Med den nya omvärldsutvecklingen där NATO moderniserar sitt missilförsvar i Europa samt att Ryssland har placerat taktiska ballistiska robotar i Kaliningrad påverkade Sveriges behov till att anskaffa förmågan att bekämpa ballistiska robotar. Sverige har därför anskaffat Patriotsystemet, dock utan att tillföra ett radarsystem för att invisa ballistiska robotar till luftvärnsförbandet. Missilförsvar är ett väl utforskat område, allt från bekämpningsförlopp till hur en sensorkedja ska se ut. Forskningen tar däremot inte upp vilka förutsättningar ett nyanskaffat radarsystem behöver innefatta för att bidra till att invisa ballistiska robotar för luftvärnsförbanden. I uppsatsen genomfördes en modellering, teknisk analys, där teorin missilförsvar en kedja av event nyttjades för att härleda krav på radarprestanda. En analys om hur organisationerna idag nyttjar radarsystem och hur de tekniska och taktiska kraven påverkar organisationen genomfördes med konceptet militär nytta. Resultatet visar att organisationen där radarsystemet tillförs behövde kompletteras med ett sensorkompani och säkerhetsförband för att uppfylla kravet till invisning. Mot bakgrunden av det scenario som togs fram för undersökning visar den tekniska analysen att radarn vara fordonsburen samt ha en räckvidd på 500 km och en höjdtäckning på 50 km. Den måste även vara kompatibel med Patriotsystemet samt en sensorkedja för strategiskt partnerskap. / With the new developments in international affairs, where NATO modernizes its missile defense system in Europe and Russia has placed tactical ballistic missiles in Kaliningrad, Sweden needs to acquire the ability to combat ballistic missiles. Sweden has therefore acquired the Patriot system, however without adding an early warning radar for the Air defense against ballistic missile. Missile defense is a well-explored area, ranging from missile defense events to how a sensor chain should function. The research does not, however, discuss the abilities an acquired radar system needs to help guide ballistic missiles for Air defense units. In this essay, a modeling and a technical analysis based on the theory Missile defense a chain of events are used to conclude requirements for radar performance. An analysis of how the organizations use radar systems today and how the technical requirements affect the organizations was implemented with the concept Military utility. The result indicates the organization there the radar system will be implemented needs to be reinforced with a sensor company and a security unit to meet the requirement for guidance. The background of the scenario that has been developed for the analysis shows that the radar should be integrated to a vehicle, have a range of 500 kilometers and a height coverage of 50 kilometers. Battle management systems must also be compatible with the Patriot system and the sensor chain for strategic partnership.

<p>Denna uppsats undersöker om det kan finnas behov att ändra något i grundutbildningen för att de värnpliktiga i svenska flottan skall vara bättre förberedda för att rekryteras till de marina insatsstyrkorna. Det undersöks också huruvida det finns behov att förändra sättet att rekrytera personal till de marina insatsstyrkorna. För att belysa hur väl systemet fungerar som det ser ut idag har en fallstudie på den svenska marina missionen ML i Libanon år 2006-2007 gjorts. Där presenteras erfarenheter från missionen som sedan analyseras med hjälp av delar av det undervisningsmaterial som används under grundutbildningen, GU.</p><p>Av undersökningen har det framkommit att förändringar kan göras i grundutbildningen för att förbereda de värnpliktiga bättre. Ett exempel på förslag som kommit fram är att i större utsträckning implementera internationella reglementen och tillvägagångssätt under grundutbildningen. Förslag på förändringar som kan göras i sättet att rekrytera har också framkommit. Ett exempel på ett sådant förslag är att vid rekrytering testa individens fysiologiska lämplighet likt det sätt som flygvapnet testar sina blivande flygförare.</p> / <p>Basic training to be recruited to the naval rapid reaction forces.</p><p>This paper examines if there might be a need of change in the basic training so that the conscripts in the Swedish navy will be better prepared to be recruited to the naval rapid reaction forces. It also examines if the way to recruit personnel to the naval rapid reaction forces needs to be changed. To show how well the system, as it is today, works, a case study have been made on the Swedish naval mission, ML, in Lebanon during 2006-2007. It presents experiences from the mission that later has been analyzed with the help of parts of the educational material that is used in the basic training.</p><p>By this research it has emerged that changes could be made in the basic training to better prepare the conscripts. One example of the suggestions that has evolved is that to a greater extent involve international regulations and procedures in the basic training. Suggestions to change the way of recruiting personnel has also evolved and one example of such a suggestion is that the recruiting process could include a test where the person’s physiological suitability is being tested. A test similar to the one the Air force let’s you do before becoming a pilot.</p>

<p>Kvinnor har sedan 1980 fått tjänstgöra som officer i Sveriges försvarsmakt. Trots detta är fortfarande de kvinnliga officerarna och soldaterna i klar minoritet i organisationen. FN:s säkerhetsråd har arbetat fram två resolutioner som båda strävar efter att involvera kvinnor i större omfattning när det gäller arbeten vid kris, krig och konflikter. Inte enbart att öka andelen kvinnor i hjälpande trupper, utan även involvera lokalbefolkningen. Hur ser då verkligheten ut vid de internationella insatserna? I detta arbete presenteras en fallstudie om MOT Juliette, ett kvinnligt observationsteam som under sju månader tjänstgjorde i Afghanistan. Målet med detta team var att effektivisera underrättelseinhämtningen i insatsområdet.</p><p>Arbetet syftar till att undersöka vilka för- respektive nackdelar kvinnor kan föra med sig vid internationella insatser. Resultatet visar att kvinnor har flera möjliga fördelar att tillföra till insatserna, bland annat att underlätta underrättelsearbetet samt att verka som förebilder för de lokala kvinnorna. Även att förbandet uppnår jämställdhet kan vara en fördel.</p> / <p>The purpose of this study is to find out if deployment of women improves an operation’s chances of success. Since 1980 traditionally male roles within the Swedish Armed Forces have been avalible for women. In spite of this fact, deployment of women in international military operations are not very common.</p><p>The method used in this essay is a case study. The author has studied a Swedish operation in Afghanistan in 2006, where the commander decided to form a MOT (military observation team) only with women. The main purpose with this team was to gather intelligence from the local population. Earlier operations in the country clearly showed that male soldiers were experiencing difficulties in interacting with local women. During seven months the team, MOT Juliette, worked in the area and found out that the presence of women considerably contributed to the success of the operation.</p><p>To acknowledge the need to increase the proportion of women in the work of war and conflict, the UN Security Council has adopted a number of resolutions where the two most important are 1325 and 1820.</p><p>The results of the study show that women have an important role in international operations. Not just to gather intelligence, but also to act as role models for the women in the country.</p>

<p>Internationellt sker en utveckling mot att genomföra insatser samordnat med resurser från flera politikområden - både civila och militära. Behovet har uppstått ur insikten att hållbar utveckling i en region kräver användning av olika resurser för att uppnå synergier. Samverkan och samordning mellan civila och militära aktörer enligt syftet ovan brukar i moderna ordalag beskrivas som comprehensive approach. Det praktiska arbetet på fältnivån med samverkan för att uppnå synergier i kontexten comprehensive approach kan sägas innebära samma sak som civil-militärt samverkan.</p><p>Det övergripande syftet med uppsatsen är att med fokus på det svenska PRT Mazar-e Sharif, förstå de svårigheter som finns vid samverkan mellan civila och militära aktörer, med målet att öka synergier av nationella resurser. Med utgångspunkt från tidigare forskning om militär-civil samverkan samt comprehensive approach, skapas en analysmodell med ett urval av identifierade faktorer, för att beskriva samverkan empiriskt främst utifrån intervjusvar från nyckelaktörer – chefer eller stabschefer samt civila rådgivare. Slutligen jämförs dessa faktorer med de orsaker som framkommer i den empiriska undersökningen.</p><p>Resultatet i undersökningen visar att samverkan är svårt och att aktörerna på fältnivån pragmatiskt försöker samverka. De nödvändiga faktorerna inte är utformade för att underlätta samverkan vilket skapar problem.  Att med dessa problem även få en effektiv synergi av Sveriges resurser i enlighet med tanken i CA, genom samverkan på fältnivån, blir därför svårt. </p> / <p>There is an international trend towards operations coordinated with resources from several political areas – with both civilian and military components. This trend is driven from the recognition that sustainable development in a region requires the use of a variety of resources, coordinated in order to achieve synergies. Co-operation and co-ordination between civil and military actors in the context above, frequently is described as comprehensive approach. The practical work at the field level with co-operation in order to achieve co-ordination in the context of comprehensive approach can be said to be the same thing as civil-military co-operation.</p><p>The overall purpose of this survey is, with focus on the Swedish PRT Mazar-e Sharif, to understand the difficulties involved in the co-operation between civilian and military actors, with the aim of achieve synergies of national resources. By using an analytical model, created by a sample of identified factors based on previous research on military-civilian co-operation and comprehensive approach, the survey describe the co-operation mainly based on interview responses from key actors – Commanding Officer or Chief of Staff and civilian advisers. Finally these factors are compared with the reasons expressed in the empirical investigation.</p><p>The results of the survey show that co-operation is difficult and the actors at the field level pragmatic attempt to co-operate. The necessary factors are not designed to facilitate this, which creates problems. These problems with co-operation at field level also could have a negative impact to achieve synergy of Sweden's resources in accordance with the spirit of the CA.</p>

<p>I Estland 2007 utbröt vad som kommit att kallas ”Cyberwar I”, vari ett stort antal centrala myndigheters, tillika finansiella institutioners servrar attackerades av massiva så kallade Computer Network Attacks (CNA), utfört av framförallt ryska aktörer. Estland protesterade högljutt, men frågan huruvida CNA är att beteckna som olovligt är allt annat än klar. Prövningen sker mot den folkrättsliga regimen <em>Jus ad Bellum, </em>och huruvida metoden uppfyller vissa centrala begrepp. Men hur skall denna regim<em> </em>appliceras CNA?</p><p>De frågeställningar som avses besvaras är: hur kan CNA utgöra <em>våld </em>eller <em>hot om våld</em> i enlighet med FN-stadgans artikel 2(4) samt hur kan CNA utgöra <em>väpnat angrepp</em> i enlighet med FN-stadgans artikel 51? Detta avses göras genom en studie inbegripande flertalet folkrättsliga experters teorier på området CNA och våldsanvändning, samt applicering av desamma på en fallstudie av händelserna i Estland 2007.</p><p>Sammanfattningsvis konstateras att flertalet variabler har bärighet i hur CNA kan uppfylla artiklarnas centrala begrepp, vari frågan om <em>association, effekt, aktör </em>och <em>mål</em> tydligast faller ut. I en efterföljande diskussion påvisas dock hur variablerna endast är att betrakta som indicier på hur CNA kan klassas så som olovligt, varvid endast statspraxis kan ge den slutgiltiga bedömningen.</p>

<p>Högkvarteret beslutade 2004 att interoperabilitet med Natos metoder har högsta prioritet i Försvarsmakten. Därför är underrättelsemetoden Intelligence Preparation of the Battlespace (IPB) vägledande för svensk underrättelsetjänsts framtagande av beslutsunderlag. Försvarsmaktens underrättelsehandbok betraktar dock IPB som en inte ”i alla avseenden tydlig” metod. Eftersom krigföring inom mark-, luft- och den maritima arenan karaktäriseras av olika faktorer, vilka ej framgår i IPB, existerar här ett problemområde. Uppsatsen behandlar problemområdet inom den maritima arenan på taktisk nivå. Syftet är att undersöka IPB-metodens genomförande och innehåll då den genomförs för att tillgodose ett ytstridsförbands taktiska underrättelsebehov. Uppsatsens frågeställningar söker svar på hur den maritima arenan respektive sjökrigföring generellt påverkar innehållet i, samt genomförandet av, IPB-metoden.</p><p>Studiens teoretiska grund utgörs av IPB-metoden, vilken främst används till att strukturera undersökningen. Uppsatsen genomförs med kvalitativ innehållsanalys av svensk marin doktrin, reglementen, handböcker samt modern litteratur om sjökrigföring på taktisk nivå. Dessa källor skall ge perspektiv på IPB-metoden och dess respektive steg.</p><p>En allmängiltig grundsats gällande sjökrigföring är att den som anfaller effektivt först vinner striden. Uppsatsen har funnit att IPB-metoden, vilken syftar till bedömning av motståndarens farligaste respektive troligaste handlingsvägar, speglar detta axiom bristfälligt. Om IPB, då den genomförs i en marin kontext, istället koncentreras mot den duellsituation som är karaktäristisk för sjökrigföring, skapas ett beslutsunderlag som bättre överensstämmer med vad litteraturen förordar. En sådan förändring i fokus för IPB förändrar hela metoden i grunden.</p> / <p>The purpose of the study is to examine the use of the NATO method known as Intelligence Preparation of the Battlespace (IPB), since the Swedish Armed Forces Headquarters in 2004 decided that interoperability with NATO methods is of high priority.</p><p>Combat on the ground, in the air and at sea is characterized by different factors. This circumstance is however not very clear in the Swedish interpretation of IPB. This shortcoming constitutes the problem that this study has looked into. IPB will be examined from a naval point of view at a tactical level. The question that has been asked is how naval tactical combat and the maritime environment influence the use of IPB.</p><p>The study uses the IPB-method itself as theoretical framework. Swedish doctrine, naval regulations and handbooks as well as modern literature on naval combat have been analysed in order to give perspectives on IPB. </p><p>It is common knowledge today that the essence of success in naval combat at a tactical level is to <em>attack effectively first</em>. The main conclusion is, however, that IPB, which focuses on estimates of the adversary’s courses of action, reflects this maxim poorly. The results of the study show that the intelligence output would be more adequate if IPB, when used in a naval tactical context, was concentrated on an analysis of the duel between ships.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att analysera det nuvarande samt föregående befälssystem medavsikten att utröna vad i tillämpningen av det nya som skall bli annorlunda ifrån det föregående. Avsikten är även att kritiskt granska hur de båda systemen skiljer sig åt och vilka för ochnackdelar de kan tänkas föra med sig. 1983 införeds Ny Befälsordning, NBO, i Sverige vilket var ett befälssystem utan en motsvarighet i övriga världen. Detta befälssystem har blivit omdiskuterat och kritiserat vilket lett fram till att det i januari 2006 fattades ett beslut om återinförande av ettflerbefälssystem, Tvåbefälssystemet. Detta arbete vill visa vilka förändringar som gjorts så välsom att undersöka vilka fördelar respektive nackdelar detta byte kan tänkas föra med sig. Denna del har genomförts med en kvalitativ metod och med i huvudsak officiella dokument och utredningar. Resultaten har visat på att fördelarna och nackdelarna för de båda systemen är flera. Samt att Försvarsmakten med återinförandet av ett flerbefälssystem försökt att dels råda bot på de brister som uppstått efter införandet av NBO såväl som att förvalta arvet ifrån tidigare system ochta fasta på de lärdomar och erfarenheter som dragits tidigare.</p> / <p>The main purpose of this thesis is to analyse the present and the previous officer systems. Thefocus of the study is to discern what in the application of the new officer system will differfrom the old one, namely what its new features will be. The author intends to critically revisehow the two systems differ from each other and what pros and cons they each have.In 1983 the One-level Command System was introduced in Sweden. It did not have anyequivalent in other armed forces around the world. This system has been debated andcriticized immensely and in January 2006 the decision was made to reintroduce a consolidatedofficer system in the shape of an “all rank system”. This thesis intends to show the alterationswhich have been made as well as to examine the pros and cons of the two systems.This study has been carried out with the help and use of a qualitative method and mainly theuse of official documents and inquiries.The study shows that there are several benefits and disadvantages in both systems. Byintroducing the “all rank system” the Swedish National Defence has made an attempt toremedy the shortcomings of the one-level command system as well as to keep a portion of thelegacy from the earlier systems.</p>

<p>Uppsatsen har syftat till att belysa Sveriges närområde ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv och samtidigt finna faktorer som påverkat Sveriges säkerhetspolitiska rollval. Vidare ämnade uppsatsen att förklara, det vill säga hitta orsaksförklaringar till varför den säkerhetspolitiska miljön i Sveriges närområde ser ut som den gör. Då uppsatsen är att se som teorikonsumerande har svaren sökts genom vald teori som utgår från en regional säkerhetspolitisk analys. Vidare har även ansatser gjort ur Nils Andréns säkerhetspolitiska struktur. De teoretiska ansatserna har sedan använts som analysmodell där fyra nivåer har applicerats på empirin. Dessa har sedan använts för att förklara Sveriges säkerhetspolitiska rollval under två olika epoker. Uppsatsen har dessutom besvarat vilken roll ett nordiskt försvars och säkerhetspolitiskt samarbete får för stabiliteten i Sveriges närområde.</p><p>Svaren till Sveriges säkerhetspolitiska rollval går att finna på nationell, regional och global nivå. Sedan kalla krigets slut har de säkerhetspolitiska förutsättningarna förändrats drastiskt vilket i sin tur medfört till en omprövning av säkerhetspolitiken. Idag har Sverige betydligt större rörlighet då två supermakter inte längre involverar sig i jordens alla hörn. Av den anledningen har Sverige idag involverat sig i säkerhetspolitiskt samarbete som inryms under EU, Nato och även det nordiska samarbetet. Sammantaget går det att konstatera att det nordiska samarbetet är en viktig komponent till stabiliteten i Sveriges närområde och får dessutom ekonomiska och operativa fördelar, då försvaret blir en allt mindre prioriterad verksamhet.</p> / <p>This project aims to illuminate the surroundings of Sweden trough a security policy perspective and thereby find factors which have had an impact on Sweden. Further on the intention is also to explain the immediate surroundings of Sweden in terms of security and find causes to why it looks like it does. This essay has found its answer trough a theory which uses a regional security perspective. The purpose of this essay has also been to describe the foundations of security policy, which has been done trough the security policy structure made by the author Nils Andrén. Furthermore the theory has been applied to the fact presented in the essay.</p><p> The regional security theory has developed an analyze model with four levels, which is brought in to this paper. There has also been a purpose to find out how the Nordic defence co-operation can be used in a sense to maintain a stabilized environment in the surroundings of Sweden. The answer to the first question is to be found in three different levels, domestic, regional and global. There are always an interaction between these levels, whereby there are different answers to been sought. Since the days after the cold war the security policy conditions have changed rapidly which have made an impact on the Swedish security policy. Today we can se a considerable moveability in the European region. This is a gist of a new world order, when we don’t expect two superpowers intruding in every corner and by that reason Sweden are now involved in several military co-operation. Finaly it can be said that this essay have made the conclusion that a Nordic co-operation is vital for the stability in the region of north Europe.</p>

<p>Rysslands doktrinella hierarki fungerar utan arenaspecifika doktriner. Det finns ett övergripande säkerhetsstrategiskt dokument, direkt underställt detta dokument finns den militära doktrinen. Ändå utformades 2001 en maritim doktrin som skall behandla det maritima läget och rysslands ekonomiska intressen på haven fram till år 2020. Varför denna doktrin utformades kan ha sitt svar i Rysslands ökade maritima intresse i och kring ryskt havsterritorium, men det kan även vara ett sätt att visa sina officiella ställningstaganden, intressen och intentioner öppet för världssamfundet. 2010 publicerades ett nytt säkerhetsstrategiskt dokument och samma år offentliggjordes även den nya militäradoktrinen. Det utformades i samma veva även en strategisk Arktisk doktrin som tillkännagav Rysslands intentioner och intressen i denna nya och oexploaterade region som tack vare jordens förhöjda medeltemperatur de senare åren har öppnat upp nya områden. Många nationer har blivit intresserade av detta nya område, bland annat USA, Kanada, Danmark och Norge. Detta har i sin tur skapat en grogrund, för tvister om gränsdragningar och om vem som har rätten till resursextraheringen i området. Det som detta arbete kommer att avhandla är, vad den äldre ryska maritima doktrinen har haft för inverkan påde senare utvecklade doktrinerna. Vad finns det för skillnader, likheter och vilka punkter har höjts till en merbeslutad nivå? Utifrån dessa kriterier kommer sedermera en estimering, om vad dessa variabler kan ha förinverkan, på ryska marinstridskrafters uppträdande i Arktis regionen i ett framtidsperspektiv.</p> / <p>Russian doctrine on set hierarchy works without specific arena doctrines. There is a comprehensive security strategy document, and as a direct subordinate to this document is the military doctrine. Yet in the year of 2001 a maritime doctrine was developed to deal with the maritime situation and Russia's economic interests in the seas until 2020. Why this doctrine was designed might have its answer in Russia's increased interest in maritime and Russian waters around the territory, but it can also be a way to show their official positions, interests and intentions open to the world community. In 2010 Russia published a new security strategy document, and the same year the new military doctrine was presented to the public. A strategic doctrine was also produced that announced Russia’s Arctic intentions and interests in this new and undeveloped region. That thanks to the earth's average temperature incensement in recent years has opened up new areas. Many nations are now interested in this new area, including the U.S., Canada, Denmark and Norway. This has created a dispute about the boundaries and who have the right to excavate the resources in the area. What this paper will discuss, is how the older Russian maritime doctrine has influenced the later developed doctrines. What are the differences, similarities, and what points have been raised to amore decision-making level? The based off these criteria will subsequently result, in an estimation of what impact these variables could have, on the Russian naval forces behaviour in the Arctic region ina future perspective.</p>

<p>Frågan om civil-militär samverkan i multinationella insatser har länge diskuterats. I takt med att den säkerhetspolitiska situationen i världen förändras, förändras också inställningen som de i multinationella insatser ingående aktörerna har till civil-militär samverkan. Sedan det kalla krigets slut har konfliktmönstren i världen förändrats. Trenden pekar mot färre mellanstatliga krig, och fler inomstatliga konflikter. I dessa konflikter samexisterar militära och civilaaktörer, och samverkan dem emellan blir därför viktig.Detta har uppmärksammats i det internationella samfundet, medan det har varit tystare i Sverige.Den här uppsatsen söker finna en möjlig förklaring till att det blivit så. Jag gör det med hjälp av NilsBrunssons teori om Svampmodellen. Brunsson presenterar i modellen ett antal variabler sompåverkar införandet av nya idéer i en organisation. Han menar att en organisation som befinner sig ien reformeringsprocess kan ha svårt att ta till sig ytterligare nya idéer, eftersom den är upptagen medatt genomföra den ifrågavarande reformen.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om Svampmodellen kan bidra till en förståelse avvarför Sverige, senare än andra länder, anammat idén om civil-militär samverkan i multinationellainsatser. Den svenska Försvarsmakten har det senaste decenniet genomfört en omfattandeförsvarsreform; övergången från invasionsförsvar till insatsförsvar. Jag kommer alltså att undersökaom denna reform utgjort ett hinder för Försvarsmakten, och den politiska nivån, att samtidigt ta tillsig idén om civil-militär samverkan i multinationella insatser.</p> / <p>The issue of civil-military relations in multinational missions has been discussed a lot over the past decades. As the security situation in the world changes, with new threats evolving and others fading away, the approach to civil-military relations change. Since the end of the Cold War, the patterns of conflict around the world have changed. The trend points towards fewer inter-state conflicts, and more intra-state. In this kind of conflict, civil and military actors exist side by side, and thus, coordination and cooperation between them is important. The importance of this cooperation has been highlighted in the international context, while it’s been a bit quieter in Sweden. This paper seeks to find a possible explanation to this relative silence. I will try to find the explanation with help from Nils Brunssons theory of “The standardization or organizational forms as a cropping-op process.” Brunsson presents here an amount of variables that affect the introduction and implementation of new ideas in an organization. Brunsson states that an organization that faces a major reform may, at the same time, have problems with incorporating additional ideas, since the organization is already occupied with the first reform in question. The aim of this paper is to examine whether Nils Brunssons theory can contribute to anunderstanding of why Sweden, later that other countries, has adopted the idea of civil-military cooperation in multi-national missions. The Swedish Armed Forces has the last decade been involvedin a far-reaching reform, namely the transition from being organized as an invasion army, with the aim to deter a possible enemy even from attacking, to an organization that should be ready to be usedat all times. This also involved a considerably higher emphasis on the international commitment. I will examine if this reform has constituted an obstacle for the Swedish Armed Forces, including the government, to also adopt the idea of civil-military relations.</p>