Denna studie undersöker hur politiker inom regeringspartierna i den politiska debatten framställer och konstruerar människor utan uppehållstillstånd. Hur talas det kring människor utan uppehållstillstånd? För att få svar på mina frågor analyseras, med diskursteori som både metodologisk och teoretisk utgångspunkt, de politiska debatter som tar plats i riksdagens kammare. Uppsatsen redogör för och diskuterar den asyldiskurs som regeringspolitikerna försöker göra gällande i den politiska debatten. Analysen visar på att kriminaliseringen av papperslösa och gömda samt framställningen av Sverige som öppet och generöst utgör en utgångspunkt för diskursen.

In the new media society, social media has become an important part of many organizations' daily lives. Organizations, whether public or private, must be where their audience is and many times, these can be found on social media channels like Facebook. Leading researchers in the fields of crisis communication and relationship management believe that social media is a great tool for managing relationships between an organization and its' public, whether it's before, during or after a crisis. The purpose of this study is to examine how the Karlstad municipality use Facebook to manage civic relations before, during and after a crisis. The municipality's approach will be compared to the citizens' experiences of the municipality's communication in different stages of a crisis. The theoretical framework used in this essay is the research on crisis communication and relationship management. How these two frameworks can be integrated with social media like Facebook, is an important part of understanding how the Karlstad municipality make use of Facebook to manage civic relations and communicate before, during and after a crisis. The empirical study consists of a qualitative interview, two qualitative content analysis and an online survey. This triangulation of methods is done to answer how the municipality are supposed to communicate using Facebook in theory, how it looks like in practice and to get an idea of how the citizens are experiencing the Karlstad municipality's communicative efforts. The results show that the municipality has found a way to communicate through Facebook, which contributes to the citizens expectations of civil service fulfillment. The citizens get a better impression of the municipality and also find the municipality more trustworthy. The communication is of mutual benefit. Through the use of Facebook.. the municipality finds it easier to have a dialogue with the citizens, come in contact with new groups of citizens and easier reach its citizens. / I det nya mediesamhället har sociala medier blivit en viktig del i många organisationers vardag. Organisationer, oavsett om det är offentliga eller privata, måste finnas där deras målgrupp finns och många gånger finns dessa på sociala medier som Facebook. Ledande forskare inom områdena kriskommunikation och relationship management menar att sociala medier är ett bra verktyg för att hantera relationer mellan organisation och dess intressenter före, under och efter en kris. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Karlstads kommun använder sig av Facebook för att hantera medborgarrelationer före, under och efter en kris. Detta ska jämföras med hur kommunens tillvägagångssätt förhåller sig till de upplevelser som användarna har av kommunens kommunikation i olika krisskeden. De teoretiska ramverken som har använts i uppsatsen är forskningen om kriskommunikation och relationship management. Hur dessa två ramverk kan integreras med sociala medier som Facebook, är en viktig del för att förstå hur Karlstads kommun använder Facebook för att hantera medborgarrelationer och kommunicera före, under och efter en kris. Den empiriska undersökningen består av en kvalitativ samtalsintervju, två kvalitativa innehållsanalyser och en webbenkätundersökning. Denna triangulering av metoder görs för att besvara hur kommunen har resonerat kring kommunikation på Facebook, hur den ser ut i praktiken och för att få en bild av hur medborgarna upplever den. Resultatet visar att kommunen har hittat ett sätt att kommunicera via Facebook, som bidrar till att medborgarnas förväntningar på medborgarservice uppfylls. Medborgarna får ett bättre intryck av kommunen och får ett ökat förtroende för den. Kommunikation är till ömsesidig fördel. Genom att använda Facebook får kommunen det lättare att föra medborgardialog, komma i kontakt med nya grupper av medborgare och enklare nå medborgarna.

Mitt examensarbete från Designprogrammet − hållbar utveckling, är en under- sökning av flera dimensioner. Det övergripande arbetet är ett platsspecifikt insamlande av framtida visioner hos invånare, kommun och kreatör. Visualiseringen involverar samtliga av de ovan nämnda parterna i skapandet av en ny mötes- plats i ett medialt kategoriserat miljonprogramsområde. Med denna vilja följer en diskussion om, hur och/eller på vilket sätt detta arbete knyter an till design och vilken roll jag iklätt den. Designlösningen är i sin tur en identitet och ett koncept till uppstarten av en existerande vision om Zero Waste Lab − ett hållbar center i Alby, norra Botkyrka. Konceptet går under namnet Pop-up park och syftar till att inbjuda medborgare och aktörer att ta del i byggandet av visionen.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare tolkar begreppet uppehållsrätt när EU-medborgare ansöker om försörjningsstöd. Intersektionellt perspektiv användes för att belysa maktförhållanden mellan socialsekreterare som representatner för svenska myndigheter och klienter med utländsk härkomst. I studien användes domar från svenska förvaltningsrätter som analyserades med kvalitativ diskursanalys. Resultat kategoriserades in i kategorier som rörde socialsekreteres tolkningar av uppehållsrätten, omständigheter avgörande för bedömning av uppehållsrätten och socialsekreterares tolkningar av EU-medborgares rätt till försörjningsstöd. Data om EU-medborgares medborgarskap och kön samlades in för att undersöka deras eventuella påverkan på utfall av ansökan om försörjningsstöd. Analys av resultat visade signifikant inkonsekvens i såväl socialsekreterares tolkningar av uppehållsrätten som i tillämpning av relevanta lagar. EU-medborgares rättigheter till försörjningsstöd nekades på grund av att EU-medborgare bedömdes vara "ekonomiskt icke aktiva personer" eller inte ansågs ha "en verklig möjlighet till att få anställning". Varken EU-medborgares medborgarskap eller kön kunde kopplas till utfall av deras ansökan om försörjningsstöd. / The purpose of this study was to examine how social workers interpret right of residence when EU-citizens apply for social assistance by claiming their residential rights. The intersectional perspective was used as a theoretical approach in order to illustrate power relationship between social workers as representatives for Swedish authorities and clients of foreign origin. Using appeal documents from Swedish administrative courts as a study material and a qualitative discourse analysis as a data collection method the results were classified into categories concerning social workers’ interpretations of right of residence, circumstances considered by social workers as crucial for right of residence and social workers interpretations of EU-citizens’ entitlement to social assistance. Data regarding EU-citizens’ nationalities and gender were collected in order to identify their possible influence on outcome of their applications. Analysis of results identified a significant inconsistency in social workers’ interpretations of right of residence as well as in application of the law. EU-citizens’ entitlement to social assistance was denied on terms of EU-citizens being “economically inactive persons” or not having “a real chance to get an employment”. Neither EU-citizens nationalities nor gender could be linked to outcomes of their applications for social assistance.

Denna studie har en inriktning på kommunpolitik och dess påverkan på det kommunala projektet Make Sense. Syftet med studien är att undersöka hur kommunpolitiken i Sundsvall påverkar arbetssättet i det kommunala projektet Make Sense samt vad politiken tillför till projektet. Metoden som har använts i studien är kvalitativ. Fem intervjuer har utförts med tjänstemän, personal inom projektet samt en kommunalpolitiker inom socialnämnden. Genom en kvalitativ textanalys har intervjuerna analyserats samt att beslutsprotokoll från kommunfullmäktig har analyserats och sedan presenterats i kapitlet om resultat och analys.Det resultat som studien kommit fram till visar att den kommunala politiken i Sundsvall kommun inte har någon direkt påverkan på arbetssättet i projektet Make Sense. Däremot tillför kommunalpolitiken med bland annat natologi, soppkök, Slink-in stuga samt mötesplats. / <p>2018-06-07.</p>

Uppsatsen ämnar belysa de klarspråksproblem mellan myndighet och medborgare, i blanketter som kommunikationsmedel, som uppstår på grund av bristfälligt klarspråksarbete. Huvudfokus är klarspråk, men ett delfokus hamnar även på den typografiska delen av blanketterna som påverkar läsbarheten. Som metod används tre delundersökningar för att få tre olika vinklingar på klarspråk. Det visar sig att det finns stora skillnader avseende klarspråk för de olika myndigheterna, vilka man kan dra slutsatsen att det beror på myndigheternas auktoritära position och vem eller vilka blanketten har som målgrupp. Det visar sig även att det är tydliga skillnader mellan de myndigheter som har ett pågående klarspråksarbete och de som inte har det.

Denna uppsats handlar om barn och ungas deltagande i den kommunala fysiska planeringen.  Problematiken i den fysiska planeringens dialog- och samrådsprocesser grundar sig i att det deltagande som möjliggörs i det traditionella samrådsmötet inte är tillgängligt för alla. De som deltar, och därmed får möjlighet till insyn och påverkan i planeringsprocessen, utgörs av de som har möjlighet att delta. Detta kan argumenteras leda till en skev situation i både fråga om representation och åsikter, eftersom dessa kommer från liknande grupper. En fråga som uppkommer är hur planerare genom medborgardialog ska kunna främja ett tillgängligt deltagande för alla medborgare. Med anledning av proposition 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter har det varit intressant att undersöka hur ett deltagande kan möjliggöras för samhällsgruppen barn och unga i den fysiska planeringens dialogskeden. I undersökningen har tre olika teoretiska perspektiv använts för att skapa en uppfattning kring barn och ungas roll och möjlighet till inflytande i dessa dialogskeden, ett kunskapsteoretiskt, ett demokratiteoretiskt och ett planeringsteoretiskt perspektiv. Av den genomförda undersökningen framgår det att tillgängliggörande i hög grad har handlat om att arbeta bort onödiga krav som ställs på de som vill delta. I uppsatsens slutsats redovisas tre centrala delar vid ett tillgängliggörande. Först och främst att dialogen förs på medborgarens arena, för det andra att medborgaren tilldelas de befogenheter som krävs för att denne ska kunna uttrycka sig, och för det tredje att planerare och politiker är noga med att återkoppla till medborgaren hur dennes kunskap har hanterats i det fortsatta arbetet för att på så vis skapa ett förtroende.

Det blir allt vanligare att samhällsmedborgare kommunicerar med myndigheter via e-post. Med e-post är det möjligt att kontakta myndigheten vilken tid som helst på dygnet, var man än befinner sig, vilket gör att mediet forcerar tid- och rumssbarriären. Försäkringskassans telefonkundtjänst i Östergötland tar emot omkring 150 e-postmeddelanden varje dag och potentialen för att effektivisera e-posthanteringen torde vara stor. Till Landstingets i Östergötlands webbtjänst Frågelådan inkommer omkring 2 frågor per dag. Den genomförda studien syftar till att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrågad information till medborgaren med hög kvalitet, exempelvis genom automatisering eller stöd för hantering av e-post. Inkomna e-postmeddelanden har kartlagts för att se vilka frågor det handlar om. Studien har koncentrerats till Försäkringskassan som hade det största antalet förfrågningar. Frågelådan ställs i relation till analysen av Försäkringskassans e-posthantering. Avsikten med denna uppsats är att ge en beskrivning av e-postförfrågningar som medborgarna ställer till myndigheten. Syftet är att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrågad information till medborgaren med hög kvalitet. I uppsatsen beskrivs vilka problem frågorna innebär för organisationens medarbetare när de svarar på frågorna. Det skildras även om alla förfrågningar behöver ha ett personligt svar. De svårigheter man ställs inför med tanke på standardisering och automatisering av svaren redogörs också för. Utfallet av denna studie är att det ofta är svårt att lämna ett enkelt svar direkt till medborgaren. Frågorna innehåller ofta personliga uppgifter som måste tas hänsyn till och många gånger behövs kompletterande uppgifter från medborgaren för att lämna ett korrekt svar. I dagsläget har telefonkundtjänsts medarbetare olika sätt att lösa avsaknad av information i e-postmeddelanden. De kan ta ärendet per telefon, svara med villkor eller i e-postsvaret be om kompletterande uppgifter. De olika sätten att svara på dessa meddelanden innebär både för- och nackdelar. För att hantera bristande information i inkommande e-postmeddelanden skulle man i ett första steg kunna inrikta sig på att inhämta nödvändig information från medborgaren för att göra den manuella svarshanteringen effektivare.

För Sveriges kommuner har utveckling av medborgares delaktighet och engagemang blivit en allt viktigare fråga. För att utveckla offentliga e-tjänster som motsvarar medborgares behov behöver medborgarperspektivet stärkas. När offentliga e-tjänster utvecklas skall det vara medborgarens behov som ska vara vägledande för att e-tjänsterna ska vara till nytta för medborgarna enligt regeringens e-förvaltningsstrategi. Det ska också öka medborgares engagemang och användningen av e-tjänster. De som ansvarar för utbudet av kommuners e-tjänster måste därför sätta sig in i vad medborgaren vill uppnå i kontakten med kommunen. Att involvera medborgare innebär att kommunen tar tillvara medborgares behov och synpunkter och omvandlar det till egenskaper i utvecklingen av e-tjänster. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kommunerna arbetar med att samla in medborgarnas behov och synpunkter kring e-tjänster. Undersökningen bygger på ett kvalitativt tillvägagångsätt och ska bidra till normativ kunskap. Datainsamlingen har skett genom litteraturstudier och genom att ställa en fråga till alla Sveriges kommuner hur de samlar in medborgares behov och synpunkter på e-tjänster – 117 av landets 290 kommuner har svarat. Data har också samlats in genom att undersöka hur medborgare kan lämna behov och synpunkter via samtliga 290 kommuners webbsidor. Resultatet av undersökningen visar att de svarande kommunerna har angett 19 olika kanaler för att samla in medborgares behov och synpunkter kring e-tjänster. 52 % procent samlar in via olika kanaler och 48 % procent kommuner gör ingen aktiv insamling alls. I undersökningen om insamling från webbsidan där samtliga 290 kommuner ingick visar att 14 % har särskild hantering för synpunkter specifikt kring e-tjänster. Ett sätt att underlätta vidarebefordran av medborgares behov och synpunkter är att kommuner samverkar kring utveckling av e-tjänster. Gemensamma lösningar och samarbete gör det lättare att anskaffa resurser och sänker kostnaderna för samverkande kommuner. Forskningen visar att det är bra att använda medborgarna i e-tjänsteutvecklingen, men att det inte är enkelt att genomföra i praktiken.

Litteraturstudiens syfte är att undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar om undervisning av kontroversiella frågor. Undersökningen har skett genom att studera sju stycken vetenskapliga artiklar som presenterar vilka metoder som är centrala för undervisning om laddade samhällsfrågor. Vidare undersöker studien vilka motiv och utmaningar det finns vid hantering av dessa. I denna uppsats har de utvalda vetenskapliga artiklarna främst riktat in sig på samhällskunskapslärares perspektiv kring samhällsfrågor. De främsta motiven vilar på att läraren i synnerhet ska se till att utbilda och fostra eleverna till demokratiska samhällsmedborgare, vilket i sin tur främjar demokratin. Vidare presenterar forskning värdet av undervisning om kontroversiella frågor eftersom denna typ av undervisning främjar elevernas kognitiva förmågor. Resultatet av denna studie visar att lärare stöter på olika utmaningar vid hanteringen av laddade samhällsfrågor men hävdar dock att det är viktigt att frågorna tar sig an i undervisningen. Slutsatser i denna uppsats visar att undervisning i skolan som har inslag av kontroversiella frågor, har ett omfattande demokratiskt uppdrag att förbereda de växande generationerna för ett liv i lokala och globala miljöer. / <p>Denna uppsats är en fördjupning av tidigare studier. Arbetet bygger på sammanställning och analys av nationell och internationell forskning (forskningskonsumtion) inom ett fält med relevans för lärarprofessionen. </p>