The communication with government and municipality through Internet has in-creased during the last couple of years. Therefore we have chosen to focus our bachelor thesis in this particularly area and the needs for usable web services for the citizens. In this bachelor thesis we are studying a increasing group users, namely elderly citizens. During the study we have analysed E-governments ser-vices usability through usability tests. The combination of conversations and meetings with individuals, observations of interactions and literature studies give us the opportunity to explore the users needs. The users need is the central in how they understand and interact with the E-government. The web sites we used dur-ing our user tests are all connected with the E-government. Through a analytic study of the information we could make five important design proposals and guidelines, that we suggest are required when e-services are developed for the E-government. / Kommunikationen med myndigheter och förvaltningar via Internet har ökat under de senaste åren. Därför har vi valt att fokusera vårt kandidatarbete på detta områ-de, samt på behovet av användbara webbtjänster för medborgarna. I detta kandi-datarbete studerar vi en växande grupp användare, denna grupp är äldre medbor-gare. Under studien har vi analyserat 24-timmarsmyndighetens användbarhet ge-nom användartester. Kombinationen av samtal och möten med individer, iaktta-gelser av interaktioner och litteraturstudier ger oss möjligheten att utforska använ-darnas behov. Behovet hos användarna är det som är centralt i hur de uppfattar och interagerar med 24-timmarsmyndigheten. Webbplatserna vi har använt oss av vid våra användartester har anknytning till 24-timmarsmyndigheten. Genom att analytiskt studera informationen har vi kommit fram till fem viktiga designförslag och riktlinjer, som vi anser behövs när e-tjänster inom 24-timmarsmyndigheten utvecklas.

The aim of this essay is to examine three textbooks in ”samhällskunskap 1a1” for students in upper secondary education by looking at how they deal with source criticism and thereby see how the students are formed to become democratic citizens based on Robert Dahls (2002) criteria for democracy. The method used is a content analysis. The result reveals that the students learn basic knowledge about source criticism in relation to a wide variety of sources. To learn source criticism the students read texts and work with different kinds of assignments. The students’ influence varies. The main purpose with source criticism is to be able to handle sources’ lack of credibility. The textbooks are mostly addressed to individuals, someone who is unknown or everyone. There are differences between the textbooks, but they are not of great importance. The textbooks work with source criticism in a way that forms democratic citizens. In some of the textbooks’ questions, the students’ thoughts are requested. The textbooks also give students the opportunity to get sufficient and equal knowledge about source criticism so they can process information in the new media landscape. All students are included in the textbooks. The textbooks can develop their work with the formation of democratic citizens by giving the students more influence than they have now.

By studying a place or a phenomena research contributes to the creation of the image of the thing that he or she studies. Also, planning is seen as a democratic tool, a way to ”make” democracy. In order to see what democratic ideals that is being express it becomes important to study the research about democracy in Botkyrka. It is from this thinking this study about democracy and research has been formed. The study is a mapping of the research about democracy work in Botkyrka between the years 1997-2014. Through explorative approach, the research has been identified and thematized. The method used is mapping with influences from qualitative content analysis and narrative approach. The research is analyzed by the theoretical concept of democracy and theories about representative-, participatory- and deliberative democracy are used. In this way the research’s story about Botkyrkas democracy work is captured. A total of 22 pieces of research projects has been identified and thematized. The thematization were based on the study's research questions and theoretical perspectives. The themes can be understood from two aspects, the first is about the research methodology and premises and the other about the content of the research. Ten themes were identified, analysed and discussed. Based on thematization the general research question about what democratic ideals the research expresses is being answered. The story of the research about the democracy work in Botkyrka contains a variety of expressions. Everything from classical democracy problems to stimulating research perspective is being processed and shifts between democratic ideals can be seen. Some research uses innovative methods and different theoretical approaches which indicates that the researchers want to explore new aspects of the concept of democracy. / Forskning bidrar till skapandet av bilden av platser och fenomen, forskaren är således medskapare av den verklighet han eller hon studerar. Samtidigt kan planering ses som ett sätt att göra demokrati, ett demokratiskt instrument. Att studera forskningen kring demokrati i Botkyrka blir därmed viktigt för att kunna se vilka demokratiska ideal denna ger uttryck för, då den påverkar hur samhället formas. Utifrån resonemanget växte denna studie om demokrati och forskning fram. Studien är en kartläggning över forskning kring Botkyrkas arbete med demokrati och delaktighet. Genom explorativ metod har forskningen identifierats och tematiserats. De metodologiska utgångspunkterna har varit i den kvalitativa innehållsanalysen, också element av narrativ metod har använts. Materialinsamlingen har genomgående präglats av det studerade objektet. Syftet med studien har varit att kartlägga forskning i Botkyrka inom ämnet demokrati och delaktighet mellan åren 1997-2014. Materialet har sedan analyserats utifrån begreppet demokrati med en fördjupning i de tre demokratiskolorna valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. På så sätt fångas forskningens berättelse om Botkyrkas demokratiarbete. Sammanlagt har 22 forskningsalster identifierats och tematiserats. Tematiseringarna gjordes med utgångspunkt i studiens frågeställningar och teoretiska perspektiv. Temana kan förstås utifrån två olika aspekter, där den första handlar om forskningens metod och utgångspunkter och den andra om innehållet i forskningen. Totalt har tio teman skapats. Utifrån temana besvaras den övergripande frågeställningen om vilka demokratiska ideal forskningen ger uttryck för. Berättelsen om Botkyrkas demokratiarbete innehåller en variation av uttryck. Alltifrån klassiska demokratiproblem till utvecklande forskningsperspektiv behandlas och glidningar mellan olika demokratiska ideal kan ses. Några forskningsprojekt använder sig av nytänkande metoder och annorlunda teoretiska utgångspunkter vilket kan ses som ett tecken på att forskarna vill utforska nya aspekter av demokratin.

The purpose of the study is to investigate teachers’ perceptions regarding the task of raising pupils into democratic citizens. Therefore, I will investigate how teachers apply this task in teaching. Research shows that Swedish adolescents to a very small extent engage in democtatic processes, compared to other countries. At the same time, the amount of studies performed in Sweden is very limited regarding how teachers integrate the assignment of democracy in primary school, specifically in year 4-6. Thus, it sparked an interest in how teachers apply and include the civics subject. The study was conducted by a qualitative in terms of semi-structured interviews. Six teachers participated and everyone are currently teaching civics in grade 4-6. The theoretical approach has been based on John Dewey and pragmatism. The theory has been used in combination with previous research to analyze the statements of the respondents.   Firstly, the results show that teachers experience their role of educating democratic citizens as unique and important. They believe that there are great opportunities in affecting students' roles as democratic citizens. However, the teachers also describe certain difficulties while teaching about the democratic processes, since the subject is very complex. A large part in the complexity is that school accommodates many different individuals with various sociocultural backgrounds, perceptions and opinions about the world, which constantly needs to be addressed. Additionally, the teachers also experience that using assignments where students actively practice democratic participation should be given a larger share in school. The most effective way to practice this, according to the teachers, is by using communicative methods, e.g., conversations. Finally, the studies conclude that there is a need for developing the communicative parts in the education materials, especially concerning the democracy education. / Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare ser på uppdraget att fostra demokratiska medborgare. Därför kommer jag att undersöka hur lärare applicerar detta uppdrag i undervisningen. Forskning visar att svenska ungdomar i mycket liten utsträckning engagerar sig i demokratiska frågor jämfört med andra länder. Samtidigt finns det en mycket begränsad forskning vad gäller hur lärare applicerar demokratiuppdraget i grundskolans årskurs 4-6. Det skapade ett intresse för hur lärare tillämpar och inkluderar demokratiuppdraget i ämnet samhällskunskap. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Det deltog sex lärare, samtliga verksamma i ämnet samhällskunskap för grundskolans mellanår, årskurs 4-6. Den teoretiska ansatsen utgår från John Dewey och pragmatismen. Teorin har sedan tillsammans med tidigare forskning använts för att analysera och diskutera respondenternas utsagor.   Resultatet visar att lärare upplever sig ha en mycket viktig och unik roll i att fostra demokratiska medborgare. De anser att det finns stora möjligheter att påverka eleverna i deras medborgarskap. Lärare ser också vissa svårigheter i fostrandet då det stundtals är mycket komplext. En stor del i komplexiteten uppges vara att skolan rymmer många individer med olika sociokulturella bakgrunder, uppfattningar och åsikter om världen som alltid måste bemötas. Lärare uttrycker också att övningar där elever praktiskt tränar på det demokratiska deltagandet bör få en större plats i skolan. I resultatet framgår även att lärare ser kommunikativa metoder i form av samtal som den mest effektiva metoden. Resultatet visar på ett behov av att utveckla de kommunikativa delarna i läromedlen som riktar sig mot demokratiundervisningen.

Den svenska gymnasieskolan ska uppmuntra och fostra elever till att bli aktiva samhällsmedborgare, samtidigt som elevernas rätt att engagera sig på olika sätt i nutiden debatteras. Ungas möjligheter att göra sina röster hörda är enligt forskningen låg, samtidigt som tidigare forskning inte fokuserat på elevernas syn på medborgerligt engagemang. Därav har följande studie som syfte att undersöka hur unga definierar och värderar medborgerligt engagemang. Studien har genomförts kvalitativt, genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Photo-elicitiation har använts för att skapa det diskussionsunderlag som intervjun utgick ifrån. Föreliggande studies resultat synliggör att ungdomar ser medborgerligt engagemang som i första hand en frivillig, positiv och icke-egoistisk aktivitet. Dessutom uppfattar eleverna att engagemanget kan värderas både positivt och negativt utifrån deltagarens syfte och val av engagemangsformer. Studien synliggör att de unga till viss del skildrar medborgerligt engagemang likt tidigare forskning, även om de öppnar upp för en till viss del ny förståelse av vad som kan innefattas och vad som är den huvudsakliga kärnan enligt eleverna. Enligt föreliggande studies resutalt av elevernas uppfattningar, så synliggör eleverna en bild av att det framförallt är barn, studenter och äldre som engagerar sig mest , medan vuxna i medelåldern varken har tid eller energi att engagera sig i samhället. Eleverna betonar det lilla och det fysiska engagemanget, samt till viss del att sprida information om samhällsproblem, även om de önskar att man engagerar sig för att lösa dessa och inte enbart prata om dem. / One of the goals stated in the curriculum for the Swedish upper secondary school is to foster students into becoming active citizens. At the same time, young peoples' possibilities to engage in contemporary society, is being debated. Young peoples' possibilities to make their voices heard, are according to research restricted. At the same time, research has not focused frequetly or primarly on students' view on civic engagement. Therefore, this study aims to investigate how young people defines and values civic engagement. This study has been conducted through semi-structured foucs group interviews with students in upper secondary school. Each participant was at the time of the interviews currently taking a course in social studies. Photo-elicitation has been used to create the discussion material that the interview was based on. The results of the present study indicate that the participants view civic engagement as primarly a voluntary, positive, and non-selfish activity. Moreover, they tend to value different kind of civic engagement as good or bad, depending on the form and the purpose of the activity. This study makes clear that young people in some ways understand civic engagement as the former research defines it, but they clearly show what types of engagement that are the most meaningful and important for them. According to this study's participants: children, students, and elderly are the most engaged citizens, while the adults don't have either time or energy to engage in society. The students describe the small and the physical forms of engagement as important, as well as the forms that encourage and informs other people. But they also want those people to engage to solve problems and not only talk about them.

Förnybar energi sägs vara en stor bidragande faktor till att lösa klimatproblem med global uppvärmning och den svenska regeringen har som mål att Sverige ska vara 100% fossilfritt år 2045. Ett förslag från Energimyndigheten är att cirka 5-10% av den svenska elkonsumtionen ska komma från solceller. Utvecklingen med solceller går framåt och allt fler privatpersoner och företag väljer att investera i det. Denna rapport ämnar att undersöka hur solceller kan dimensioneras för större kommersiella företag, samt även att kartlägga hur nyckelpersoner i koppling till företaget Dahl Sverige AB resonerar om hållbarhet och solceller. Dahl har valt att utvärdera möjligheten med solceller och används därför som ett studieobjekt i denna rapport. Efter insamling av av data kunde programmet System Advisor Model användas för att dimensionera solcellssystemet. Utifrån resultaten av simuleringarna togs tre olika storleksalternativ på solcellssystemet fram för att kunna fungera som beslutsunderlag vid beslutsfattande från Dahl; ett alternativ för att undvika energiskatten och främja det ekonomiska, ett för att undvika överproduktion och slutligen ett för maximal miljönytta. Dock kan en avvägning göras utifrån vad företaget själva accepterar för tröskelränta, eftersom att solcellssystemet blev mer miljövänligt men krävde en större investering allt eftersom storleken ökade. För att undersöka resonemang beträffande solceller och hållbarhet har intervjuer genomförts med fem nyckelpersoner i logistikprojektet där Dahl bygger ett nytt centrallager. Intervjuerna kategoriserades i sex olika teman. Dessa jämfördes sedan utifrån ett teoretiskt ramverk om olika paradigm: ett transformativt ekocentriskt paradigm samt ett dominant kulturellt paradigm. Resultatet synliggjorde att informanterna resonerade på olika sätt. Det fanns inslag av båda paradigmen men informanterna resonerade främst utifrån det dominanta kulturella paradigmet som motsvarar dagens marknadsdrivna konkurrensbaserade samhälle. Ett alternativ för att utveckla företaget i en mer hållbar riktning blir således att införa mer internutbildning för att främja en transformativ ekocentrisk världssyn. Denna slutsats uppskattas vara applicerbar även inom andra företag utanför Dahl. / Renewable energy is said to be a contributing factor in solving the environmental problems with global warming, which is why the Swedish Government has decided that Sweden will be 100% fossil free by 2045. A proposition from the Swedish Energy Agency is that around 5-10% of the Swedish consumption should come from solar energy. The development of solar PVs are going forward, and the number of private households and organisations that are choosing to invest are growing. This report aims to investigate how a solar PV system can be dimensioned for bigger commercial companies. It also seeks to map how stakeholders at Dahl Sverige AB, a large trading company in the plumbing industry, reason about solar cells and sustainability. Dahl is evaluating the possibilities with solar PVs, and will be used as a case in this report. After collecting data, the System Advisor Model program could be used to dimension the solar cell system. Based on the results of the simulations, three different size alternatives on the solar cell system were developed in order to be able to function as a basis for a decision for the study object; one option to avoid the energy tax and promote the economy, one to avoid overproduction and one for maximum environmental benefit. However, a trade-off could be made depending on what hurdle rate the company deems acceptable, as the solarsystem becomes more environmentally friendly but requires a larger investment as the size increases.To investigate reasoning regarding solar cells and sustainability, five interviews were conducted with five stakeholders with a connection to the logistics project to build a new central warehouse. The interviews went through a thematic analysis and the answers were characterized as six different themes. These were analysed on the basis of a theoretical framework that distinguishes between a dominant cultural paradigm and a transformative ecocentric paradigm. The result showed that the informants reasoned differently. There were elements from both paradigms, but the informants largely expressed opinions that could be characterized as the dominant cultural paradigm. An alternative for Dahl to become more sustainable was thus to introduce more internal training to promote a transformative ecocentric worldview. This conclusion is assessed to be applicable for other companies outside the Dahl case as well.

Since the early 2000s, the city of Paris has launched several greening initiatives with the scope of, among many, strengthening its green infrastructure (henceforth, GI). With the support of the municipality, citizens actively participate in this transformation, for instance by reactivating and managing former wasteland sites, making the streets blossom, covering walls and roofs with plants and creating new micro-ecosystems. But what is their impact? Citizens engaged in selected participatory initiatives along the local GI have been questioned and interviewed to find out more about their projects. Citizens - either alone, in small groups, organised in local associations, start-ups or companies - act for different reasons and do not always know the concept of GI. Questionnaire respondents value their project first of all because it improves their living environment, but also because it facilitates reconnecting with nature and promotes biodiversity. However, their actions are not coordinated as to effectively reinforce GI. In other words, people’s projects spread everywhere and not particularly where they are most needed. Through the revision of local planning and policy documents, as well as interviews with key actors, this work also highlights contradictions between definition, strategies, maps and meanings of the GI in Paris. Some recommendations are provided to expand the ecological and public GI of today into a veritable multifunctional GI through multidisciplinary and participatory approaches. / Sedan början av 2000-talet har staden Paris startat flera grönskande initiativ med syfte attbland annat återinföra naturen i staden och stärka dess gröna infrastruktur (GI). Med kommunens stöd deltar medborgarna aktivt i denna omvandling, till exempel genom att återaktivera och gemensamt sköta tidigare ödemarker, få gatorna att blomma, täcka väggar och tak med växter och skapa nya mikroekosystem. Men vad är deras inverkan? Medborgare som deltar i utvalda deltagande initiativ längs den lokala GI har utfrågats och intervjuats för att ta reda på mer om sina projekt. Medborgare - antingen ensamma, i små grupper, organiserade i lokala föreningar, nystartade företag eller företag - agerar av olika skäl och känner inte alltid till begreppet grön infrastruktur. De som svarar på frågeformuläret värderar först sitt projekt eftersom det förbättrar deras livsmiljö, men också för att det underlättar återanslutning med naturen och främjar biologisk mångfald. Men deras handlingar samordnas inte för att effektivt stärka GI, eller delar av det. Med andra ord, människor som grönar projekt sprids överallt och inte särskilt där de behövs mest. Genom översynen av lokala planerings- och policydokument, samt intervjuer med nyckelaktörer, belyser detta arbete också motsägelser mellan GI-definition, strategier, kartor och betydelser. Vissa rekommendationer tillhandahålls för att utöka dagens ekologiska och offentliga GI till en verifierbar multifunktionell GI genom multidisciplinära och deltagande strategier. / Depuis le début des années 2000, la ville de Paris a lancé plusieurs initiatives de végétalisation pour réintroduire la nature dans la ville et renforcer ses trames vertes et bleues (TVB). Avec le soutien de la municipalité, les citoyens participent activement à cette transformation, par exemple en réactivant et en gérant d’anciennes friches, en faisant fleurir les rues, en recouvrant les murs et les toits de végétaux et en créant de nouveaux microécosystèmes. Mais quel est leur impact ? Les citoyens engagés dans des initiatives participatives sélectionnées le long de la TVB locale ont été interrogés et interviewés pour en savoir plus sur leurs projets. Les citoyens - seuls, en petits groupes, organisés en associations locales, start-up ou entreprises - agissent pour des raisons différentes et ne connaissent pas toujours le concept de TVB. Les répondants au questionnaire valorisent d’abord leur projet parce qu’il améliore leur cadre de vie, mais aussi parce qu’il facilite la reconnexion avec la nature et favorise la biodiversité. Cependant, leurs actions ne sont pas coordonnées pour renforcer efficacement les TVB. En d’autres termes, les projets de végétalisation des citoyens se répandent partout et pas particulièrement là où ils sont les plus nécessaires. À travers l’analyse des documents de planification locaux, ainsi que des entretiens avec des acteurs clés, ce travail met également en évidence les contradictions entre la définition, les stratégies, les cartes et les significations des TVB. Quelques recommandations sont formulées pour faire de la TVB écologique et publique d’aujourd’hui une véritable TVB multifonctionnelle à travers des approches multidisciplinaires et participatives.

Sweden is a multi cultural country, where almost twenty percent of the population come from another cultural background. This study examines to what extent people with a foreign origin appear in two local, Swedish newspapers, Barometern and Östra Småland, and what role they are given. Do they appear as foreigners or immigrants or do they figure as any Swede, irrespective of their origin background? We have made a review by studying pictures of people with a foreign origin, based on name and appearance. During the time period, March 1st – April 30 th 2010, there were 2206 articles with pictures of people where 189 of them did show people with a foreign origin. Although, only 22 of these persons occurred in their role as foreigner or immigrant, the remaining majority occurred due to personal character or competence. Thus, the origin background did not matter in the context.

This study primarily investigates the conceptions of democracy held by young Swedes: What conceptions can be found? How are these conceptions similar to and different from each other? My main intention is to present nuanced pictures of different ways of viewing and of arguing for and against democracy. Some attention is also paid to possible differences between different youth groups, in terms of age, gender, and socioeconomic background. In addition, I will relate the investigation to research concerning school and the socialisation that is supposed to take place there. What concepts of democracy do Swedish schools seem to inculcate in students? Theoretical discussions of democracy serve as the framework of the study, and throughout the work democracy is regarded as an ambiguous concept. I have designed an analytical tool by depicting the discussions of democratic theory from three perspectives. The first concerns what democracy is and how the rule of the people should be designed. The second deals with the justifications for democracy, and why it is or is not to be preferred. The third perspective focuses on some crucial matters in discussions of democracy. The empirical material analyzed consists of ten focus group interviews with students in two age categories: 14–15 and 18–19 years old. The groups were composed so that the members would include both genders and a range of socio-economic backgrounds. The main idea of focus group interviews is to take advantage of group-interaction dynamics. Opinions are often formed in interaction with other people, and since consideration and reflection are central concerns of this thesis, focus group interviews are thus very suitable. The findings indicate that there is a dominant understanding of democracy. The young people interviewed emphasize that democracy means that everybody has a right to participate in decision making, that, for example, universal suffrage and freedom of speech are necessary features and that democracy in practice connotes an elite/electoral democracy (at the national level) with politicians as the real power holders. Although some features of Sweden’s existing democracy are widely criticized, democracy as a fundamental concept is celebrated. The main justification for this support is that democracy includes everybody. A view of everybody’s equal value is implicit. The critical matters highlighted concern human nature in relation to democratic requirements, how to handle extremist political movements, and the limited possibilities and unequal opportunities for people to participate in the existing democracy. Within this overall picture, somewhat different conceptions can also be detected. Two themes are particularly prominent in the discussions. Without overtly mentioning the word, the young people interviewed strongly emphasize the concept of equality. One line of discussion concerns the participants’ own experiences of being subordinate to adults, another the concept that equality presupposes equal opportunities to influence society. Democracy is also considered to be a human matter. Notably,when speaking of equality and freedom, the interviewees rarely mention these words directly. Mention of political institutions is also lacking from the discussions. Some of the findings can be regarded as reflecting the conceptions of democracy manifested in and passed on by schools. The study may also provide some guidance concerning how to approach social and political issues in the school.

Den Europeiska Unionen är en mångfacetterad samling länder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhållanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit från medborgarna i unionen till EU som institution. Uppsatsens teoretiska underlag består av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som används för att besvara frågeställningen. Med hjälp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjär regression, fram en modell som förklarar förhållandet mellan den beroende variabeln ”förtroende för EU” och de oberoende variablerna ”uppfattning av gemensam europeisk identitet”, ”avstånd till Bryssel”, ”BNP per capita” och ”antal år som medlem i EU”. Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU. Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande värde på var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju längre avstånd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju längre medlemskap i unionen desto lägre förtroende känner den genomsnittlige medborgaren för EU. / The European Union is a diverse group of countries characterized by a wide spectra of historical background, geographical location and economic situation. The topic of this essay is whether a common European identity can contribute to an increased level of trust from the citizens towards the EU as an institution. Previous research constitute the theoretical basis of the essay. Using this research, I create the foundation for the statistical model used to answer the question at issue. Using multiple linear regression on data gathered from Eurobarometer reports and other sources, I create a statistical model that explains the relationship between the dependent variable “trust in EU” and the independent variables “feeling of being an EU-citizen”, “distance to Brussels”, “BNP per capita” and “number of years as member of EU”. The results shows a connection between a higher level of feeling of being an EU-citizen and a higher level of trust in EU. Moreover, the model shows a negative connection between trust in EU and an increasing value on each of the other independent variables. In other words: the further away the average citizen is from Brussels, the higher level of BNP per capita her country has and the longer her country has been a member of the EU, the lower trust she has in the EU.