Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att kartlägga vilka undervisningsmetoder lärare använder sig av för att utmana elever med fallenhet för matematik i årskurs 4–6. Följande frågeställningar besvaras: Hur definieras begreppet elever med fallenhet för matematik i tidigare forskning? Vad framkommer i tidigare forskning om vilka undervisningsmetoder lärare använder för att möta behoven hos elever med fallenhet för matematik? Forskningen som granskats har sökts fram ur forskningsdatabaser och därefter analyserats utifrån sitt innehåll. Följande slutsatser har dragits ur litteraturstudien: En elev med fallenhet för matematik har en förmåga som ligger långt över det normala, en stark inre motivation och uthållighet samt en matematisk kreativitet. Det finns flera undervisningemetoder att tillämpa för att möta behoven hos dessa elever. De undervisningsmetoder som framkommer är: problemlösning, differentiering, nivågruppering, acceleration, berikning och mathematical writing. Dessa bör kombineras och varieras för att undervisningen ska utmana elever med fallenhet för matematik.

Todays board game manuals have many shortcomings. One of them is that they are not always adapted to the game's target audience. Adapting the language and shape of a game manual for the the target group children, can save time for both parents and teachers, and give the children a chance to conquer the game by themselves. In addition, playing board games can lead to children developing other important properties such as problem solving and independence. This study found that the game manuals inconsistency, tone and the way they adress the reader makes it difficult for children to grasp the content. Many game manuals do not speak directly to the reader, and often describes gameplay in a passive way, which has been shown by this study. This study has resulted in 12 guidelines for writing game manuals for children. In addition, they have been tested with a sample study. The study shows that among other things it is important to appeal to the reader, use an active language and not to use difficult words when writing for children. Today's game manuals are not suitable for children, this can be changed using simple steps and guidelines. / Idag finns många brister i brädspelsmanualer. En av dem är att de inte alltid är anpassade till spelets målgrupp. Att anpassa spelmanualers text och form för målgruppen barn kan spara tid för både föräldrar och lärare samt ge barnen en möjlighet att klara sig på egen hand. Dessutom kan brädspelande leda till att barnen utvecklar andra viktiga egenskaper så som problemlösning och självständighet. I denna studie konstateras att spelmanualernas inkonsekvens, ton och tilltal till läsaren gör det svårt för barn att ta till sig innehållet. Många spelmanualer talar inte direkt till läsaren och beskriver ofta spelandet på ett passivt sätt, vilket visas av denna studie. Denna studie resulterade i 12 riktlinjer för att skriva spelmanualer för barn. Dessutom ärt dessa utprovade med en exempelstudie. Studien visar att det bland annat är viktigt att tilltala läsaren, skriva aktivt och inte använda svåra ord när man skriver för barn. Dagens spelmanualer är inte anpassade för barn, det går att ändra på med hjälp av enkla steg och riktlinjer.

Enligt Skolverket (2011) är det skolans uppdrag att utveckla elevers kreativitet. Ändå saknas konkreta förslag på hur detta ska implementeras. I samband med arbetet med en masteruppsats 2016 undersökte författaren av denna studie elevers kreativitet på mellan- och högstadiet vid en skola i Uppsala (Lundqvist, 2016). Resultatet visade att kreativiteten hos eleverna var högre i högstadiet. Detta väckte frågan om den svenska skolans undervisning i de tidiga skolåren ger en god grund för att elever i högre stadier ska utveckla sin kreativitet? Därför kommer denna studie att undersöka hur lärare arbetar med kreativitet i sin undervisning på mellanstadiet. Syftet med studien är att bidra med kunskap i hur mellanstadielärare i sin undervisning kan utveckla elevers kreativitet. Metoden för informationsinsamlingen har varit kvalitativ med semistrukturerade intervjuer av sju mellanstadielärare från två olika skolor i Uppsala. Resultatet av denna studie påvisar att framgång i undervisning som främjar kreativitet står i relation till den vikt som informanterna själva lägger vid kreativitet, och den mån i vilken de själva arbetar för att skapa en kreativ miljö och söker hitta kreativa vägar till målen. De utmaningar som informanterna identifierar i processen är klassrummets ordning, elevernas förkunskaper och motivation, bristen på tid, svårighet att försöka balansera målen, och i sina egna personliga förutsättningar. De lösningar som de identifierar återfinns i planering och förberedelser, lärarens egen erfarenhet, kontinuerliga utvärderingar, kollegialt och ämnesövergripande samarbete, en reviderad läroplan och en skolledning som värdesätter kreativitet. Vidare forskning behövs inom det svenska skolsystemet nationellt angående dess effekt på kreativitet och vad som ligger till grund för den relativt höga kreativiteten i Sverige. Det vore vidare intressant att i en forskningsstudie undersöka och jämföra det svenska och amerikanska skolsystemet vad gäller kreativitet. Forskning skulle även behövas för att utarbeta de områden och attributer som ligger till grund för eller är en del av begreppet kreativitet.

När jag började med detta arbetet var min tanke att göra en undersökning som skulle ta reda på hur lärarna i mellanstadiet arbetar med bedömning inför betygen i årskurs 6. Anledningen till att jag valde det här området är dels att detta kan i framtiden vara min egen yrkesgrupp, samt för att det fanns så lite skrivet och undersökt kring detta i mellanstadiet jämfört mot högstadiet. Jag valde att göra en kvalitativ undersökning där jag utgick från fyra yrkesverksamma lärare på mellanstadiet som underlag till min intervju. Två av lärarna arbetade på en kommunal skola och två på en friskola. Intervjuerna gjordes på ett semistrukturerat sätt med tanke som parintervjuer. Tyvärr blev det endast en parintervju och två enskilda intervjuer på grund av ombokningar. Resultatet från intervjuerna sammanställde jag och strukturerade utifrån läroplansmålen och litteraturgenomgången. I min analys kopplade jag resultat mot vad jag läst om i tidigare forskning. Resultatet gav en del intressanta ämnen att forska vidare på samt en bra inblick i hur mellanstadielärare arbetar med bedömning. Som slutsats kom jag fram till att lärarna i mitt underlag inte gjorde någon skillnad i bedömning inför årskurs sex då betyg införs, vilket jag hade förväntat mig. Det framkom också att samtliga lärare ansåg att bedömning var ett nödvändigt ont som de helst hade besparats, anledningen till detta var att de inte ville att eleverna skulle tappa gnistan om de fick ett lägre betyg än de räknat med. En annan anledning var att de upplevde läroplansmålen som otydliga och för svåra.

På Årstafältet planeras en ny stadsdel med ett publikt urbant aktivitetsstråk, och vi vill ge vår skola en särställning i denna nya byggda kontext. Årstafältet är en storskalig horisontell plats, och kräver därför en större gest - något som sticker ut och bryter av det horisontella fältet. Att jobba på höjden kändes därför självklart och vertikalitet blev på så sätt ett viktigt ord.  Byggnaden möter även landskapet genom att bli en förlängning och ett avslut på aktivitetsstråket. Det urbana livet och gatans aktivitet fortsätter in i byggnaden, och blir en nod och ett landmärke på platsen. Att byggnaden sträcker sig uppåt innebär också att en stor yta på tomten frigörs. Det givna programmet för den nya skolbyggnaden har rubriken ”Sport och skola”. Vi har valt att tolka ordet sport som aktivitet och rörelse, och detta har vi kopplat ihop med byggnadens vertikala grepp. Aktivitetstemat ramar in och genomsyrar hela byggnaden genom att en idrottshall är placerad längst ner, och en högst upp. Mellan dessa idrottshallar spänner olika typer av vertikal kommunikationer, som också börjar och avslutas i två läktare.  I programmet uttrycks även en önskan om att byggnaden ska bli mer än bara en skola - det ska finnas plats för offentlighet och publika funktioner. Därför är byggnadens rum utformade och avsedda för att kunna användas på ett mångfunktionellt sätt. / A new district is planned at Årstafältet, with a public urban activity path. We want to give our school a special position in this newly built context. Årstafältet is a large-scale horizontal location, and therefore requires a larger gesture - something that stands out and breaks the horizontal field. To work at height therefore felt obvious for us and verticality became an important word in our work.The building also meets the landscape by being an extension and an end to the activity path. Urban life and street activity continues into the building, making the building a node and a landmark on the site. The fact that the building extends upwards also means that a large area on the site is released, therefore a piece of Årstafältet is kept.The given program for the new school building has the title "Sport and school". We have chosen to interpret the word sport as activity and movement, and this we have linked to the vertical grip of the building. The activity theme frames the entire building by the fact that an athletic hall is located at the bottom and one at the top. Between these sports halls, different types of vertical communications span, which also begin and end in two stands.The program also expresses the wish that the building should be more than just a school - there should be room for public functions. Therefore, the building's rooms are designed and intended to be used in a multifunctional manner.

Den här studien syftar till att undersöka matematiklärares erfarenheter av vad som gynnar respektive hindrar elevers positiva matematikutveckling i samband med övergången till högstadiet. Den teoretiska utgångspunkten i det här arbetet är det sociokulturella perspektivet. I semistrukturerade intervjuer har matematiklärare på mellanstadiet respektive högstadiet fått berätta om matematikundervisning och specialstöd på respektive stadie samt om övergångsrutiner och om sådant som skiljer de båda stadierna åt. Intervjuerna transkriberades, bearbetades med tematisk analys och resultaten analyserades med några centrala aspekter av den sociokulturella teorin. I den tematiska analysen framkom två huvudteman. Det första är arbetssätt som relaterar till gynnande och hindrande faktorer som rör respektive stadies arbetssätt kopplat till matematiklektioner och specialstöd. Det andra är övergången som relaterar till gynnande och hindrande faktorer i själva överlämningsprocessen och i skillnader mellan årskurs 6 och årskurs 7. Våra informanter berättar om betydelsefulla skillnader som till exempel rör arbetssätt och bedömningar samt beskriver i många fall fungerande överlämningsprocedurer. Vi blev särskilt intresserade av våra informanters svar om vårdnadshavares marginella inblandning i stadieövergången samt hur man skulle kunna tänka på stadieövergripande kollegialt arbete som ett led i en bättre stadieövergång för eleverna.

Helenaskolan är ett projekt som utmanar hur skolor utformas idag och eftersträvar inkludering av de personer som vanligtvis inte prioriteras i den byggda skolmiljön. Skolans form har inspirerats av generella behov inom den byggda miljön hos barn med HSP och barn inom autismspektrat.  Många av dessa anpassningar grundar sig i möjligheten att själv anpassa storleken på rummet och på den sociala gruppen efter vad som fungerar bäst för ens egen inlärning. Framförallt fick basrummet ett stort fokus, då det är en utav de läromiljöer en elev idag ägnar mest inlärningstid i. Att skapa miljöer som behandlar kontrasten mellan lugn - aktivitet, natur - byggd miljö, socialt - icke socialt, litet - stort etc. var nödvändigt för att kunna skapa dessa anpassningsbara rum. Denna gradvisa förändring i storlek och krav på socialt engagemang blir tydlig om man ser till flödet utifrån och in, där de yttre funktionerna är större, mer socialt utmanande rum och där de inre är mindre, mer intima rum. / Helena School is a project that challenges the nowadays usual way of making schools for extrovert, active children and instead focuses on the pupil’s possibilities to choose the size of both the physical and social rooms of learning. The design of the spaces was very much inspired by analyses of the needs of children with HSP and children in the autism spectrum.  The intention was that every pupil should have the possibility to adapt the size of the room and of the social group to what suits one’s learning best. The homeroom is one of the most used rooms, and therefore it was given much thought. To create environments that address the contrast between stillness - activity, nature - built environment, social - non-social, small - large etc. was necessary to be able to create these adaptable rooms. The change in size and demand of social engagement is obvious when looking to the flow from the outside of the building to the inner parts of it. The outer functions are larger and more socially challenging as opposed to the inner rooms that are both smaller and more intimate.

Denna studie har undersökt vilka möjligheter eller svårigheter som lärare i årskurs sex har för att hjälpa barn som visar tecken på kriminalitet och hur skolorna arbetar brottsförebyggande. Vi vill med denna studie bidra till en ökad kunskap och förståelse för lärare och skolans roll i det brottsförebyggande arbetet. Studien bygger på intervjuer med lärare från olika skolor och resultatet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. En förhoppning med studien är att se hur möjligheterna för lärarna att upptäcka och hjälpa barn som visar tecken på kriminalitet kan öka och hur deras brottsförebyggande arbete kan förbättras, som egen aktör och i samverkan med andra. Lärarna som intervjuats till studien har generellt en vilja och en önskan att jobba mer brottsförebyggande men saknar idag både kunskap och resurser för detta. Studiens avslutande diskussion innehåller förslag på förbättringar för att öka skolans skyddsförmåga. / In this study we have examined the possibilities and difficulties that teachers in sixth grade have to help children that show signs of criminality, and the school's crimepreventive work. The main aim is to contribute to an increased knowledge and understanding of teachers and their school's role in crime prevention work, as individual actors but also in collaboration with the police and social services or other actors.The study is based on interviews with teachers from different schools and the results were analyzed through a qualitative content analysis. We also hope that the study can provide some insight to see how the opportunities for the teachers to detect and help children who show signs of criminality can increase and how their crime prevention work can be improved, both as their own actor and in collaboration with others. The teachers in the study generally have a will and a desire to work more with crime prevention, but they lack both knowledge and resources for this today. In the end of the paper we present some suggestions for improvements to increase the school's protective capacity.

Syftet med denna rapport var att undersöka hur vanligt förekommande läromedel i Jönköping och Kronobergs län synliggör de matematiska förmågorna. Samt om och hur läromedel behöver kompletteras med annat material för att ge eleverna möjlighet att utveckla dessa förmågor. Genom att utveckla ett ramverk baserat på den litteratur som låg till grund för Lgr 11, analyserades tre matematikläromedel utifrån de matematiska förmågorna. Utöver analysen genomfördes två intervjuer med erfarna och verksamma matematiklärare. Resultatet av läromedelsanalyserna presenteras delvis i diagram och tabell där procentsatserna för varje förmåga redovisas för varje läromedel och dess kapitel. Därutöver visas exempel på uppgifter som synliggör en specifik förmåga. Forskningsfråga två besvaras med resultatet av intervjuerna som återges i text och med citat. Slutsatsen av studien är att samtliga matematiska förmågor synliggörs i de läromedel som analyserats, dock med olika spridning på hur stor plats de får i läromedlet. Lärare anser att de måste komplettera sin undervisning med annat material för att samtliga förmågor ska få tillräckligt mycket fokus och eleverna ges möjlighet att utveckla dem.

In this study, the aim has been to investigate how different educational materials in the nature science subjects are designed with the intention of how many and what types of laboratory activities the pupils will encounter to contextualize the abstract nature of science to develop their understanding of the content and working methods of science. In order for the pupils to have the opportunity to develop a scientific understanding, it is necessary that they have the opportunity to use their senses to interpret the text that is presented to them. Through various sensual, experimental, and practical activities, pupils can gain an understanding of the abstract phenomena, concepts, and explanatory models of natural science. In today's schools, there are many teachers who use educational materials as their point of departure when teaching science. Educational materials have an important role in science teaching, but depending on how the educational materials are designed, they provide different conditions for learning. In this study, the number of laboratory activities, that appear in different educational materials for science teaching, is investigated, as well as whether these laboratory activities are designed in terms of their degree of freedom and openness. The following questions have been addressed in order to achieve the purpose of the study: - How many laboratory activities can be found in the various educational materials?-  Are there more laboratory activities in any of the three nature-oriented subjects, biology, physics, or chemistry? - What types of laboratory activities do the pupils encounter in the educational materials and what degree of openness and freedom do they include? The investigation has been carried out through a qualitative and quantitative text and content analysis where various educational materials have been analyzed based on the context-based learning (CBL) theory and the theory of laboratory classification. The results of the qualitative and quantitative text and content analysis showed that certain educational materials give the pupils more opportunities to connect the scientific content to real experiences. The results also showed that some educational materials have a greater variety of different laboratory forms where the pupils have the opportunity to develop an understanding of the different working methods and content of the natural sciences. The conclusion that can be drawn after this study is therefore that it is important that teachers carefully review the various2educational materials to gain insight into their design. Through insight into the design of the educational materials, the teacher can then supplement the educational materials with, for example, laboratories of varying degrees of openness and freedom to give the pupils the opportunity to fulfill the goals in the curriculum.