Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska hur chefer inom människobehandlande organisationer upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt förutsättningar för verksamhetsutveckling utifrån informanternas upplevelser Frågeställningar är: Hur upplever cheferna krav och sin egen roll i arbetet? Hur upplever cheferna handlingsutrymme och kontroll i sin arbetssituation? Hur upplever cheferna socialt stöd och sin förmåga till att hantera problematiska situationer i arbetet? Hur upplever cheferna förhållandet till sina medarbetare och förutsättningar för verksamhetsutveckling? Resultatet påvisar att cheferna i vår undersökning upplever höga krav i sin arbetssituation. Cheferna upplever, i stor utsträckning, tydlighet i sin roll och anser sig ha god förmåga att förhålla sig till en mängd varierande förväntningar. Vidare upplever cheferna att de har handlingsutrymme samt kontroll i de flesta arbetssituationer. Cheferna har tillgång till gediget stöd i arbetet, vilket underlättar vid uppkomna problematiska situationer. Det förekommer goda förutsättningar för konstruktivt medarbetarskap samt verksamhetsutveckling. / The purpose with this qualitative study is to explore how managers within human service organizations experience their psychosocial work environment and the conditions for organizational development viewed from the experience of the informants. The questions are: How does the managers experience demands and their own working position? How does the managers experience action space and control in their work situation? How does the managers experience social support and their ability of handling problematic situations in their work? How does the managers experience the relationship with their co-workers and the conditions for organizational development? The results prove that the managers in our study experience high demands in their work situation. The managers are, in a wide extent experiencing, clearness in their role and consider themselves having ability to relate to many different expectations. Further more does the managers experience action space and control in most of their work situations. The managers have access to genuine support in their work, which make problematic situations easier. It exists good conditions for constuctive co-worker ship and organizational development.

Med tanke på den växande andelen äldre i vårt samhälle, är äldreomsorgensverksamhet utan tvivel ett område som inom en snar framtid kommer att krävaalltmer utav samhällsresurserna – resurser som inte kommer att vara så lätta attskjuta till. För att på bästa sätt fördela de resurser som finns och inte minst för attge våra äldre en god omvårdnad med välförtjänt guldkant på livets höst, kommerdet att krävas nya organisationslösningar på många av de vårdboenden som taremot de äldre. Vi har fått möjligheten att utvärdera en ny organisationsmodell föransvarsfördelning och styrning i en äldreomsorgsverksamhet, som sätter fokus påhur personalen arbetar och samverkar, samt hur ledarskapet bör användas.Modellens grundkriterier är information, tillvaratagande av personalens kunskapoch kompetens samt tydlighet och trygghet. Studien syftar till att undersöka ochutvärdera den nya organisationsmodellen för styrning och ansvarsfördelning på enäldreomsorgsverksamhet, för att bl a urskilja framgångsfaktorer ochutvecklingsmöjligheter. Vi har också genomfört en målutvärdering. Metoden harvarit både kvantitativ, genom en enkät till samtlig personal, och kvalitativ, då vigenomfört 9 st intervjuer med ett urval av personalen. Vi har i vår analys utgåttfrån personalens upplevelser. Resultatet visar att modellen har uppfyllt sina måloch att framgångsfaktorerna i förändringsprocessen varit ledarskapets karaktär, personalens förändringsbenägenhet samt det hierarkiska och horisontellanytänkandet i modellen. / The best job in the world - an evaluation of a model in geriatric care.

The study aims to shed light on the phenomenon of employeeship at a SwedishStaffing Agencise . This has been done on the basis of two questions. How canemployeeship look like in a service? What is the role given employeeship indeveloping contexts? In order to answer the purpose and issues have a quantitativeapproach been used. Based on the theoretical frame of reference has the form ofsurveys created. These questionnaires distributed to 125 consultants at a SwedishStaffing Agencise, including 71 of them responded. The material has beenanalyzed and compared with the theoretical frames of reference. The results showthat there is a high sense of trust and responsibility to the organization Bolaget.Employees believe that the ability to influence their work is not the same as takingthe decisions which the job requires. The employees believes the manager stillmust have a central role. Friendship is an important part of both positive andnegative criticism. There is a constant worry for the future. The conclusions Idraw from my material is that there is a mutual respect, where trust is a powerfulmotivator. There are large areas to develop their teamwork at the company, wheremanagers relinquishes responsibility.

Denna studie undersöker förändringen från cellkontor till aktivitetsbaserat kontor. Syftet med detta arbete är att undersöka hur det är att arbeta i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Arbetet syftar också till att undersöka hur relationen mellan medarbetare och chefer präglas av kontorsmiljön. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer och gruppintervjuer genomförts med tio informanter från Skellefteå Kommun som alla arbetar i ett aktivitetsbaserat kontor. Dessa intervjuer har sedan transkriberats och bearbetats med kvalitativ innehållsanalys som metod. Teoretiska begrepp som presenteras är virtuell kontext, målvägsteori, LMX-teori, psykologiska kontrakt och Employer Branding. De huvudsakliga fynden är att en konflikt uppstår hos individen i att vara social och samtidigt välja rätt zon för uppgiften, dock varierade anledningen till konflikten mellan chefer och medarbetare. Arbetet visade också att chefer bör kunna lita på sina medarbetare, men att gränsen mellan tillit och kontroll inte är självklar och ett medvetet förhållningssätt krävs.

Bakgrund och problem: Denna studie diskuterar betydelsen av organisatorisk tillit med fokus på ledarens roll som är avgörande roll i främjandet av tillit bland medarbetare. Tillit är även kopplat till kooperativ konflikthantering och förändringsorienterat ledarskap för att upprätthålla hög kvalitet och effektivitet. Tillit påverkar även samarbetsbeteende, gemenskap, engagemang och lojalitet hos medarbetare. Mellanchefer bör därför sträva efter att främja tillit bland sina medarbetare för att organisationen som helhet ska lyckas. Syfte och metod: Det primära syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur mellanchefer arbetar med att främja tillit bland medarbetare. Studien utgår från teorin om situationsanpassat ledarskap med avvägning mellan uppgifts-, relations-, och förändringsorienterat ledarskap. Metoden som har använts är en kvalitativ empirisk ansats i form av intervjuer med sju verksamma mellanchefer i olika kommuner runt om i Sverige. Resultat: Samtliga respondenter utövade situationsanpassat ledarskap och sex respondenter kan relatera till förändringsorienterat ledarskap. Tre av respondenterna gjorde avvägning mellan uppgifts- och relationsorienterat ledarskap. Dock fyra respondenter prioriterade relationen före uppgiften vilket avviker från teorin om förändringsorienterat ledarskap. Samtliga respondenter var eniga om att kommunikation och sårbart ledarskap är viktigt i skapandet av tillit. Alla respondenter arbetade aktivt med medarbetarskapshjulet och lyfte fram vikten av konflikthantering. Dock visade resultaten på avvikelser i respondenternas konflikthanteringsstrategier jämfört med vad som rekommenderas i litteraturen. Slutsats: Ställningstagandet som stöds av tre respondenter bidrar inte bara till att skapa tillit utan också för att nå organisationens mål. Mellanchefer ska arbeta aktivt med kommunikation, men samtidigt göra sig sårbara för att skapa tillit. För att vidare bevara och förstärka tilliten krävs aktivt arbete med medarbetarskapshjulet, men minst lika viktigt är konfliktshanteringsstrategier i främjandet av tillit bland medarbetare. / Background and problem: This study discusses the significance of organizational trust with a focus on the leader's role, which is crucial in fostering trust among employees. Trust is alsolinked to cooperative conflict management and change-oriented leadership to maintain high quality and effectiveness. Trust also influences collaborative behavior, a sense of community, employee engagement, and loyalty. Therefore, middle managers should strive to promote trust among their employees for the overall success of the organization. Purpose and method: The primary purpose of this study is to describe and analyze how middle managers work to promote trust among employees. The study is based on the theory of situational leadership, balancing task-oriented, relationship-oriented, and change-oriented leadership. The method used is a qualitative empirical approach through interviews with seven active middle managers in various municipalities across Sweden. Results: All respondents practiced situational leadership, and six respondents could relate to change-oriented leadership. Three of the respondents balanced task-oriented and relationship-oriented leadership. However, four respondents prioritized the relationship over the task, which deviates from the theory of change-oriented leadership. All respondents agreed that communication and vulnerable leadership are important in building trust. All respondents actively worked with the employee engagement wheel and emphasized the importance of conflict management. However, the results showed deviations in the respondents' conflict management strategies compared to what is recommended in the literature. Conclusion: The approach supported by three respondents not only contributes to building trust but also to achieving the organization's goals. Middle managers should actively work on communication while also making themselves vulnerable to create trust. To further maintain and strengthen trust, active work with the employee engagement wheel is required. However, equally important are conflict management strategies in promoting trust among employees.

Bakgrund och problem: Studien har avsikt att undersöka hur det vardagliga ledarskapet uppfattas av medarbetare inom Borås Stad. Detta eftersom att ledarskap idag kan definieras och uppfattas olika beroende på bakomliggande faktorer, exempelvis hur det skiljer sig mellan det uppfattade manliga respektive kvinnliga ledarskapet. Syfte och metod: Det primära syftet med denna studie är öka förståelsen vad gäller uppfattade ledarskapsutmaningar, om det skiljer sig mellan ett manligt och kvinnligt ledarskap och hur det vardagliga ledarskapet uppfattas bland medarbetarna inom den offentliga sektorn. Metoden som har använts i denna studie är en kvalitativ empirisk ansats, närmare bestämt semistrukturerade intervjuer med tio medarbetare inom Borås stad där hälften av undersökningspersonerna har en manlig- respektive kvinnlig ledare. Resultat: Resultatet av den empiriska studien tyder på att det föreligger en samstämmighet hos medarbetare inom Borås Stad gällande hur de upplever det vardagliga ledarskapet. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ledarskapsteorier, transformativt ledarskap, medarbetarskap och genusperspektiv. Slutsats: I den utvalda organisationen inom den offentliga sektorn i Borås Stad är medarbetarna överlag mycket nöjda med hur det vardagliga ledarskapet utförs i praktiken. Medarbetarna inom Borås Stad anser att det inte förekommer större skillnader hur medarbetarna uppfattar det vardagliga ledarskapet, beroende på om medarbetarna innehar manliga eller kvinnliga ledare. Medarbetarna är tillfredsställda med hur organisationen arbetar med involvering av medarbetare men att det finns potential till förbättring vid större organisationsförändringar. / Background and problem: The study intends to investigate how everyday leadership is perceived by employees within the Borås Stad. This is because leadership today can be defined and perceived differently depending on underlying factors, for example how it differs between male and female leadership. Purpose and method: The primary purpose of this study is to increase understanding regarding perceived leadership challenges, whether there is a difference between male and female leadership and how everyday leadership is perceived among employees in the public sector. The method that has been used in this study is a qualitative empirical approach, more precisely semi-structured interviews with ten employees within Borås Stad where half of the respondents have a male or female boss. Results: The results of the empirical study indicate that there is a consensus among employees within Borås Stad regarding how they experience everyday leadership. The collected material has been analyzed based on leadership theories, transformative leadership, employeeship and gender perspective. Conclusion: In the selected organization within the public sector in Borås Stad, the employees are generally very satisfied with how the everyday leadership is carried out in practice. The employees within Borås Stad believe that there are no major differences in how the employees perceive everyday leadership, depending on whether the employees have male or female leaders. The employees are satisfied with how the organization works with the involvement of employees, but that there is potential for improvement in case of major organizational changes.

Genom digitaliseringen har fler och fler arbetsplatser implementerat någon form av arbetsflexibilitet, dels för att till exempel effektivisera verksamheten och dels för att många människor önskar en större flexibilitet i sitt arbete. Men vad händer egentligen med medarbetarskapet, alltså relationen individen har till sig själv, sitt arbete och sina medarbetare, när en arbetsplats har stor flexibilitet och många kollegor till exempel arbetar hemifrån. En individs balans mellan arbete och fritid påverkas även av möjligheterna att arbeta vart som helst, när som helst. Denna kvalitativa studie har undersökt och studerat två olika enheter i samma organisation. För att få en förståelse för hur arbetsflexibiliteten påverkar medarbetarnas upplevelse av medarbetarskapet har en enhet med flexibilitet och en enhet utan flexibilitet studerats. Vidare syftar studien även till att bidra till en större förståelse för hur dessa medarbetare upplever balans mellan arbete och privatliv. Studiens datainsamling bygger på semistrukturerade intervjuer med två enhetschefer och fem medarbetare. Fortsättningsvis har empirin analyserats och huvudsakligen har tre teman identifierats; engagemang och meningsfullhet, samarbete och gemenskap samt balans mellan arbete och fritid. Några av de främsta slutsatserna som framkommit genom studien var att enheten med mindre flexibilitet har ett betydligt starkare medarbetarskap än den enhet med hög arbetsflexibilitet. Slutsatsen visar även att skapas det en obalans av att ständigt vara tillgänglig för att svara på arbetsrelaterade frågor, vilket i sin tur påverkar privatlivet negativt. Studien framför även de vetenskapliga bidraget som gjorts och förslagen som finns till framtida studier. / Through digitization, more and more workplaces have implemented some form of work flexibility, partly to make the organization more efficient and partly because many people want a better flexibility in their work. But what really happens to the employeeship, the relationship the individual has to himself, his work and his employees, when a workplace has great flexibility and many colleagues, for example, work from home. An individual's balance between work and private life is also affected by the opportunities to work anywhere, anytime. This qualitative study has examined and studied two different units in the same organization. In order to gain an understanding of how work flexibility affects the employee’s experience of employeeship, a unit with flexibility and a unit without flexibility has been studied. Furthermore, the study aims to contribute to a greater understanding of these employees experience balance between work and private life. The study’s data collection is based on semi-structured interviews with two unit managers and five employees. The empirics have been analyzed and three themes have been identified; commitment and meaningfulness, cooperation and community and balance between work and private life. Some of the main conclusions that emerged from the study were that the unit with less flexibility has a significantly stronger employeeship than the unit with high work flexibility. The conclusion also shows that creating an imbalance of being constantly available to respond to work-related issues, which in turn negatively affects private life. The study also includes the scientific contributions that have been made and the proposals for future studies.

No description available.

No description available.

Sammanfattning   Syftet med denna studie är att beskriva kommunala chefers uppfattningar om vilka faktorer som främjar systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). SAM är lagstadgat i Arbetsmiljölagen och är ett viktigt redskap för att skapa en god arbetsmiljö, ökad effektivitet och minskade kostnader. Stödet till chefer och organisationer i deras arbete med SAM är en viktig uppgift för företagssköterskor i företagshälsovården. Antonovskys (1987/1991) teori, känsla av sammanhang (KASAM) och i huvudsak det salutogena, hälsofrämjande synsättet ligger till grund för studien. Studien har en kvalitativt beskrivande design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer från två svenska kommuner. Dessa har analyserats med innehållsanalys som metod. Cheferna företräder olika delar av den kommunala verksamheten. Alla har erfarenhet av systematiskt arbetsmiljöarbete och har personalansvar för fler än 15 anställda. Cheferna beskriver chefskapet, medarbetarskapet, god organisation, resurser och erfarenheter från tidigare arbetsmiljöarbete som främjande faktorer. Chefskapets ansvar är att skapa struktur i form av mål, rutiner och systematiska arbetssätt som årsplaneringar och handlingsplaner. Det ska även skapa systematiska sätt att inventera den fysiska och psykosociala arbetsmiljön genom skyddsronder och forum där medarbetarskap och chefskap kan mötas. Arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal och fokusgrupper är exempel på detta. Organisationen kan verka främjande men är också den faktor som cheferna anger som en icke påverkbar faktor för SAM. De nämner ekonomiska och personalramar, organisationsstrukturer, omorganisationer och konkurrensutsättning. Ett identifierat och uppbyggt nätverk av stödjande resurser som företagshälsovård (FHV), human resources (HR) och kollegor är en främjande faktor. Alla faktorer är viktiga var för sig men enligt cheferna är det absolut viktigaste en dynamisk samverkan mellan chefskapet, medarbetarskapet, organisationens krav och övriga stödjande resurser samt begränsande faktorer. Detta blev temat för studien. / Abstract   This study aims to describe the municipal managers´ perceptions of the factors that promote systematic occupational health and safety management (SOHSM). SOHSM is part of the Work Environment Act and is an important tool to create a good working environment, to increased efficiency and reduced costs. The occupational health nurse has an important task to support managers and organizations in their work. Antonovsky's (1987/1991) theory, sense of coherence (SOC) and essentially the salutogenic, health promotional approach has been the basis of this study. The study seeks to ascertain the factors that unit managers within the municipality consider promote SOHSM. The study has a qualitative descriptive design. Data has been collected through semi-structured interviews with six managers from two Swedish municipalities. These interviews were analyzed using content analysis method. The managers represent different parts of the municipal operations. All have experience in SOHSM, and are responsible for more than 15 employees. The promoting factors described by the managers are leadership, employees’ engagement, supportive organization, resources and experience from previous SOHSM.  Leadership responsibility is to create a structure of goals, procedures, and a systematic approach to annual planning and action plans. It should also create a systematic way to survey the physical and psychosocial work environment through safety checks and forums where employees and managers can meet. Workplace meetings, performance reviews and focus groups are examples of this. The organization may act promotional but can also be a non-responsive factor for SOHSM, according to the managers. They mention financial and human resources frameworks, organizational structures, reorganisations and competition. An identified and structured network of supportive resources such as occupational health, human resources (HR) and colleagues is a promoting factor. All factors are important themselves according to the managers, but most important is a dynamic interaction between the leadership, the employees’ engagement, organization requirements and other supportive resources and limiting factors. This became the theme of the study.