Sociala medier ger oss en möjlighet att kommunicera med varandra och sprida information till tusentals människor samtidigt. Idag använder båda privatpersoner och organisationer sig av sociala medier, även kommuner finns idag på sociala medier för bland annat sprida information och kommunicera med medborgarna. Syftet med denna uppsats är att ta reda på medborgarnas önskemål om vad kommunen bör använda Facebook till/hur. Men även ta reda om det stämmer överrens med vad kommunen publicerar idag eller inte. Detta ger kommunen en bild av vad medborgaren är intresserade av att se på deras Facebooksida.Studien baseras på två metoder, den ena metoden är en webbaserad enkätundersökning där 32 deltagare från Karlstads universitet besvarar frågorna med egna ord. Frågorna i enkäten är fördefinerade och hjälper med att besvara uppsatsens syfte. Den andra metoden är en liten dataanalys av Karlstads och Grums kommuns Facebook sida för att kartlägga vad kommunerna publicerar idag. Undersökningen visar att medborgaren är intresserade av att se mer information om vad som händer i kommunen, om olika event och hur kommunen jobbar. Medborgaren vill också ta del av de olika besluten som tas i kommunen. Kommunen publicerar idag till vis del det medborgaren är intresserad av men medborgaren vill att kommunen visar mer delaktighet, att svara och delta aktivt i kommentarerna som medborgaren ger på kommunens inlägg.

Idag används internet för allt från nöje och sociala aktiviteter till arbete och bankaffärer. Kopplat till alla fördelar som Internet erbjuder finns det också många faror eftersom de datorer som används till detta också kan attackeras för att stjäla information, eller tas över och användas för kriminella syften. Det är därför viktigt att alla förstår riskerna med att använda Internet, hur viktigt det är att skydda sin personliga information och vad som kan hända ifall detta skydd brister. Tidigare studier pekar på att medborgarnas medvetenhet om informationssäkerhet är bristande, så också deras kompetens när det gäller att skydda sig själva och sin information på Internet. Den här studien är avsedd att ge en bild av svenska medborgares syn på sin förmåga och sitt ansvar när det gäller att upprätthålla sin informationssäkerhet vid användning av internet. Som metod för att åstadkomma detta har en bred enkätstudie med både kvalitativa och kvantitativa inslag genomförts. Enkäten besvarades av 219 svenska medborgare och resultatet visar att det finns brister i deras kunskap och att en klar majoritet anser att de behöver lära sig mer om informationssäkerhet. Deltagarna visar överlag en god tilltro till sin egen förmåga att ta till sig ny kunskap på området och anser att ansvaret för informationssäkerhet till största delen ligger på dem själva. Utöver detta identifierar studien också en rad områden som svenska medborgare vill veta mer om, samt vilka delar i säkerhetsarbetet de anser vara svårast att förstå. Arbetet kan förhoppningsvis ge inspiration till vidare forskning inom området och utveckling av kompetenshöjande åtgärder, för att i slutänden hjälpa till att höja kompetensnivån när det gäller informationssäkerhet, både för individer och för samhället i stort.

En tredjedel av all mat som produceras i världen blir till svinn. Problemet är uppmärksammat av FN och en konkret målsättning för att reducera matsvinnet finns uttryckt i FNs Globala mål för Hållbar Utveckling, mål 12.3. Matsvinn är ett slöseri med resurser som leder till stora påfrestningar på den naturliga miljön och sker samtidigt som människor i vissa delar av världen fortfarande lider av undernäring. Denna studie undersöker vilka policyer som används av svenska aktörer för att reducera matsvinnet, samt hur de resonerar kring lösningar på matsvinnsproblematiken. Två aktörer som dagligen arbetar med att reducera matsvinn, skolmatsbespisningen och dagligvaruhandeln, undersöks i denna studie genom två kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att båda aktörerna använder sig av framgångsrika policyer för att reducera matsvinn, men även att det finns hinder i form av målkonflikter som uppstår från svinndrivande formuleringar i lagstiftning som behandlar livsmedel.

Medborgarna i Sverige har rätt att delta i den kommunala planprocessen. Detta innebär att de enligt lag har rätt till medinflytande i planarbetet. Till vilken grad dessa synpunkter ska tas i beaktande förekommer dock inga formella krav på. Denna uppsats redogör för hur medborgardeltagande genomförs enligt plan- och bygglagen samt hur medborgardeltagandet implementerades vid ombyggnaden av Slussen. Detaljplanen för Nästa Slussen blev antagen 2013 – efter att planprocessen hade pågått under 22 år. Baserad på tidigare forskning kan konstateras att planerarna har en viktig funktion i planeringen, då de är länken mellan medborgare och politiker. Dessutom visar forskning på att planerare är positiva till medborgardeltagande i teorin men anser att genomförandet av det i praktiken resulterar i en ineffektiv process. Resultatet bygger på fyra huvudkällor: intervjuer med planarkitekten för ombyggnaden, länsstyrelsens kulturmiljö- och bostadsstödsavdelning i Stockholm och chef för kulturmiljöenheten på stadsmuseet i Stockholm samt dokumentstudier som har genomförts på ca 400 av de sammanlagt 1800 synpunkter som lämnades i samband med samråden och utställningarna år 2010 och 2011. Dessa källor klarlade att medborgardeltagande är ett komplext system. Enligt planarkitekten visar undersökningar genomförda av Stockholms stad att majoriteten av stockholmarna har en positiv inställning till planförslaget. Dock visar utställningsutlåtandet från 2011 att enbart 1.4 % av de inlämnade yttrande år 2011 var positiva till planförslaget. Dessa resultat är relativt motsägelsefulla och det förekommer följaktligen olika åsikter kring medborgarnas möjlighet till inflytande i planförslaget. Det bör uppmärksammas att resultaten som erhållits i denna studie kommer från ett ytterst unikt projekt – inte minst på grund av dess lokalisering och längd.

I den här kvantitativa studien undersöks om och hur stödinsatser i skolan påverkar grundskoleeleverna och deras förmåga att utvecklas till självständiga individer och demokratiska medborgare. Undersökningen görs med hjälp av en webbenkät som skickats ut till gymnasieelever. Studien undersöker stödinsatsers påverkan att utvecklas till självständiga individer och demokratiska medborgare utifrån dilemmaperspektivet och tidigare forskning. Skolans uppgift i att undervisa eleverna om och fostra dem till demokratiska medborgare och självständiga individer lyfts och poängteras. Studien visar att många av eleverna inte anser sig förberedda för framtiden och för samhällets förväntningar och funktioner. 41 procent av respondenterna anser att de inte är förberedda för samhällets förväntningar eller att skolan missat att lära dem viktiga samhällsfunktioner som att betala skatt, rösta och söka jobb. Det tyder på att studien går i enlighet med Ekman (2007). Studien visar också att elever med stödinsatser i grundskolan i större utsträckning än elever som inte haft stödinsatser i grundskolan, anser sig ha svårare att samarbeta med andra samt att de i lägre utsträckning känner sig förberedda för framtiden. Elever med stödinsatser i skolan löper också ökad risk för att inte delta i samhällsviktiga aktiviteter som att rösta i riksdagsvalet (SCB, 2019). Det går i enlighet med Partanen (2016) som hävdar att stödinsatser gör eleverna mer passiva och lyfter alternativa metoder att hantera svårigheterna. Studien lyfter också det ansvar som grundskolan har att forma eleverna till självständiga individer och demokratiska medborgare, eftersom det är den enda skoltiden som omfattas av skolplikt.

Denna forskning handlar om icke-medborgare i Lettland som är en av EU mest kritiserade problem som är inte löst. Icke-medborgare i Lettland har rätt att naturaliseras och få Lettlands medborgarskap men det är fortfarande över 200 000 personer som behåller icke-medborgares status. Undersökningens syfte är att ta reda på orsaken varför skaffar icke-medborgare inte Lettlands medborgarskap. Undersökningen är uppbyggd som en fallstudie, det är historisk metod och kvalitativ textanalys som används i undersökningen. Undersökningens teori handlar om begrepp –medborgarskap, naturalisation, exkludering. Material är tidigare forskningen, en bok, vetenskapliga artiklar, historiska dokumenten, lagar och en semi-strukturerad intervju med 6 icke-medborgare i Lettland. Undersökningens resultat är att icke-medborgare lider fortfarande från en orättvis situation när de inte fick Lettlands medborgarskap som lovades till dem, upplever diskriminering inom olika livets område. De anser att naturalisationen som process är kränkande och komplicerad. Slutsatsen är att naturalisation inte fungerar som ett verktyg för att minska antal av icke-medborgare, andra åtgärder behövs för att lösa detta problem.

Bo Rothstein redogör för att sambandet mellan den sociala tilliten och det institutionella förtroendet är starkt. Den teorin fortsätter Rothstein redogöra genom att enkelt förklara sambandet “litar vi tillräckligt på varandra som medborgare är sannolikheten stor att vi kommer lita på våra myndigheter och tvärtom”. Denna studie genomför en teoriprövning av Rothsteins samband, en prövning utifrån opinionsmätningar som svarar på hur medborgare förlitar sig på välkända myndigheter och andra medborgare i samhället. De utvalda myndigheterna för undersökning är; Polismyndigheten, Migrationsverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skatteverket. Studien genomför en kvantitativ teoriprövning med empiriskt material från sekundär datainsamling inhämtad från SOM-Institutet. Det sluttgilitga resultatet resulterar för att sammbandet har slutat fungera, vi kan inte konstatera att den sociala tilliten hör samman med det institutionella förtroendet, eller tvärtom. Detta konstruerade vidare hypoteser på varför sambandet kan ha slutat fungera eller vad som berör att sambandet inte gick att redovisa i denna studie.

Den svenska polisens användande av sociala medier är en viktig del i deras arbete med att främja rättvisa och trygghet. På sina 250 officiella konton på Facebook, Instagram och Twitter berättar de om sitt vardagliga arbete, med syfte att bidra till ökad trygghet bland allmänheten. Denna studie intresserar sig för dessa berättelser eftersom de kan ge en inblick i den bild polisen målar upp av sig själva och av allmänheten, vilket är intressant både på grund av deras roll som myndighet och mot bakgrund av den kritik som riktats mot sättet som de använder sociala medier på. Med kritisk diskursanalys som teoretisk och metodologisk ansats undersöker denna studie hur polis respektive medborgare konstrueras i polisens Instagram-inlägg och vilken relation detta skapar mellan dem. Analysmaterialet, bestående av 6 Instagram-inlägg från officiella poliskonton runt om i landet, analyseras med hjälp av SFG:s transitivitetssystem samt substantivistiska benämningar, vars resultat sedan diskuteras utifrån Faircloughs tredimensionella modell. Studiens resultat visar bland annat att inläggens form stämmer väl överens med polisens eget syfte med sitt användande av sociala medier. Resultaten visar också hur polisen både konstrueras som en självständig och aktivt brottsbekämpande myndighet och som aktiva brottsbekämpande individer medan medborgarna i stället konstrueras som gärningspersoner eller som en del av en allmänhet i behov av polisens skydd.

The assignment was to create a Community Center in Gnesta which would include auditoriums, library, hostel, restaurant, offices for the municipality and a room for wedding-cermonies. The site is centrally located next to trainstation, main streets, Gnesta square and is part of a new quarter planned for housing. / Uppgiften var att rita ett Medborgarhus i Gnesta med tre hörsalar, bibliotek, vandrarhem, restaurang, kontor och vigselrum. Tomten är centralt belägen intill stationshus, huvudstråk och torgplats samt är en del av ett tilltänkt bostadskvarter.

No description available.