I nuläget är 55 procent av jordens befolkning bosatta i städer och statistik visar hur denna siffra förutses stiga till 68 procent till år 2050 (Smart City Sweden, u.å). Dessutom ansvarar städer för 70 procent av världens växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket 2020). I samband med rådande urbaniseringstakt och klimatförändringar står samhällen inför nya utmaningar för att säkra jordens resurser. Konceptet "smart stad" ses som en lösning för att utveckla attraktiva och hållbara livsmiljöer. Genom "smart" teknik ska därmed ett effektivare nyttjande av resurser erhållas. Nuvarande forskning har riktat kritik mot att "smart stad" utformar bristfälliga fysiska miljöer som inte bemöter medborgarnas behov. Den teknologiska aspekten tenderar att dominera under planeringsprocessen, varav sociala och rumsliga värden riskerar att hamna i skymundan (Shelton & Lodato, 2019, s. 38). Örebro kommun planerar i nuläget för utformning av pilotprojektet Tamarinden. Ett "smart stad"-projekt som tillhandahåller invånarna en funktionsrik livsmiljö för att bidra till en hållbarare livsstil (Örebro kommun, 2020). Intressant är att studera hur den fysiska utformningen av "smart stad" kan bidra till önskvärda beteenden för att främja en hållbar samhällsutveckling. Uppsatsen syftar till att studera vilken roll människans beteende och förhållningssätt har i utformningen av den fysiska miljön i en "smart stad". En kvalitativ fallstudie av Örebro kommuns pilotprojekt Tamarinden utgör därför uppsatsens forskningsstrategi. Följande styrdokument: Detaljplan för del av fastigheten Almby 11:148 (Sörbyängsvägen), Strategi för arkitektur och byggande samt Digitaliseringsstrategin ingår i uppsatsens empiri, tillsammans med kvalitativa intervjuer från Örebro kommun Stadsbyggnad och E.ON. Vidare utgår uppsatsen från en kvalitativ innehållsanalys med ett etnografiskt analytiskt tillvägagångssätt för att analysera uppsatsens empiriska material. Uppsatsens slutliga resultat har visat att Tamarinden planeras utifrån en helhetsbild. Detta för att sociala, ekonomiska och ekologiska värden ska skapa hållbara livsmiljöer som underlättar en miljövänligare livsstil. Uppsatsen belyser en ansvarstagande, medveten, inspirerande och samnyttjande invånare.

Relationsarbetet har en dubbel bemärkelse: att utveckla och upprätthålla goda relationer till elever, samt att praktiskt undervisa om relationer kopplat till SO-ämnet. De båda bemärkelserna strävar åt samma håll, att gynna elevers kunskapsutveckling. Tidigare forskning visar att relationsskapandet ser olika ut beroende på elevers socioekonomiska förutsättningar. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur SO-lärare i det dubbla uppdraget på skolor med olika socioekonomiska förutsättningar skapar relationer till elever, och undersöka hur arbetet med relationsskapande, normer och regler tar sig uttryck i SO-undervisningen på låg- och mellanstadiet. Sociokulturella och relationella teorier ligger till grund för arbetet. Genom arbetet återkommer begreppet socioekonomisk status och har en central roll. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod för att undersöka relationsfenomenet på djupet, vilket i detta fall har varit genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Tre skolor deltog i undersökningen, varav två lärare arbetade på två olika skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar, och två lärare arbetade på en och samma skola med bättre socioekonomiska förutsättningar. I studien lyfts forskning om att goda relationer påverkar elevers kunskapsutveckling och att samhällsorientering kan vara ett relationsfrämjande ämne i en dubbel bemärkelse. Det framkom i studiens resultat att lärarna värdesätter relationsskapandet till sina elever högt genom att se sina elever som individer, lyssna på och prata med dem om vardagliga saker, att sätta gränser samt att bemöta motstånd. Resultatet visade även att SO-undervisning om relationer, normer och regler i stor utsträckning beskrivs som en daglig praxis som genomsyrar alla sociala interaktioner. I resultatet framkom kommunikativa undervisningsmetoder som centrala, i syfte att utbilda eleverna till framtida samhällsmedborgare. Vår slutsats var att lärarna arbetar på likartat sätt i relationsarbetet, oberoende av hur de socioekonomiska förutsättningarna på skolan ser ut, vilket motsäger tidigare forskning som vi presenterat. Slutsatsen är även att alla barn, i olika utsträckning, har ett grundläggande behov av goda relationer, oberoende av socioekonomiska förutsättningar. Varje elevs individuella behov bör istället därför ligga till grund för hur lärare arbetar med relationsarbetet i den dubbla bemärkelsen, istället för att utgå ifrån socioekonomiska faktorer.

Digitala vårdmöten är en av tjänsterna inom den digitala hälsovården och erbjuds numera av både privata och offentliga aktörer. Fördelarna med digitala vårdtjänster är många men de flesta användare väljer ändå att utnyttja de mer traditionella vårdtjänsterna framför de digitala. Den grupp som är i störst behov av hälsovård är dock den grupp som utnyttjar dessa tjänster minst, den äldre gruppen av människor. Syftet med rapporten är att analysera vilka faktorer som kan påverka valet av ett fysiskt besök framför ett digitalt vårdmöte hos män över 70 år. Studien har bedrivits kvalitativt och den empiriska data som ligger till grund för resultatet samlades in genom tre gruppintervjuer. Majoriteten av respondenterna föredrog ett fysiskt vårdmöte framför ett digitalt men flera av respondenterna var ändå nyfikna på tjänsten. De främsta faktorerna som ansågs påverka valet av vårdmöte var det sociala bortfallet, tillgång till snabb och effektiv vård samt tilltron till min förmåga att välja vård. Tilltron till patientens förmåga att själv välja vård, och då främst utifrån symptom och sjukdom, är också den faktor som har störst påverkan vid vilka tillfällen vårdtagaren skulle överväga att boka ett digitalt vårdmöte framför ett fysiskt möte.

Grön konsumtion och grönt medborgarskap är begrepp som blivit vanligare i takt med ökad medvetenhet om miljöpolitiska problem, klimatutveckling och vår omgivnings tillstånd och framtid. Livsmedelskonsumtion står för en väsentlig del av växthusgasutsläppen ett vanligt hushåll orsakar varje år och utgör därmed en adekvat avgränsning till den här studien. I det här arbetet presenteras båda begreppens bakgrund och betydelse baserat på en litteraturstudie. Skillnader, likheter och signifikanta karaktärsdrag analyseras för att sedan utgöra grunden till uppbyggandet av en enkätundersökning. Undersökningen baseras på fyra huvudgrenar; Generella karaktäristiska egenskaper Nivå av klimatanknytning Förändringsbenägenhet i syfte att konsumera mer miljövänligt Drivkrafter som kan kopplas till typiska konsumtionsbaserade aktiviteter Studien avgränsades till kollektivt beteende kring livsmedelskonsumtion. Resultatet av enkätundersökningen visade en överrepresentation av grönt medborgarskap och en positiv inställning till värderingar med tydlig psykologisk och moralisk koppling till miljö och konsumtion. Respondenterna svarade även i enlighet med grön konsumtion, vilket var framträdande vid påståenden om mervärde i utförande av vissa konsumtionsrelaterade aktiviteter. Slutsatsen av arbetet belyser svårigheterna i att gruppera grön konsumtion och grönt medborgarskap i två separata kategorier för att använda dem som en klassificering och/eller gruppering av mänskligt beteende. Däremot kan de med fördel användas som ett verktyg för att diskutera drivkrafter, livsstil, värderingar och sociala attityder kring miljömedvetenhet i olika sammanhang. / Green consumption and green citizenship are concepts that are established with increased awareness of environmental policy issues, climate change and the current state and the future of the environment. The aim of this study was to examine the background and meaning of these pro-environmental concepts based on a literature study. A survey was constructed based on the analyze given in the study, containing specific differences, similarities and significant characteristics for green consumption and citizenship. The survey contained four main characteristic indicators; General characteristic ideals Connection to nature Willingness to change Driving forces connected to commonly targeted consumption-based behaviors The results of this study showed an overrepresentation of green citizenship and a positive attitude towards the values with distinct psychological connection to the environment and consumption patterns. The results also responded in accordance with green consumption, most commonly regarding to consumption-based behaviors contributing a psychological added value. The conclusion of the work highlights the difficulty of dividing green consumption and green citizenship into two separate categories in order to use them as a classification and/or grouping of human behavior. On the other hand, they can advantageously be used as a discussion tool in subjects related to driving forces, lifestyles, values and social attitudes about environmental awareness in different contexts.

This thesis is about Polish migrant workers’ housing situation in Sweden. The primary purpose is to show how the housing situation looks like for Polish migrant workers who live in Sweden. The second purpose is to highlight how complex the right to housing is and show how this right influence their living standard. The conclusion is based on a content analysis of surveys which were completed by 427 Polish migrant workers. Some information was a result of a content analysis of reports and statistics from different governmental authorities and housing ads from the website poloniainfo.se. The result shows that the majority, 81 percent, either own a flat or have a lease/rental contract of their accommodation. However, what is considered being alarming is that at least 18 percent of respondents are homeless according to The National Board of Health and Welfares (Socialstyrelsen) definition of homelessness. Cramped housing accommodation and ethnic discrimination occurs. There is also an increasing risk for poverty among these people due the deficit on the housing market.

Arken är ett förslag på stadsdelshus placerat i Tensta centrum. Byggnaden hjälper till att koppla samman olika nivåer i området med hjälp av flera entréer och halvplan. Arkitekturen inbjuder medborgarna att röra sig genom byggnaden och att stanna kvar. Genom ett centralt atrium med trapphus skapas kontakt mellan våningarna samt bidrar till spontana möten mellan de som jobbar i byggnaden och besökarna. För ett klimatmässigt hållbart byggande är stommen gjord i trä. Med ett pelarsystem skapas flexibla utrymmen som gör det möjligt att över tid förändra funktionen för lokalerna. Stora glaspartier tillsammans med flera atrium släpper in gott om ljus för en trivsam arbetsmiljö. Här finns både kontorslokaler och offentliga ytor för medborgarna. Bland annat innehåller byggnaden en restaurang, många mötesrum i varierande storlek, en generös presentationshall och flera andra utställningsytor. Byggnadens ambition är att skapa en trivsam miljö som ger mer än den tar till platsen. / Arken is a proposal for a town hall in the center of Tensta, Stockholm. The building is connected to the different ground levels through several entrances. A central atrium with stairs creates a connection between the different floors. It also creates a place for spontaneous meetings between visitors and the office workers. The architecture invites the citizens into the building regardless if it´s for a shortcut on their way to work or a place to spend the afternoon. There are conference rooms for different purposes and in different sizes. There is a restaurant, a grand presentation hall and spaces for both studying and exhibitions. For a sustainable building the framework is made out of wood. To create a flexible environment that has a possibility to change over a long term perspective, the structure is constructed with fixed pillars and non-load bearing walls. This makes it possible to rebuild the layout of the building. Large windows helps create an airy, light and pleasant environment.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas syn på uppgiften att fostra elever till demokratiska medborgare och undersöka hur de implementerar denna uppgift i deras läraryrke. Problemet visar att trots det svenska skolväsendet betonar vikten av att fostra elever till demokratiska medborgare, finns det begränsad forskning och studier kring hur lärarna faktiskt praktiskt arbetar med detta i de samhällsorienterande ämnena, särskilt i lågstadiet. Skollagen och läroplanen fastställer detta uppdrag för alla lärare och ämnen, men det finns en brist på insikter i hur de implementeras i praktiken. Genom att fokusera på samhällsorienterade ämnen, där läroplanen tydligt betonar undervisning och demokratiska principer, syftar detta arbete till att undersöka och problematisera hur lärare konkret arbetar med att forma demokratiska medborgare i lågstadiet. Genom detta arbete har vi fått en djupare förståelse för hur undervisningen påverkar och formar elever i främjandet av demokratiska värderingar, och för att möjliggöra framtida forskning och studier inom detta område. Studien använder sig av en kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer. Studien har baserats på den teoretiska forskningen av John Deweys pragmatism. Därefter har vi fått resultatet av denna studie tack vare vår forskning och vår kvalitativa metod där lärarnas delaktighet i intervjuerna har gett oss ett brett underlag till hur lärarna ser uppdraget till att fostra eleverna till demokratiska medborgare. Lärarna betraktar sin roll som en ständigt pågående process. Resultatet av denna studie tar upp olika synsätt, metoder och undervisningssätt vilka de intervjuade lärarna arbetar med och implementerar under skoldagen. Lärarna anser att det är viktigt att använda uppgifter där eleverna aktivt praktiserar demokratisk delaktighet, samt vägledning. Gemensamt använder de kommunikativa metoder, såsom samtal, diskussioner och debatter.

Till följd av en ökad globalisering av samhället blir problemen som fysisk planering förväntas hantera allt mer komplexa. Inte sällan sträcker de sig över kommungränserna. Detta har lett till att mellankommunala samarbeten blivit allt vanligare. Mellankommunala samarbeten kan ske i många olika former, men gemensamt för dem är att de sker mellan de formella styrnivåerna. Detta innebär att de inte självklart tillskrivs den legitimitet som till exempel kommunal planering har till följd av att den sker enligt beslutade lagar och regler. Detta arbete syftar till att undersöka hur de som deltar i ett mellankommunalt samarbete ser på och förstår legitimitet, både kopplat till samarbetet och påverkan på den kommunala förvaltningen. Undersökningen fokuserar på hur kommunens deltagande i ett mellankommunalt samarbete påverkar medborgarnas möjligheter att delta i demokratin och hur förutsättningarna för demokrati i den kommunala fysiska planeringen samt förvaltningen i stort påverkas. Undersökningen har initierats ur reflektioner kring hur deltagandet i mellankommunala samarbeten påverkar kommunens förutsättningar för fysisk planering och konsekvenserna för legitimitet och demokrati. Mellankommunala samarbeten framhävs ofta som positiva för den fysiska planeringen med fokus på ökad prestationsförmåga och effektivitet samt möjligheterna att hantera komplexa utmaningar. Hur samarbetet eventuellt påverkar legitimiteten för det som planeras och demokratiska värden som medborgarnas möjligheter till deltagande och insyn står inte lika ofta i centrum. Denna undersökning har genomförts som en fallstudie där fallet utgjorts av MalmöLundregionen. Empirin har samlats in genom intervjuer med planerare och politiker aktiva i MalmöLundregionen och genom dokumentstudier av styrdokument för samarbetet. De teoretiska utgångspunkterna består av demokrati, legitimitet, kommunikation och governance. Det analytiska ramverket och analysen utgår båda från legitimitetsbegreppen som etableras i de teoretiska utgångspunkterna.  Slutsatserna visar på att samarbetet inte nödvändigtvis behöver påverka förutsättningar för demokrati inom fysisk planering på kommunal nivå negativt, så länge planerare och politiker lyssnar på medborgarnas eventuella invändningar mot de mellankommunala besluten. Legitimiteten för den verksamhet som bedrivs i MalmöLundregionen är dock bristande inom vissa aspekter. Medborgarna har inte möjlighet att delta och svårt att få insyn i processer och beslut inom samarbetet. Det sker inte tillräcklig kommunikation från politiker och kommunen till medborgarna om motiven till att delta i samarbetet och vilka frågor som drivs. Det mellankommunala samarbetet präglas av ett representativt demokratiideal samtidigt som den kommunala planeringen även har starka inslag av andra demokratimodeller.

<p>Det finns många teorier kring det sociala ansvar företag bör ta och en av dem är Corporate Citizenship. Terminologin inom detta område tycks tilltala företag och de säger sig gärna vara ”goda samhällsmedborgare”. Frågan är vad det betyder att vara en medborgare och vad detta i sin tur innebär för företagen.</p><p>Flera författare har ställt upp kriterier för vad ett företag bör uppfylla för att räknas som god samhällsmedborgare, men det saknas till stora delar empirisk forskning. Denna uppsats för fram en analysmodell bestående av fem karaktärsdrag en god företagsmedborgare bör inneha och applicerar detta på åtta företag. Slutsatsen är att inget av de undersökta företagen anses vara en god samhällsmedborgare och att endast ett av företagen är nära idealet.</p> / <p>Many theories exist regarding corporate social responsibility and one of them is Corporate Citizenship. The terminology in this field seems to appeal to corporations and they often refer to themselves as "good citizens". The question is what it means to be a citizen and what this implies for the corporations.</p><p>Several authors have presented criterias which a corporation should fulfill in order to be regarded as a good citizen, but empirical research is lacking. This study presents a model of analysis containing five characteristics a good corporate citizen should hold and applies this to eight corporations. The conclusion made in the study is that none of the corporations examined is considered a good citizen and that only one of the corporations comes close to the ideal.</p>

Det finns många teorier kring det sociala ansvar företag bör ta och en av dem är Corporate Citizenship. Terminologin inom detta område tycks tilltala företag och de säger sig gärna vara ”goda samhällsmedborgare”. Frågan är vad det betyder att vara en medborgare och vad detta i sin tur innebär för företagen. Flera författare har ställt upp kriterier för vad ett företag bör uppfylla för att räknas som god samhällsmedborgare, men det saknas till stora delar empirisk forskning. Denna uppsats för fram en analysmodell bestående av fem karaktärsdrag en god företagsmedborgare bör inneha och applicerar detta på åtta företag. Slutsatsen är att inget av de undersökta företagen anses vara en god samhällsmedborgare och att endast ett av företagen är nära idealet. / Many theories exist regarding corporate social responsibility and one of them is Corporate Citizenship. The terminology in this field seems to appeal to corporations and they often refer to themselves as "good citizens". The question is what it means to be a citizen and what this implies for the corporations. Several authors have presented criterias which a corporation should fulfill in order to be regarded as a good citizen, but empirical research is lacking. This study presents a model of analysis containing five characteristics a good corporate citizen should hold and applies this to eight corporations. The conclusion made in the study is that none of the corporations examined is considered a good citizen and that only one of the corporations comes close to the ideal.