Dagens svenska samhälle innefattar ett stort kulturellt kapital och en omfattande språkflora. Den språkrikedom som finns i vår omgivning kan direkt avspeglas i klassrummet där nästintill alla landets klassrum är flerspråkiga. Studien ämnar undersöka vilka hjälpmedel flerspråkiga och nyanlända elever i mellanstadiet har tillgång till i det naturvetenskapliga klassrummet som har direkt betydelse för sin språk- och kunskapsutveckling. Studien syftar även till att belysa dessa elevers egna perspektiv på naturvetenskapsundervisningen i ordinarie klasser. Dataunderlaget består av elevsamtal och genomgångar under elevernas möten med artefakter från två olika klasser inom samma område norr om Stockholm. Dessa videoinspelade observationer kompletterades med fokusgruppsintervjuer där eleverna reflekterade över sin undervisning. I studien möter eleverna i den ena klassen ett naturvetenskapligt innehåll rörande kemiförsök medan den andra klassen möter ett naturvetenskapligt innehåll rörande ett skolgemensamt tema om kropp och hälsa. Dataunderlaget analyserades utifrån ett praktiskt epistemologiskt perspektiv och kring begreppen artefakt, translanguaging och kontinuitet. Resultatet visar att de kommunikativa artefakterna såsom filmer, bilder och gestikulerande, men även andra hjälpmedel såsom digitala lexikon ger de flerspråkiga eleverna möjlighet att föra informella samtal med samspråkiga och olikspråkiga elever. Detta leder till ett meningsskapande inom naturvetenskap och bidrar till en såväl språklig som kunskapsmässig utveckling. Sammantaget har detta en viktig roll i utformandet av en språkinriktad naturvetenskapsundervisning. Förhoppningen är att denna studie ska bidra med upptäckter som uppmuntrar lärare att anpassa sin undervisning och följaktligen höja kvalitéten på flerspråkiga elevers undervisning i naturvetenskap.

Problemformulering och syfte: Idag stannar nyanställda allt kortare tid på sina arbetsplatser. En av de främsta orsakerna till detta är upplevelsen av bristande återkoppling, uppskattning och stöd från ledaren samt misslyckande med att förmedla och implementera organisationens kultur till nya arbetstagare. För att få nyanställda att stanna kvar på sina arbetsplatser måste organisationens ledare lyckas med den så kallade socialiseringsprocessen, vars syfte är att introducera in nyanställda i organisationens kultur med målet att skapa en initierad medarbetare. Denna process har behandlats i tidigare forskning både utifrån ett management-, HR- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv. Dock tycks det finnas en avsaknad av forskning som undersökt ledarens kommunikativa beteende och dess betydelse för socialiseringsprocessen. För att undersöka betydelsen av ledarens kommunikativa beteende under socialiseringsprocessen riktades uppmärksamhet mot företaget OilQuick som blivit utsedd till en av Sveriges bästa arbetsplatser fyra år i rad. På så sätt fanns möjligheten att undersöka både nyanställdas och ledares upplevelse av processen för att besvara studiens syfte: att undersöka betydelsen av kommunikationen mellan nyanställd och ledare för en välfungerande socialiseringsprocess på en av Sveriges bästa arbetsplatser. Metod och material: Studien är en kvalitativ fallstudie. Utifrån de valda teorierna organisatorisk socialisering/assimilering, meniskapande samt ledarskap och kommunikation utformades frågor till kvalitativa semistrukturerade intervjuer som ämnade undersöka både nyanställdas och ledares upplevelser av kommunikationen under socialiseringsprocessen. Inför intervjuerna gjordes ett strategiskt tvåstegsurval för att välja ut intervjupersoner från företaget. Huvudresultat: Studiens resultat visar på att kommunikationen mellan ledare och nyanställd är av stor betydelse för en lyckad socialisering på företaget OilQuick. Ledarnas förmåga att uppmuntra till dialog, visa uppskattning, ge och ta återkoppling, involvera nyanställda i beslutsfattande samt tydlighet har varit av stor betydelse för att de nyanställda ska känna sig väl införstådda samt engagerade i organisationen och dess kultur. Vidare visar studiens resultat på att de kommunikativa beteenden som återfinns hos ledarna på OilQuick lyckats skapa en känsla av delaktighet hos de nyanställda, vilket visat vara en viktig faktor för upplevelsen av en lyckad socialisering.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar kring arbetet med barns sociala samspel inom lek. Detta genom att ta reda på vad de ansåg att det fanns för möjligheter samt om det fanns några begränsningar i arbetet. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, som genomfördes med sex förskollärare. Tidigare forskning visar på lekens betydelse för barns sociala samspel. Vi har i arbetet utgått från det socialkonstruktionistiska perspektivet samt två begrepp, dessa är intersubjektivitet och meningsskapande. Teorin och begreppen innebär att barn utvecklas i sociala aktiviteter tillsammans med andra. Det valda perspektivet och begreppen har vi haft som grund i den tematiska analysen av resultatet. I studiens resultat framkom det att förskollärarna upplevde leken som betydelsefull för barnen. Resultatet visade även på att förskollärarna såg sin roll och sitt förhållningssätt som viktigt för att skapa förutsättningar som främjar barns sociala samspel genom lek. Slutsatsen av den här studien är bland annat att i rollen som förskollärare vara deltagande i barns lek på olika sätt eftersom pedagogerna ska utgå från den enskilde individens behov. Förskollärarnas uppfattningar visade att det är viktigt för förskollärare att vara närvarande och uppmärksamma när barnen leker så att de kan åtgärda eventuella exkluderande handlingar. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

Denna kunskapsöversikt syftar till att förklara på vilket sätt det multimodala klassrummet bidrar till meningsskapande för NO hos eleverna samt hur lärare kan undervisa NO med hjälp av multimodaliteter. Grunden till kunskapsöversikten utgörs av välvalda källor som valts ut genom databaserna ERC och ERIC. Resultatet visar att aktiviteter, kommunikation och tidiga erfarenheter är viktiga för elevers meningsskapande i NO. Kommunikationen är relevant för meningsskapandet då eleverna kan påverka varandra, men även läraren kan leda eleverna till meningsskapande kunskap. Även elevernas tidiga erfarenheter ses som viktigt för att de ska kunna skapa mening kring NO, vilket innebär att eleverna tar det de redan vet och anpassar det till sin nya kunskap. Resultatet som visar hur lärare kan undervisa multimodalt innefattar bland annat att arbeta med bild och drama i kombination med NO-ämnet. Bild kan användas på olika sätt, då eleverna kan rita eller observera bilder vilket kan bidra till en varierad och meningsfull undervisning. Även drama visade sig vara relevant i resultatet för hur lärare kan undervisa multimodalt, då ett av resultaten visade att eleverna som arbetade med drama i NO kunde återberätta det de dramatiserat, vilket visade en inlärningsmetod på hur man kan arbeta med multimodaliteter. I diskussionen lyfts möjligheter med det multimodala NO-klassrummet och lärarens betydelse samt brister i kunskapsöversiktens metod som kan ha lett till att musik inte inkluderats.

Syftet med studien var att undersöka SVA-elevers attityd till läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan, samt i vilken mån meningsskapande sker under läsprocessen. För att besvara detta genomfördes en fokuserad gruppintervju med tre SVA-elever i årskurs två på gymnasiet. Parallellt med fokusgruppintervjun skickades även en enkät ut till en grupp SVA-elever. Det insamlade materialet från fokusgruppintervjun samt enkäten analyserades sedan utifrån Langers teori om litterära föreställningsvärldar, Rosenblatts teori om läsning som en transaktion samt McCormicks sociokulturella modell med fokus på samspelet mellan text och läsare. Resultatet visade att eleverna har en positiv inställning och attityd till läsning av skönlitteratur samt att de ser läsning som en engagerande aktivitet där lärande och utveckling ständigt sker. Meningsskapandet sker i spegling i texten samt igenkänning utifrån tidigare erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade även på att intresset för skönlitteraturläsning till stor del drivs av språkutvecklande aspekter.

Studien analyserar fyra olika läromedel från de tre läroplanerna Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11.Syftet med studien är att undersöka hur det visuella i läromedel har förändrats över tid och vad det har för betydelse för inlärningen, vi har också undersökt hur läromedlen förhåller sig till respektive läroplan. Vi har använt oss av den ideationella analysen när vi analyserat texter och då vi undersökt bilderna har vi tagit hjälp av Anders Björkvalls (2019) analysmodell. Analysen visar att det visuella i läromedlen har förändrats minimalt under 30 år, den största skillnaden är tillgängligheten för färg- och bildtryck. Textmässigt är den största skillnaden att texterna i böckerna har en större mening och ett underliggande budskap.

Den här studien hade som syfte att undersöka flerspråkiga elevers uppfattning om hur de använder sina språkliga resurser för meningsskapande i ämnet idrott och hälsa. Eftersom flerspråkiga elever har en bred språklig repertoar var det viktigt att undersöka hur eleverna beskriver att de använder sina språkliga resurser för meningsskapande. I studien intervjuades åtta flerspråkiga gymnasielever om hur de använder sina språkliga resurser i undervisningen i idrott och hälsa. Resultatet visade att språk utöver majoritetsspråket svenska utgjorde en viktig resurs för att kunna uttrycka kunskap, utveckla förståelse och för att kunna stötta varandra i interaktionen. Resultatet visade även att kunskaper i majoritetsspråket svenska är viktigt för att kunna bli delaktig i undervisningen och utveckla lärandet enligt eleverna. Eleverna beskrev även att det är viktigt att få möjlighet att diskutera ämnesinnehållet för att utveckla kunskaper inom idrott och hälsa och att lärarens stöttning är betydelsefull för att skapa förståelse av ämnesinnehållet. En viktig slutsats i studien är att den språkliga repertoaren utgör en viktig resurs för flerspråkiga elevers meningsskapande eftersom de skapar möjlighet för eleverna att använda fler resurser än de som finns tillgängliga i undervisningsmiljön.

Den här studien har syftat till att undersöka hur en mammas religiositet präglas av förlusten av ett vuxet barn där bortgången kommit av suicid. Undersökningen är en litteraturstudie och forskningsansatsen är hermeneutisk. Valet av metod kommer sig av att studien fokuserar på vad förlusten innebär för föräldern, meningsskapande aktiviteter har stått i centrum. Materialet har bestått av två skilda verk om en och samma människas trauma och upplevelser där den ena skildringen är en bearbetad självbiografisk text och den andra utgörs av en intervju. Metodarbetet har bestått av att analysera utvalda stycken om mystika upplevelser. Existentiell hermeneutik har utgjort grunden i analysarbetet. Arbetets teoretiska utgångspunkt har i huvudsak varit religionsvetenskapligt: Carl Gustav Jungs teori om föreställningskomplexet samt Lewis R. Rambos processorienterade modell har verkat som analysredskap. Det sistnämnda har inslag av antropologiska och sociologiska perspektiv. Studiens resultat visar att föräldern erfarit mystika upplevelser efter barnets bortgång vilket i sin tur lett till en ny livsåskådning. Hermeneutisk tolkning hävdar att erfarenheterna fyller funktion som meningsskapare.

Syftet med studien är att undersöka medarbetares upplevelser av arbetsrelaterad stress inom en organisation i byggbranschen. Studien utförs genom att studera åtta medarbetare inom en organisation som tillhör byggbranschen. Denna studie baseras på en kvalitativ intervjustudie där materialet samlas in genom semistrukturerade intervjuer. Därefter tillämpas en tematisk analys som utgör en grund för analysmetoden. Resultaten baseras på respondenternas svar tillsammans med en tillämpning av teorierna, krav-, kontroll- och stödmodellen samt meningsskapande och meningsgivande. Dessa visar att den upplevda stressen inom organisationen är hög och kan tolkas som ett resultat av höga krav och låg kontroll. Det visar även att organisationens strategier kan utvecklas genom planering av bygget i projekteringsstadiet, ökad personalsstyrka, främjande av öppen dialog om stress, reflektion efter stressmoment och utbildning i stresshantering samt en mer anpassad återgång till arbetet efter stressrelaterad sjukdomsfrånvaro. Slutsatserna resulterade i en utläsning av stressymptom hos deltagarna inom organisationen med referens till krav-, kontroll- och stödmodellen. Vidare kunde bristande kunskaper om strategier för stress tolkas. Slutligen konstaterades potential till utveckling av strategierna ur ett medarbetarperspektiv samt i förhållande till meningsskapande och meningsgivande.

I en värld där migrationen ökar, står utbildningssystemet inför utmaningen att inkludera nyanlända elever i meningsfulla sammanhang. I ljuset av de senaste PISA-resultaten, som visar att Sveriges skillnader i prestation mellan inrikesfödda och invandrade elever är bland de största inom OECD-länderna, kan man undra vad orsaken är. Många nyanlända elever kämpar med att förstå och uttrycka sig på undervisningsspråket, vilket begränsar deras möjligheter att delta fullt ut i naturvetenskapliga ämnen. Denna språkliga begränsning kan leda till exkluderande undervisningsformer och hämma elevernas skolframgång. Syftet med arbetet är således att öka förståelsen för hur nyanlända elever kan stöttas i sitt meningsskapande genom användning av olika kommunikativa resurser. Genom en kvalitativ fallstudie observerades nyanlända elever i en årskurs 5 under fyra lektioner vilka dokumenterades med video- och ljudinspelningar. För att kunna analysera dessa situationer utvecklades verktyget överbryggande medierande resurser (ÖMR) vilket kompletterades med praktisk epistemologisk analys (PEA). Resultaten visar att nyanlända elever använder ett brett spektrum av medierande resurser, inklusive gester, fysiska artefakter, digitala verktyg samt sina och varandras minoritetsspråk för att skapa mening i naturvetenskapliga sammanhang. Dessa resurser hjälper eleverna att förklara, beskriva och ställa frågor om naturvetenskapliga begrepp trots begränsade språkkunskaper. Genom att integrera elevernas fulla språkliga repertoar och olika medierande resurser kan lärare skapa en mer inkluderande och effektiv undervisningsmiljö som bygger broar till elevernas erfarenheter och språkliga repertoar. Detta gynnar inte bara elevernas förståelse för naturvetenskapliga begrepp utan också deras övergripande akademiska och språkliga utveckling. Arbetet argumenterar för att utbildningsstrategier bör omfatta och anpassas till de specifika behoven hos nyanlända elever för att minska kunskapsskillnader och främja en jämlik utbildning.