Bakgrund: Inom förlossningsvården används en typ av bedövning kallad pudendusblockad (PDB). Denna bedövning kan administreras på två olika sätt; antingen genom så kallad inre eller yttre teknik. Den yttre tekniken introducerades 2015, dess praktiska för- och nackdelar är ännu inte utförligt dokumenterade i litteraturen.  Syfte: Att utforska barnmorskors erfarenheter av yttre pudendusblockad vid inspektion och suturering postpartum.  Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Insamlad data består av intervjuer från totalt tio barnmorskor från två sjukhus i södra Sverige. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultaten av studien indikerar bland annat att yttre PDB är en uppskattad bedövningsteknik i regionerna, de intervjuade barnmorskorna angav att de använde yttre PDB i majoriteten av alla förlossningar. Över lag var också samtliga deltagare positiva till bedövningen; den upplevs framför allt som en säker smärtlindring, lätt att administrera och kvinnorna ansågs väl bedövade inför suturering. Några väsentliga negativa aspekter kunde enligt deltagarna ej påvisas.  Slutsats: Yttre PDB är en uppskattad bedövningsform som används i stor utsträckning på båda sjukhusen. / Background: Pudendal nerve block (PNB) is a common anesthetic used in maternity care. This anesthesia can be administered in two different ways; either through the so-called inner or outer technique. The outer technique introduces 2015, its practical pros and cons have not yet been thoroughly described in literature.  Purpose: To explore midwives experiences of outer pudendal nerve block during inspection and suturing after delivery.  Method: The study is conducted with a qualitative design. Collected data consists of interviews from a total of ten midwives from two hospitals in southern Sweden. Data has been analyzed with qualitative content analysis. Result: The results of the study indicate for instance that outer PNB is an appreciated technique for anesthesia in the examined geographical region, the interviewees stated that they use outer PNB in the majority of all cases. Furthermore, every interviewee was positive towards the treatment; most importantly, it is viewed as a safe method, easy to administer and patients are well anaesthetized for suturing. No primary negative aspect could be concluded from the interviews.  Conclusion: Outer PNB is an appreciated technique that is used to a large extent at the hospitals surveyed in this study.

Bakgrund: Alla människor har rätt till sjukvård på lika villkor, trots detta förekommer diskriminering och vården är inte jämlik för alla. Både personal och patienter kan utsättas för olika typer av diskriminering. Kvinnor som har negativa vårderfarenheter avvaktar med att söka vård på grund av rädsla för att bli diskriminerade.  Syfte: Studiens syfte var att belysa barnmorskors erfarenheter av diskriminering i förlossningsvården. Metod: Datainsamlingen utfördes genom tre fokusgrupper med elva barnmorskor. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats valdes som analysmetod. Resultat: Resultatet frambringade tre huvudkategorier med tre underkategorier vardera: erfarenheter av kommunikationssvårigheter, erfarenheter av omedveten diskriminering och verksamhetens begränsningar. Studiens resultat visade att bristande kommunikation var en anledning till att födande kvinnor utsätts för diskriminering. Det kan leda till minskad delaktighet samt att de födande inte får det stöd de behöver. Det framkommer att det finns en vilja hos barnmorskorna att inte diskriminera men det kan vara svårt att urskilja vilka beteenden som uppfattas diskriminerande. Strukturella och organisatoriska faktorer möjliggjorde diskriminering och ansågs vara svåra att påverka för barnmorskorna.  Slutsats: Genom att medvetandegöra och diskutera diskrimineringsgrunder på barnmorskornas arbetsplats skulle förutsättningar kunna skapas för att minska diskrimineringen både gentemot barnmorskor och patienter. Att ge varje födande tillgång till en egen närvarande barnmorska skulle kunna skapa rätt förutsättningar för en vård utan diskriminering. / Background: Everyone has the same rights to health care on equal terms, despite this, discrimination exist and the health care is not equal for everyone. Both health-care providers and patients can be exposed to different types of discrimination. Women who have negative care experiences are hesitant to seek care due to fear of being discriminated. Purpose: The aim of the study was to illustrate midwives’ experiences of discrimination in delivery care.    Method: The data collection took place through three focus groups with 11 midwives. A qualitative content analysis with an inductive approach was used as an analytical method which resulted in three main categories with three subcategories each.  Result: The result produced three main categories with three subcategories each: experiences of communication difficulties, experiences of unconsious discrimination and limitations at the delivery care. The study's result showed that lack of communication was one reason why the women giving birth were discriminated against. This can lead to reduced participation and that the mothers do not receive the support they need. It appears that there is a will among the midwives not to discriminate, but it can be difficult to distinguish which behaviors are perceived as discriminatory. Also, structural and organizational factors enabled discrimination and were considered difficult to influence for midwives. Conclusion: By raising awareness and discussing grounds for discrimination in the midwife's workplace, conditions could be created to reduce discrimination against both midwives and patients. Through allowing each mother to have access to her own present midwife could give the oppurtunity to create the right conditions for care without discrimination.

Bakgrund: Majoriteten av tonårsgraviditeterna var oplanerade men tonårsmammorna ställde sig ofta positiva till sin graviditet.  Även fast graviditeten var oplanerad användes preventivmedel endast i liten utsträckning vid tiden för befruktningen. Tonårsmammans första kontakt med mödrahälsovården skedde någon gång mellan vecka 5–36. Barnmorskor i Sverige upplevde att bemötande av den gravida tonåringen var en svår balansgång. Tonårsmamman vill inte bli behandlad som en omogen person av barnmorskan utan vill ses och behandlas som den gravida kvinna hon är. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva tonåringars erfarenheter av vårdpersonalens bemötande i samband med graviditet och barnafödande. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med en webbaserad enkät och med deskriptiv ansats. Resultat: Resultatet visade att den gravida tonåringen över lag var nöjd med vårdpersonalens bemötande under graviditet och barnafödande. Ungefär hälften uppgav att de blivit diskriminerade på grund av sin unga ålder. Ett tydligt samband sågs mellan en positiv förlossningsupplevelse och känslan av trygghet, stöttning, att bli lyssnad på och barnmorskans lyhördhet under förlossningen. Önskan fanns om riktade föräldragrupper till unga vuxna. Slutsats: Sammanfattningsvis visade studien att tonårsmammorna i stor utsträckning är nöjda med vården i samband med både graviditet och barnafödande. Det framkom önskemål om riktade föräldragrupper för unga vuxna. Det visade sig även finnas behov av förbättring kring vårdpersonalens kunskap om tonårsmammor, främst på BB. Mer forskning krävs för att ta reda på hur vården kan anpassas på bästa sätt för att ge bra vård till tonårsmammor. / Background: Most of teenage pregnancies were unplanned, but the teenage mothers were often positive about their pregnancy. Even though the pregnancy was unplanned, contraceptives were used only to a small extent at the time of conception. The teenage mother's first contact with maternal health care took place sometime between weeks 5–36. Midwives in Sweden experienced that treating the pregnant teenager was a difficult balancing act. The teenage mother does not want to be treated as an immature person by the midwife but wants to be seen and treated as the pregnant woman she is. Aim: The aim of this study was to describe teenagers' experiences of the care staff's care encounter in connection with pregnancy and childbirth. Method: The study was conducted as a cross-sectional study with a web-based questionnaire and with a descriptive approach. Results: The results showed that the pregnant teenager was generally satisfied with the care staff's care encounter during pregnancy and childbirth. About half stated that they had been discriminated due to their young age. A clear connection was seen between a positive birth experience and the feeling of security, support, being listened to and the midwife's sensitivity during the birth. There was a desire for targeted parent groups for young adults. Conclusion: In summary, the study showed that teenage mothers are mainly satisfied with the care in connection with both pregnancy and childbirth. There were requests for targeted parent groups for young adults. It also turned out that there was a need for improvement in the care staff's knowledge of teenage mothers, mainly at postpartum ward. More research is needed to find out how care can adapt in the best way to provide good care for teenage mothers.

Bakgrund: Förstföderskors ålder ökar i höginkomstländer och med stigande ålder ökar risken för graviditetsrelaterade komplikationer. Även andelen interventioner som avser att sätta igång, förstärka progressen och övervaka den fysiologiska förlossningsprocessen ökar. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka om antalet interventioner och förlossningsutfall vid ett medelstort sjukhus i västra Sverige skiljer sig mellan äldre förstföderskor (≥35 år) och yngre förstföderskor (20–24 år) med spontan värkstart. Metod: Examensarbetet var en kvantitativ retrospektiv tvärsnittsstudie där data samlats in under ett år. Materialet som bestod av 232 förstföderskor bearbetades med deskriptiv och jämförande statistiska analyser. Resultat: Det var vanligare att äldre förstföderskor fick utökad fosterövervakning och att de födde barn som vägde 4500 gram eller mer jämfört med yngre förstföderskor. Oavsett ålder födde förstföderskorna vanligtvis vaginalt och interventioner som värkstimulerande dropp och skalpelektrod användes vid runt hälften av förlossningarna. Slutsats och klinisk tillämpbarhet: Få signifikanta skillnader fanns mellan de jämförda åldersgrupperna. Examensarbete visade att det behövs en individuell bedömning av varje kvinna eftersom åldersförändringar sker gradvis. Som barnmorska måste man beakta att ålder bara är en faktor i bedömningen av den födande kvinnan och vara medveten om att man påverkas av den kulturella kontexten och organisationen. / Background: The age of first-time mothers increases in high-income countries and with increasing age, the risk of pregnancy related complications gets more common. The proportion of interventions that are needed to initiate, strengthen and monitor the psychological birth process is also increasing. Aim: The aim of this study was to investigate if interventions and delivery outcomes differ between older nulliparous women (≥35 years) and younger nulliparous women (20–24 years) with spontaneous onset of labor. Method: We conducted a quantitative retrospective cross-sectional study where data were collected from a hospital in Sweden. The material, which consisted of 232 nulliparous women, was processed with descriptive and comparative statistical analyzes. Results: In our study, we found that older nulliparous women more often received extended fetal monitoring and gave birth to babies weighing 4,500 grams or more compared to younger nulliparous women. Regardless of age, nulliparous gave birth vaginally and interventions such as administration of oxytocin and fetal scalp electrodes were used in around half of the births. Conclusion and clinical implications: There were few significant differences between the compared age groups. Our study didn’t show large differences between the age groups, however, research shows that age is a risk factor. As a midwife, you must consider that age is only one factor in assessing the woman giving birth.

Sweden has a high rate of unintended pregnancies (UP) despite being a rather open society regarding sexual health education. New technology provides new possibilities to improve access by providing contraceptive consultations online, but will that lower the rate of UP? Very few studies have been done on the people working with the young women to find out what can be done to improve the quality of the contraceptive counseling. That is why this study involved two midwives practicing at a youth center at an early stage of the design process. Cultural Probes was used as method to better understand what needs midwives experience in their daily work. Three key findings stating the needs of the midwives were knowledge, missed appointments and trust. In addition, a service evaluation was done to investigate when and how midwives and young women interact. Making the contraceptive consultations available online with a digital care provider would make it more accessible for the young women and the results of this study do not contradict that hypothesis. However, availability is not the sole influencing factor on contraceptive usage. This study shows that encouragement for young women to seek general knowledge and information about contraceptives prior to the consultation is an important factor in order to improve the quality of contraceptive counselling. / Trots Sveriges relativt öppna samhälle gällande sex och sexualundervisning så har vi en väldigt hög frekvens av oönskade graviditeter. Ny teknik möjliggör att hålla preventivmedel konsultationer online vilket leder bättre tillgänglighet, men frågan är om det räcker för att sänka frekvensen oönskade graviditeter? Väldigt få studier har gjort på barnmorskorna som jobbar med de unga kvinnorna för att får reda på vad mer som kan göras för att höja kvaliteten på preventivmedelsrådgivningen. Därför har denna studie, i ett tidigt stadie av designprocessen, involverat två barnmorskor praktiserande på en ungdomsmottagning. Cultural Probes användes som metod för att bättre förstå vilka behov barnmorskor upplever i deras dagliga arbete. Det främsta resultatet summeras i tre teman: kunskap, missade besök och förtroende. Dessutom utfördes en serviceutvärdering av hela kundresan för att ta reda på när och hur barnmorskor och unga kvinnor interagerar. Genom att möjliggöra preventivmedelsrådgivning online genom digital vård så skulle tillgängligheten förbättras för de unga kvinnorna och denna hypotes är inget som denna studie motsätter sig. Men tillgänglighet är inte den enda faktorn som påverkar användandet av preventivmedel. Denna studie visar att uppmuntran till att få unga kvinnor att söka kunskap och information om preventivmedel innan själva besöket är en viktig del som skulle kunna förbättra kvaliteten på preventivmedelsrådgivningen

Syfte: Att kartlägga mammors erfarenheter av amningsstöd på BB.Metod och Material: Webbaserad tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Inklusionskriterier; mammor som fått barn och vårdats på en specifik BB-avdelning i Mellansverige under åren 2019–2021 samt valt att amma. Enkäten bestod av 60 slutna frågor och 5 fritextfrågor. Redovisas med deskriptiv statistik samt kvantifiering av fritextsvaren. Resultat: Baserades på n=146 mammor. Både positiva och negativa erfarenheter beskrevs av mammorna. En majoritet av deltagarna önskade högre närvaro av barnmorskan och mer stöd i samband med amning. Det rapporterades erfarenheter av att ha blivit lämnade ensamma med barnet större delen av vårdtiden och fann det bästa stödet i partnern. Få beskrev dock att partnern involverades i amningsstödet. Olika råd gavs av personalen vilket skapade en känsla av otrygghet och tvivel till personalens kompetens. Många beskrev att hands-on metod användes i samband med amningsstöd. Upprättande av amningsplan saknades för majoriteten och bristfällig information om amningssignaler gavs. Slutsatser: Många mammor var missnöjda med amningsstödet och kände en otrygghetmed amningen vid hemgång. Det önskades mer stöd och bekräftelse i samband med amning. Möjligtvis kan det initiala bristande stödet ha påverkat mammornas fortsatta amning och lett till ett tidigare amningsavslut. / Purpose: To map mothers' experiences of breastfeeding support at BB.Method and Material: Web-based cross-sectional study with quantitative approach. Inclusion criteria: mothers that had children and been cared for in a specific BB ward in Central Sweden during the years 2019–2021 and have chosen to breastfeed. The questionnaire consisted of 60 closed questions and 5 free text questions. Reported with descriptive statistics and quantification of the free text answers.Results: Based on n=146 mothers. Both positive and negative experiences were described by the mothers. Most of the participants wanted a higher presence of the midwife and more support with breastfeeding. Experiences of being left alone with the child for most of the care period were reported and found the best support in the partner. Few described that the partner was involved in breastfeeding. Various advice was given by the staff, which created a feeling of insecurity and doubt about the staff's competence. Many described that the hands-on method was used in connection with breastfeeding support. Establishment of a breastfeeding plan was lacking for the majority and inadequate information on breastfeeding signals was provided.Conclusions: Many mothers were dissatisfied with breastfeeding support and felt insecure about breastfeeding at home. More support and confirmation in connection with breastfeeding was desirable. Possibly, the initial lack of support may have affected the mothers' continued breastfeeding and led to an earlier termination of breastfeeding.

Documented as serving in the midwife capacity from the 1880s to the 1930s, the “granny-woman,” often was the only line of defense regarding childbirth support practices for many childbearing age women living in the region during the late nineteenth and early twentieth centuries. The early twentieth century saw the granny-women discredited and subject to elimination as a result of a purposeful campaign conducted by the male-dominated medical profession. Using knowledge of herbal remedies, the granny-woman played an integral part in the survival of the inhabitants of the region, especially related to childbirth. These centuries-old, herbal-based ministrations have been explored to aid in dispelling the erroneous conclusions related to the vital community role fulfilled by the Southern Appalachian granny-woman. Possessing knowledge of herbal-based childbirth prevention measures, the Southern Appalachian granny-woman rarely provided specifics related to the use of these measures by the women living in the region during that era.

Bakgrund: I Sverige förekommer perinatal psykisk ohälsa hos omkring 15 procent av alla gravida och rapporteras öka i samhället. Riskfaktorer för psykisk ohälsa anges vara sociala faktorer såsom våldsutsatthet, tidigare psykisk ohälsa, bristande socialt stöd eller familjehistorik av psykisk ohälsa. Graviditetsrelaterad oro, sömnbesvär och stress ses också öka risken. Barnmorskan har därför en viktig uppgift att tidigt fånga upp psykiska ohälsa under graviditet. Motiv: Gravida har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Att lägga resurser riktade mot perinatal psykisk ohälsa är angeläget, då det kan få konsekvenser för gravida, deras barn, deras närstående samt samhället. Det är därför viktigt att barnmorskor uppmärksammar gravidas mående för att främja en god psykisk hälsa och förhindra negativa utfall under graviditet, förlossning och postpartum.  Syfte: Syftet med studien var att belysa barnmorskors erfarenheter av att möta kvinnor med perinatal psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Materialet analyserades med tematisk analys. Resultat: Barnmorskorna uttryckte att det var svårt, men viktigt, att fånga upp perinatal psykisk ohälsa. Barnmorskorna försökte att vid behov normalisera kvinnornas känslor. Att planera för en välmående familj var betydelsefullt och ibland var det svårt att släppa tankarna om vissa kvinnor och gå vidare. Samverkan var av stor betydelse då barnmorskornas kompetens inte täckte alla de behov som kvinnorna hade.   Konklusion: När barnmorskor erfar kompetens och fungerande samverkan skapas trygga sammanhang vilket underlättar att fånga upp perinatal psykisk ohälsa.  Förhoppningen är att studien synliggör barnmorskors viktiga arbete med perinatal psykisk ohälsa. Samt bidra till att förbättra vården av kvinnor med perinatal psykisk ohälsa. / Background: In Sweden perinatal mental illness occurs in around 15 percent of all pregnant women and is reported to be increasing in society. Risk factors for mental illness are stated to be social factors, such as domestic violence, previous mental illness, lack of social support or family history of mental illness. Pregnancy-related anxiety, sleep problems and stress are also seen to increase the risk. The midwife has therefore an important task to detect mental illness early during pregnancy.   Motive: Pregnant women has an increased risk of suffering from mental illness. Putting resources towards perinatal mental illness is urgent, as it can have consequences for pregnant women, their children, their relatives and society. It is important that midwives pay attention to pregnant women’s well-being in order to promote good mental health and prevent negative outcomes during pregnancy, childbirth and postpartum. Aim: The aim of this study was to illustrate midwives' experiences of meeting women with perinatal mental illness.  Methods: A qualitative interview study with inductive approach was used. The material was analyzed with thematic analysis.  Result: The midwives thought it was difficult, but important, to detect perinatal mental illness. The midwives tried to normalize the women's feelings. Planning for a prosperous family was significant and sometimes it was difficult to let go of thoughts about certain women and move on. The collaboration was of great importance as the midwives' skills did not cover all the needs that the women had. Conclusion: When midwives experience competence and effective cooperation, safe contexts are created, which facilitates the detection of perinatal mental illness.The hope is that the study makes visible the important work of midwives with perinatal mental illness. As well as contributing to improving the care of women with perinatal mental illness.

Background: Parenting is life-changing, a stable and secure social network, and a well-functioning relationship contributes to a positive perceived parenting. It’s essential to be able to adapt parenting support and to discover parents with increased need for support early, in which home-visits can be an important part. This study describes parents' experiences of a care intervention that involves professional support in form of extended home-visits during pregnancy and the child's first fifteen months of life. Aim: To describe parents' experiences of receiving support through extended home-visits during pregnancy and the child's first fifteen months of life. Method: Qualitative study with inductive approach. Twelve semi-structured interviews were conducted. Phenomenographic method was used for data analysis. Results: Parents' experiences of receiving support through extended home-visits resulted in three categories: The place and form of the meeting are important for parents' sense of coherence; Home-visits promote parents' sense of security and strengthen the parental role; Home-visits promote parental involvement, integration and relationships. Parents described that everything fell into place and became more real when they received support at home. Conclusion: Home-visits and support in the home environment increased parents' sense of coherence, participation, sense of security and strengthened their role as parents.

Bakgrund: Trots att latensfasen kan vara en påfrestande fas under förlossningen gynnas de födande av att stanna hemma om allt är normalt. En behandlingsmetod som syftar till att ge smärtlindring och återhämtning under denna fas är sovdos, som hanteras på olika sätt på olika sjukhus i Sverige. Det som dock tydligt framgår av forskning är att barnmorskans stöd och bemötande är av yttersta vikt under latensfasen.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors upplevelser och uppfattningar av sovdos i Sverige.  Metod: Studien var kvalitativ med en induktiv ansats. Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 barnmorskor och bearbetades därefter med reflexiv tematisk analys.  Resultat: Resultatet mynnade i tre huvudteman och nio underteman. Huvudtemana var; De födandes behov under latensfasen bör styra, Sovdosens önskade och oönskade effekter samt Latensfasen bör prioriteras högre.  Slutsats: Barnmorskor upplevde sovdos som ett bra komplement under latensfasen men önskade även kunna erbjuda sitt stöd till de födande på andra sätt genom att exempelvis erbjuda hembesök. På grund av bristande evidens bör sovdos och latensfasen få mer utrymme, både kliniskt och genom mer forskning. Dessutom upplevde barnmorskorna kunskapsluckor hos både födande och barnmorskor. Den bristande evidensen skapade en osäkerhet och försvårade för barnmorskan att tillgodose kvinnocentrerad vård.  Klinisk tillämpbarhet: För att ge latensfasen och sovdos, eller vilodosen som barnmorskor föreslår benämna den, mer utrymme, bör ytterligare forskning prioriteras och förhoppningsvis minska kunskapsluckorna kring hur, när och för vilka en sovdos är användbar. Tydligare rutiner krävs gällande uppföljning av sovdosens effekter och även rutiner med praktiska tips till födande och partner om hur latensfasen kan hanteras i hemmet, med eller utan sovdos. / Background: Even though the latency phase can be a stressful phase during childbirth, if everything is normal the parturient benefits from staying at home. A treatment method that aims to provide pain relief and recovery during this phase is therapeutic rest, which are handled in different ways in different hospitals in Sweden. However, it is clear from research that the midwife´s support and treatment are of the utmost importance during the latency phase.  Aim: The purpose of the study was to investigate midwives’ experience and perceptions of the therapeutic rest in Sweden.  Method: The study was qualitative with an inductive approach. Individual semi-structured interviews were carried out with 11 midwives and then processed with thematic analysis.  Results: The results resulted in three main themes and nine sub-themes. The main themes were; The needs of the parturient during the latency phase should govern, The desired and unwanted effects of the sleeping dose and The latency phase should be prioritized higher.  Conclusion: Midwives experienced therapeutic rest as a good supplement during the latency phase but also desired be able to offer their support to those giving birth in other way by, for example offering home visits. Due to the lack of evidence, therapeutic rest and the latency phase should be given more space, both clinically and through more research. In addition, the midwives experienced knowledge gaps in both the parturient and other midwives. The lack of evidence created an uncertainty and made it difficult for the midwives to satisfy women-centered care.  Clinical applicability: To provide the latency phase and therapeutic rest, or rest dose as midwives suggest name it, more space, further research should be prioritized and hopefully reduce the gaps in knowledge about how, when and for whom the therapeutic rest is useful. Clearer procedures are required around monitoring the effects of the therapeutic rest and routines with practical tips for the parturient and their partners on how the latency phase can be managed at home, with or without a therapeutic rest.