Denna uppsats har visat att utformningen av samråds- och medborgarmöten har en viktig betydelse för dess förutsättningar att genomföras i linje med kommunikativa planeringsideal. Detta har kunnat påvisas genom deltagande observationer av hur samråds- och medborgarmöten sker i praktiken. Observationerna har genomförts med syfte att förstå möjligheter och utmaningar med att bedriva kommunikativ planering utifrån olika planeringsideal. För samråd generellt så tycks de allra flesta genomföras på kommuners hemsidor och inte i mötesform och av de som genomförs i mötesform tycks de flesta anordnas i öppet hus. Samtliga observerade möten, såväl samrådsmöten som medborgarmöten, innehöll brister gällande uppfyllande av kommunikativa planeringsideal, om än olika beroende på vilket planeringsideal en utgick från. I mitt arbete har jag utgått från två olika planeringsideal som inspirerats av Habermas (1984) och Mouffe (2000; 2008) och studerat hur två centrala aspekter för kommunikativ planering, konsensus och konflikt, hanterats under de observerade mötena. De mer fritt strukturerade medborgarmötena som inte är knutna till någon detaljplan visade sig generellt sätt ha fler mötesdeltagare och innehålla fler samtal och diskussioner jämfört med samrådsmötena oavsett om de anordnades i strukturerad form eller öppet hus- form. Utformningen av möten visade sig även ha en viktig betydelse för dess utfall oavsett vilket planeringsideal en utgick från. Utformningen är en aspekt som Habermas inte tar hänsyn till i sina idéer om perfekta samtalssituationer och resultatet från denna studie kan därmed anses relevant för framtida forskning att ta hänsyn till för att skapa mer kompletta teorier. Även policyskapare kan rimligtvis ha intresse av att inkludera utformningen av möten som en aspekt i framtida arbete för att förbättra möjligheterna till att kunna bedriva kommunikativ planering. Min studie stärker även Strömgrens (2007) tes att planeringen fortfarande är rationell i grunden, då jag empiriskt visat att tjänstemän rationaliserat vad som är ett lämpligt hållningssätt, med hänvisning till det allmänna intresset.

Citizens are in need of information to form an opinion about how society works. As a reviewer of the Public power the media plays an important role in a democratic society. The communicative power shift appears in contemporary media landscape, where technology offers great opportunities for actors to use their own channels to communicate their own image and thereby influencing power over the agenda. Alongside this, the number of communicators is increasing which makes power of resources affects the communicative whole picture. The study is based on a media profile case of the described assault and looks at what can happen strategic communicative at a police department when journalism offers a negative image. Aside from that it also examines questions about the role of authority and of media criticism authorities together with communicative power sharing. The Study is based on theories of power and legitimacy. Citizens have the expectation and perception of an organization's operations. This can be contrasted with the organization's actual actions and activities. If these two are far apart a gap of legitimacy appears which ultimately affects confidence in the organization. To bridge the legitimacy gap the organization can use legitimacy-building communication. Legitimacy building communications is a term established through this study. It is difficult to draw a clear line for it was acceptable in an agency's criticism of the media. Opinions differ greatly and ultimately it is about a matter of opinion and what lies in the eyes of the beholder. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

Antalet fattiga EU-medborgare som tigger för att förbättra sin ekonomiska situation har ökat de senaste åren och är idag en del av den svenska gatubilden. Socialt utsatta EU-medborgare som i och med den fria rörligheten inom unionen tillfälligt lämnar sina hemländer i hopp om ett bättre liv. De lämnar en tuff tillvaro i hemlandet, för en lika tuff vardag på Sveriges gator och i såväl Rumänien som i Sverige saknar de tillgång till mänskliga rättigheter som tillgång till rinnande vatten, sanitet och tillgång till hälsovård. Trots detta är lite känt om hur de själva upplever tiggeriet och hur de ser på sin livssituation i det svenska samhället idag. Syftet med denna studie är att undersöka hur de socialt utsatta EU-medborgarna själva uppfattar tiggeriet och hur det påverkar deras välbefinnande. 9 personer som försörjer sig genom att bedriva tiggeri på Stockholms gator har deltagit i semistrukturerade intervjuer genomförda på romani chib med hjälp av tolk. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och skam och känslan av att inte ha något annat val än att tigga för sin försörjning är det som framkommer tydligast i resultatet. Förutom de fysiska och känslomässiga påfrestningar som tiggeriet innebär framkommer det även att studiedeltagarna känner mycket tacksamhet och glädje över den hjälp de får och över möjligheten att ge sina barn en bättre framtid. För att diskutera det empiriska resultatet har bland annat Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, samt Marcel Mauss teori om gåvoutbytet använts. / The occurrence of poor EU citizens begging to improve their financial situation has become a common sight in Sweden. The freedom of movement of persons within the EU means that people from less privileged countries in the European Union have the possibility to temporarily leave their home countries to beg in the streets of Sweden in order to create a better life for themselves and their families. They live a challenging life and many of them they lack access to human rights such as running water, sanitation and health care as well in their home countries as in Sweden. Despite this, there is little knowledge about their own perceptions of their life situation and stay in Sweden. The aim of this study is to explore the experiences of EU citizens begging in Sweden, how they perceive the act of begging and how it affects their well-being. Data was gathered through 9 semi-structured interviews conducted on Romani chib using an interpreter. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The theme shame and the feeling of not having any other choice but to beg for their livelihood is what emerges most clearly in the result. Furthermore, the participants feel physical and emotional stress due to begging, but they also feel joy and gratitude as begging and the money they receive gives them the opportunity to give their children a better life and future. To discuss the empirical result, Johan Asplund's theory of social responsiveness and asocial responselessness, as well as Marcel Maus’s theory of the gift exchange have been used.

<p>Denna studie undersöker hur politiker inom regeringspartierna i den politiska debatten framställer och konstruerar människor utan uppehållstillstånd. Hur talas det kring människor utan uppehållstillstånd? För att få svar på mina frågor analyseras, med diskursteori som både metodologisk och teoretisk utgångspunkt, de politiska debatter som tar plats i riksdagens kammare.</p><p>Uppsatsen redogör för och diskuterar den asyldiskurs som regeringspolitikerna försöker göra gällande i den politiska debatten. Analysen visar på att kriminaliseringen av papperslösa och gömda samt framställningen av Sverige som öppet och generöst utgör en utgångspunkt för diskursen.</p>

<p>Den här studien undersöker med ett Kritisk diskursanalytiskt förhållningssätt ett urval av skilda ledareartiklars kommentarer av Europa parlamentsvalets resultat år 2004. Med ”kommentera” avses det, vilka diskurser de konstruerar ifråga till denna händelse. Min studie inriktar sig även på att försöka besvara om ledareartiklarna anser att parlamentsvalet var demokratiskt legitimt ur ett demokratiskt perspektiv när det var en minoritet av de svenska samt de europeiska medborgarna som valde att utnyttja sin rösträtt. Jag intresserar mig även för de svar/orsaker ledareartiklarna anger till varför ett så fåtal avväljarna använde dennes rösträtt.</p>

<p>Den 20 november 1989 antog Sverige tillsammans med de flesta andra regeringar i världen FN:s konvention om barnets rättigheter. Tio år senare har det arbetats fram en strategi för att implementera Barnkonventionen i högre utbildning och då med en tyngdpunkt på de utbildningar som riktar sig mot yrken som berör barn. Exempel på sådana utbildningar är sjuksköterske-, socionom- och lärarutbildningen. Vi har intresserat oss särskilt för lärarutbildningen.</p><p>Demokratifrågor och utbildningsfrågor är i dagsläget högst aktuella på den politiska agendan, inte minst genom skolministerns ambition att kvalitetssäkra grundskolan. Vi har i denna uppsats för avsikt att beskriva en teoretisk demokratimodell, som är uttalat eftersträvansvärd i svensk politik, och med hjälp av den och Barnkonventionen, undersöka och problematisera framtida lärares kompetens i barnrätt. Vårt arbete koncentrerar sig på de olika ställningstaganden lärarstudenter tar i figurerade situationer där barnets rättigheter riskerar att åsidosättas. Metoden vi valt för detta är att genom en självskattningsenkät utfå ett representativt urval av lärarstudenter, vilka intervjuas i fallstudier.</p><p>24 utsagor från lärarstudenter har legat till grund för analys och tolkning. Läsaren kommer att få ta del av några karaktäristika, av den lärare som vi enligt undersökningen uppfattar som den vanligaste förekommande i dilemman som berör demokrati- och barnrättsfrågor. Men också hur den ideala läraren kan komma att gestalta sig ur ett deltagardemokratiskt och barnrättsperspektiv.</p>

This thesis is focused on two phenomena: normative citizenship ideals and onto-logical notions of man. The study is an inductive search for different attributes to describe a variation of these phenomena. The search is conducted from several different perspectives: Current research within citizenship theory, history in a material sense, the history of political ideas, the philosophy of science and thematic analyses of important aspects of the two phenomena. Throughout the thesis attributes are collected and sorted in order to build typologies that can define the variation. In the end the attributes of normative citizenship ideals are sorted into three groups. The ideals are explained in three ways: why they came in to existence, how the transition from one ideal to another took place and how the idealistic content of the ideals were transformed. The attributes of ontological notions of man are sorted into sex types and four of them are defined to have relevance for an existing variation today. Finally the relations between the two typologies are analyzed and ten combinations are found to be possibly useful in studies of contemporary societal contexts. Together, the results are contributing to theories of citizenship. Apart from the results of the study it is argued for a broader definition of politics in political science, for more specific ways to handle egalitarian questions in the field rights of man / citizenship rights and finally against the possibility of a neutral order, for example a neutral state.

Den 20 november 1989 antog Sverige tillsammans med de flesta andra regeringar i världen FN:s konvention om barnets rättigheter. Tio år senare har det arbetats fram en strategi för att implementera Barnkonventionen i högre utbildning och då med en tyngdpunkt på de utbildningar som riktar sig mot yrken som berör barn. Exempel på sådana utbildningar är sjuksköterske-, socionom- och lärarutbildningen. Vi har intresserat oss särskilt för lärarutbildningen. Demokratifrågor och utbildningsfrågor är i dagsläget högst aktuella på den politiska agendan, inte minst genom skolministerns ambition att kvalitetssäkra grundskolan. Vi har i denna uppsats för avsikt att beskriva en teoretisk demokratimodell, som är uttalat eftersträvansvärd i svensk politik, och med hjälp av den och Barnkonventionen, undersöka och problematisera framtida lärares kompetens i barnrätt. Vårt arbete koncentrerar sig på de olika ställningstaganden lärarstudenter tar i figurerade situationer där barnets rättigheter riskerar att åsidosättas. Metoden vi valt för detta är att genom en självskattningsenkät utfå ett representativt urval av lärarstudenter, vilka intervjuas i fallstudier. 24 utsagor från lärarstudenter har legat till grund för analys och tolkning. Läsaren kommer att få ta del av några karaktäristika, av den lärare som vi enligt undersökningen uppfattar som den vanligaste förekommande i dilemman som berör demokrati- och barnrättsfrågor. Men också hur den ideala läraren kan komma att gestalta sig ur ett deltagardemokratiskt och barnrättsperspektiv.

Den här studien undersöker med ett Kritisk diskursanalytiskt förhållningssätt ett urval av skilda ledareartiklars kommentarer av Europa parlamentsvalets resultat år 2004. Med ”kommentera” avses det, vilka diskurser de konstruerar ifråga till denna händelse. Min studie inriktar sig även på att försöka besvara om ledareartiklarna anser att parlamentsvalet var demokratiskt legitimt ur ett demokratiskt perspektiv när det var en minoritet av de svenska samt de europeiska medborgarna som valde att utnyttja sin rösträtt. Jag intresserar mig även för de svar/orsaker ledareartiklarna anger till varför ett så fåtal avväljarna använde dennes rösträtt.

Denna studie handlar om kommuners användning av sociala medier i allmänhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste åren och nu för tiden används de inte bara av privatpersoner, utan också av företag, organisationer och nu även myndigheter, som börjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare på en studie som har genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer för hur kommuner skall förhålla sig till medborgare när det gäller användning av sociala medier. Ur denna studie har ett antal kommuner hittats som regelbundet använder sig av sociala medier. Dessa kommuner har sedan inom ramen för denna studie kontaktats i syfte att ta reda på hur de använder sig av sociala medier och om det finns några riktlinjer när de kommunicerar med medborgarna. Studien avgränsas sedan och inriktas mer på just Facebook och vilket budskap de vill förmedla genom sina Facebook-­‐ sidor, samt hur eventuella riktlinjerna ser ut. Totalt har 26 kommuner av 51 svarat på det elektroniska frågeformuläret och de är lokaliserade allt ifrån Kalix i norr till Ystad i söder. Metoden som har använts för studien är av en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag där ett elektroniskt frågeformulär skickades ut, innehållande frågor som besvarats i fritext av kommunerna och som sedan analyserats, bearbetats och tolkats. Under teoriavsnittet presenteras begrepp som använts i studien samt en mer ingående presentation av SKL:s undersökning och riktlinjer. Vidare tas vikten av kommunikation, såväl intern som extern, upp. Arbetet konkluderas med en slutsats där det visar sig att kommuner använder sociala medier som en kommunikationskanal för att öka sin kommunikation gentemot medborgare. Kommuner vill på detta sätt skapa en dialog samt ha möjlighet till att nå ut till bredare målgrupper. Även marknadsföring och möjligheten att måla upp en positiv bild av sig själva ses som en viktig del till varför kommuner använder sociala medier. En annan nytta är också att man lättare kan nå kommunen som medborgare, och att kommunerna själva utökar sin medborgar-­‐service samt erbjuder en större variation av den. Ytterligare fördelar som framgår är att det blir lättare att sprida information och att det blir lättare att få in synpunkter och feedback från medborgare. Studien visar också att de allra flesta av de svarande kommunerna följer någon form av riktlinjer som används som stöd och komplement i användandet av sociala medier. / This study deals with the use of social media in general and Facebook in particular by Swedish municipalities. The phenomenon of social media has grown stronger in recent years and are not now days only used by individuals, but also by companies and organizations and now also authorities, which have begun to see the benefits of using them. This paper builds on a study carried out by the Swedish Local Authorities and Regions, which have developed guidelines for municipalities on how to respond to citizens using social media. From this previous study, a number of municipalities were found that use social media on a regular basis. In the context of this study these municipalities were then contacted in order to find out how they use social media and whether there are any guidelines when communicating with citizens. The study is then narrowed down to focus more on Facebook specifically and what message they want to convey through the use of Facebook, and how possible guidelines may look like. A total of 26 municipalities out of 51 elected to answer the electronic questionnaire, with locations from Kalix in the north to Ystad in the south. The method used for this study is a qualitative approach with quantitative elements, where an electronic questionnaire was sent out, containing questions answered in free text by the municipalities, which were then analysed, processed and interpreted. The theory section introduces concepts used in the study and a more detailed presentation of research and guidelines by the Swedish Local Authorities and Regions. The importance of communication, both internal and external, is also discussed. This paper concludes with the finding that municipalities are using social media as a communication channel to increase communication with their citizens. Municipalities would thus create a forum for dialogue and be able to reach out to wider audiences. Marketing possibilities and the creation of a positive image of themselves is seen as an important reason why municipalities are using social media. Another benefit is the ease of reaching the municipality as a citizen, and that the municipalities themselves are able to expand their civic service and offer a greater variety of it. Additional benefits can also be seen, such as making it easier to share information and to obtain input and feedback from citizens. The study also shows that the vast majority of the responding municipalities comply with some form of guidelines, used to support and supplement the use of social media.