Syftet med studien är att ta reda på lärares syn på och undervisning om litteracitet ur ett medborgarperspektiv. Intervjuerna har genomförts med hjälp av intervjuenkäter med åtta högstadielärare på två olika skolor i Mellansverige. Av resultatet framgår det att lärarna inte enbart uppfattar termen litteracitet som läs- och skrivförmåga utan lägger stor vikt på att det är viktigt med ett kritiskt förhållningssätt till det eleverna tar del av. Resultatet visar att lärarna tillämpar ett varierande arbetssätt som inkluderar olika uttrycksmedel och IT-baserat material för att främja elevernas litterata utveckling och på så vis förbereda dem för framtiden. Arbetets slutsatser är att lärarna kopplar termen litteracitet sett ur ett medborgarperspektiv till att utveckla en god språkförmåga hos eleverna så att de kan tillgodogöra sig sina samhällsrättigheter och fullgöra sina skyldigheter. För att lyckas med detta tillämpar man en varierande undervisning med läsning, skrivande, kritiskt tänkande och sociokulturellt lärande i fokus.

Forskning indikerar att alla berörda inte är representerade vid samrådsmöten, vilket innebär att vissa erfarenheter, perspektiv och kunskaper riskerar att inte föras fram och därmed ej inkluderas i planprocessen. Syftet med denna studie är att utreda vilka faktorer som kan skapa förutsättningar för medborgares närvaro på samrådsmöten. De faktorer som undersöks är medborgarnas ålder, kön, inkomst, utbildning och bakgrund samt hur annonsering och kallelse till mötet går till, var, när och i vilken form samrådsmötet hålls samt vilket språk som används i sammanhanget. Studien utreder ovan nämnda faktorer genom litteraturstudie, intervjuer med tjänstemän och medborgare som har erfarenhet av samrådsmöten samt en fallstudie. Min studie indikerar att det finns ett flertal faktorer som kan skapa förutsättning för närvaro. I analysen framträder att de faktorer som kan få inverkan på närvaron kan kategoriseras i två grupper. Dels är det faktorer som tjänstemännen kan påverka och dels faktorer de inte kan styra över. Efter denna studie är slutsatsen att det finns flera faktorer vilka kan inverka på medborgarnas närvaro på samrådsmöten och att en förståelse för vilka av dessa yrkesmän kan påverka är ett viktigt verktyg för yrkesverksamma, samt framtida yrkesmän, som ska arrangera samrådsmöten. Arbetet pekar på att det finns ett behov av att bredda närvaron på samrådsmöten och att ett sätt att göra det är att tjänstemännen utnyttjar de faktorer de har inflytande över och aktivt försöker nå fler medborgare. Vidare forskning bör utreda faktorers inverkan i resten av Sverige samt i andra länder.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den demokratiska medborgaren framställs i  läroböcker för samhällskunskap på gymnasieskolan och jämföra läroböckerna för att belysa eventuella likheter och skillnader. I denna uppsats är samhällskunskap 1a1 och 1b i fokus. Skolan har i uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Den demokratiska medborgaren är en person som har vissa värderingar, förmågor och kunskaper. I samhällskunskap är detta fostrande uppdrag extra tydligt. Problematiken är att både samhällskunskap 1a1 och samhällskunskap 1b har samma demokratiska uppdrag, trots att samhällskunskap 1a1 är kortare än samhällskunskap 1b. Totalt är det fyra läroböcker för samhällskunskap som valts. Två läroböcker inom respektive kurs. För att undersöka läroböckerna i Samhällskunskap används en kvalitativ innehållsanalys, sedan jämförs läroböckerna från båda kurserna. Resultatet av analysen visar både likheter och skillnader. En likhet är att den demokratiska medborgaren framställs som en person som ser alla människors lika värde, har respekt och är lyhörd inför olika åsikter, tar ansvar och är solidarisk. Den demokratiska medborgaren  framställs som en aktiv medborgare som deltar i val och är delaktig i olika samhällsfrågor. Medborgaren är med och påverkar genom att ta vara på sina demokratiska rättigheter i samhället. Jämförelsen visar att läroböckerna för samhällskunskap 1b innehåller fler övningar som utvecklar flera förmågor hos eleverna, exempelvis att diskutera, argumentera, analysera, debattera medan det framgår färre övningar i läroböckerna för samhällskunskap 1a1. I läroböckerna för samhällskunskap 1b diskuteras samhället och politik mer utförligt och oftast med en historisk bakgrund. I läroböckerna för samhällskunskap 1a1 beskrivs samhället och politik mer grundläggande. Skillnaderna mellan förmågor och kunskaper i läroböckerna för kurserna kan dock påverka elevernas framtida deltagande i samhället. / <p>2020-01-17</p>

Medborgardeltagandet innebär en process där makten över planeringen förs i olika hög utsträckning över till medborgarna. Samtidigt som det ofta beskrivs som en positiv demokratisk process är det inte helt problemfritt. Många gånger finns det ett glapp mellan retorik och verklighet. Denna uppsats ämnar till att analysera, utifrån en kvalitativ metod med intervjuer, hur detaljplanerare uppfattar medborgardeltagandet i planeringen. Detta görs för att undersöka om de tenderar att ha en expertinriktad eller en medborgarinriktad uppfattning av medborgardeltagande. Detta görs genom att undersöka hur planerarna uppfattar kunskapsutbytet, betydelsen av medborgarna och sin egen yrkesroll i relation till medborgaren. Uppsatsens resultat är att det finns tendenser som talar för att planerarna både har medborgarinriktade och expertinriktade uppfattningar, dock i huvudsak expertinriktade uppfattningar. Även om alla intervjuade planerare uppfattar att det är viktigt med medborgardeltagande och att det tillför planeringsprocessen värdefulla aspekter tycks det också handla om en process där planerare uppfattar att de bland annat ska i stor utsträckning informera medborgare.

Ur ett demokratiskt perspektiv är medborgaren en av de viktigaste intressenterna i kommunala projekt. I förhållande till andra intressentgrupper särskiljer sig medborgaren på det sättet att det finns ett uttryckligt stöd i lagstiftningen att medborgarna ska involveras. Trenden sedan en tid tillbaka är att utöka medborgardelaktigheten i syfte att komplettera den representativa demokratin. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt medborgare involveras i kommunala projekt, men även identifiera vilka utmaningar och möjligheter som hanteringen av medborgares delaktighet innefattar. Vidare syftar studien till att beskriva metoder som kan utgöra ett stöd för projektledaren i samband med medborgardelaktighet. I studien tillämpas en kvalitativ metod. Empirin grundas på material från semistrukturerade intervjuer med nio personer som haft uppdrag i olika kommunala projekt. Resultatet visar att de möjligheter som är förknippade med att inkludera medborgare i projektverksamhet är att skapa resultat som överensstämmer med medborgarnas behov, förankring av beslut samt att utveckla den lokala demokratin. De utmaningar som framkommit i hanteringen av medborgares delaktighet är den representativa problematiken, intern förankring, tidsaspekter samt att hantera inkomna synpunkter. Studien visar även att kommunerna först bör bestämma syftet med medborgardelaktigheten och till vilken grad medborgare ska involveras innan beslut tas om vilken strategi och metod som ska användas. Av det empiriska materialet framkommer dessutom andra erfarenheter från projektledare som kan utgöra framgångsfaktorer i projektverksamhet, exempelvis vikten av att medborgarna engageras så tidigt som möjligt i processen och att det tydliggörs vilken påverkansgrad medborgare kan räkna med. En annan viktig omständighet är att det finns en tillräcklig bredd av intressenter och att projektet förankras både externt såväl som internt i organisationen. Kontinuerlig återkoppling till medborgarna utgör också en väsentlig faktor samt att projektledningen genomför kontinuerliga riskanalyser. / From a democratic perspective, the citizen is one of the most important stakeholders in municipal projects. In relation to other groups of stakeholders, citizens differentiate due to legislative support of involving citizens. The trend for some time has been to increase citizen participation in order to complement the representative democracy. The purpose of the study is to examine the way in which citizens are involved in municipal projects, but also to identify the challenges and opportunities that the management of citizens’ participation includes. Furthermore, the study aims to describe the methods that can be a support for the project manager concerning citizen participation. The study applies a qualitative method. The empirical data is based on material from semi-structured interviews with nine people who have served in various municipal projects. The result shows that the opportunities associated with the inclusion of citizens in the projects are to create results that correspond to citizens’ needs, consolidation of decisions and to develop local democracy. The challenges that have emerged regarding the management of citizens’ participation are the problem with representativeness, internal support, time approach and managing opinions received. The study also shows that the municipalities firstly need to determine the purpose of citizen participation and the degree to which citizens will be involved before decisions are made on the strategy and method to apply. The empirical data also shows circumstances, which may constitute success factors in projects, such as the importance of engaging citizens as early as possible in the process and that it is clarified what degree of impact citizens can expect. Another important factor is that there is a sufficient breadth of stakeholders and that the project is supported both externally as well as internally in the organization. Continuous feedback to citizens is also an important factor as well as the project management conducting continuous risk analysis. / <p>1964</p>

No description available.

No description available.

<p>Det blir allt vanligare att samhällsmedborgare kommunicerar med myndigheter via e-post. Med e-post är det möjligt att kontakta myndigheten vilken tid som helst på dygnet, var man än befinner sig, vilket gör att mediet forcerar tid- och rumssbarriären.</p><p>Försäkringskassans telefonkundtjänst i Östergötland tar emot omkring 150 e-postmeddelanden varje dag och potentialen för att effektivisera e-posthanteringen torde vara stor. Till Landstingets i Östergötlands webbtjänst Frågelådan inkommer omkring 2 frågor per dag. Den genomförda studien syftar till att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrågad information till medborgaren med hög kvalitet, exempelvis genom automatisering eller stöd för hantering av e-post. Inkomna e-postmeddelanden har kartlagts för att se vilka frågor det handlar om. Studien har koncentrerats till Försäkringskassan som hade det största antalet förfrågningar. Frågelådan ställs i relation till analysen av Försäkringskassans e-posthantering.</p><p>Avsikten med denna uppsats är att ge en beskrivning av e-postförfrågningar som medborgarna ställer till myndigheten. Syftet är att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrågad information till medborgaren med hög kvalitet. I uppsatsen beskrivs vilka problem frågorna innebär för organisationens medarbetare när de svarar på frågorna. Det skildras även om alla förfrågningar behöver ha ett personligt svar. De svårigheter man ställs inför med tanke på standardisering och automatisering av svaren redogörs också för. Utfallet av denna studie är att det ofta är svårt att lämna ett enkelt svar direkt till medborgaren. Frågorna innehåller ofta personliga uppgifter som måste tas hänsyn till och många gånger behövs kompletterande uppgifter från medborgaren för att lämna ett korrekt svar. I dagsläget har telefonkundtjänsts medarbetare olika sätt att lösa avsaknad av information i e-postmeddelanden. De kan ta ärendet per telefon, svara med villkor eller i e-postsvaret be om kompletterande uppgifter. De olika sätten att svara på dessa meddelanden innebär både för- och nackdelar. För att hantera bristande information i inkommande e-postmeddelanden skulle man i ett första steg kunna inrikta sig på att inhämta nödvändig information från medborgaren för att göra den manuella svarshanteringen effektivare.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att göra en fallstudie på en gymnasieskola och undersöka om det fanns förutsättningar på skolan för att fostra demokratiska medborgare. Undersökningen gjordes i ett elevperspektiv. För att kunna undersöka detta var jag först tvungen undersöka vad för förutsättningar som krävs för att skolan ska kunna fostra demokratiska medborgare. Jag kom fram till, efter att ha studerat styrdokument och relevant litteratur, att för att kunna fostra elever till demokratiska medborgare krävs det att dessa får arbeta demokratiskt i praktiken, dels genom klassråd och dels genom att kunna påverka arbetsformerna på skolan och även examinationsformerna. Det krävs även att undervisningsformerna bygger på diskussion och dialog. Det deliberativa samtalet är viktigt för att fostra demokratiska medborgare. För att undersöka om dessa förutsättningar fanns på denna skola använde jag mig av en enkätundersökning som delades ut till 104 elever i årskurs tre på skolan. Resultatet av dessa enkäter visade att det finns förutsättningar till ett deliberativt samtal på skolan. Dock används sådana undervisningsformer som inte gynnar diskussioner och dialoger som exempelvis plenarundervisning och eget arbete och läsning i högre utsträckning än sådana former som gynnar det som exempelvis grupparbete och klassrumsdiskussioner. Arbetet med den praktiska demokratin som exempelvis klassråd verkar knappt fungera på skolan.</p>

<p>Service är ett svårdefinierat ord och upplevs på olika sätt beroende på situation och person. Service kan också yttra sig, och erbjudas på olika sätt beroende på organisation. Tanken med uppsatsen var att undersöka hur service genom personlig kontakt upplevs i en offentlig organisation, där service kanske inte direkt förknippas med just den organisationen, nämligen Skatteverket. </p><p>Undersökningen genomfördes på Skatteverkets lokalkontor på Södermalm i Stockholm under våren 2004. Större delen av materialet samlades in på plats genom enkäter, som besökarna besvarade. Vi genomförde också intervjuer med informationschefen, samt använde oss av tryckt material, som tidigare forskning och olika policydokument från Skatteverket. </p><p>Använda teorier beskriver inledningsvis hur den traditionella offentliga förvaltningen är konstruerad och hur den har influerats av olika tankesätt från bl.a. den privata sektorn. Detta har medfört att nya arbetssätt har anammats från privata organisationer, begreppet kallas New Public Management. Vidare beskriver vi vad en tjänst är, hur den kan upplevas av kunden och att det är flera faktorer tillsammans som bygger upp själva tjänsten. Förutom detta påverkar också kundens tidigare erfarenhet och förväntningar hur denne slutligen kommer att uppleva tjänsten.</p><p>Undersökningen visar att Skatteverket, av besökarna, ses som en indrivande och kontrollerande myndighet utan flexibilitet. Därför har besökarna svårt att se de olika serviceåtgärder Skatteverket har gjort för att förbättra sin service. Dessutom anser många att de inte har någon möjlighet att påverka servicen. Vad det gäller det personliga mötet mellan tjänstemän och besökare har Skatteverket lyckats väldigt bra då många besökare var nöjda. Den allmänna bilden av Skatteverket, som helhet, måste förbättras om de vill framstå som en serviceorganisation.</p><p>Resonemang leder in på frågan om en myndighet som Skatteverket kan förena service med kontroll. Detta kan man se ur två synvinklar. Ur medborgarnas synvinkel kan det vara svårt att uppleva Skatteverket som serviceinriktade då det egentligen inte finns någon anledning för dem att vara det. Verksamheten bygger på att administrera skattesystemet, att erbjuda bra service är inte en nödvändighet för detta arbete. Ur ett annat perspektiv kan det vara riskfyllt att säga sig vara en serviceorganisation om förväntningarna sedan inte kan infrias. Det viktiga i relationen mellan medborgare och myndigheten kanske är att Skatteverket står för kompetens, vilket medför att medborgaren kan känna sig trygg i relationen. Om besökaren vid besöket upplever kontakten som positiv, vad gäller bemötande, skulle det mer ses som en bonus. </p>