the body stores nutrition and energy when they skip a meal. This result is interesting since they had a different view on the assimilation of food in the body than the accepted scientific explanation.</p><p>The pupils with a more advanced understanding of a painkiller’s way through the body were those who believed that pills primarily could be replaced by pain-relieving creams. This group spontaneously gave fewer alternatives to painkillers than other pupils.</p><p>Over half of the interviewed pupils believed that there is nutrition in water, but they were unable to specify what this nutrition would consist of. The rest of the pupils believed either that there was no nutrition in water, or specified different minerals and elements. There was also an idea that you have to drink water to fight off bacteria.  </p><p>When the pupils were asked where they thought their knowledge about body and health came from, they gave school as the primary source, the parents as the secondary source, and TV as the third source. Other alternatives like the Internet, newspapers etc. were less frequent.</p>