Bakgrund: Den svenska Försvarsmakten har en lång tradition av att rekrytera sjukvårdspersonal till fredsbevarande insatser från den civila arbetsmarknaden. Sjukvårdspersonalen består exempelvis av specialistsjuksköterskor inom anestesi- och operationssjukvård. Under insatserna så arbetar specialistsjuksköterskorna vid små rörliga enheter eller fasta baser. För att klara av de krav som ställs på dem så genomgår specialistsjuksköterskorna insatsspecifik utbildning inför insatsen.  Motiv: Inom den svenska sjukvården finns en grupp med specialistsjuksköterskor vars erfarenheter från fredsbevarande insatser ej anses väl utforskade enligt författarna. Genom att studera dessa erfarenheter kan specialistsjuksköterskornas kunnande om exempelvis traumaomhändertagande och deras ökade förmåga till självständighet tas till vara inom den civila sjukvården. Detta skulle sedermera kunna leda till ett förbättrat patientomhändertagande.   Syfte: Syftet var att beskriva anestesi- och operationssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta inom svenska Försvarsmakten utomlands under pågående internationell insats.  Metod: Tolv semistrukturerade intervjuer av anestesi- och operationssjuksköterskor genomfördes. Intervjudeltagarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och rekryteringen skedde digitalt över hela Sverige. Intervjuerna transkriberades och kvalitativ innehållsanalys med ett manifest förhållningssätt användes för att analysera resultatet.  Resultat: Analysen resulterade i fyra domäner: ”Att genomföra en insats”, ” Utbildning och utveckling”, ”Händelser under insats” och ”Mental och fysisk påfrestning”.  Konklusion: I studien framkommer det att specialistsjuksköterskorna valde att åka på en fredsbevarande insats för att utmana sig själva i en krävande miljö. De utbildningar de genomförde innan insatsen samt deras erfarenheter från insatserna ökade deras kompetens. Detta gjorde dem till bättre specialistsjuksköterskor i den civila sjukvården. Möjligheter till återhämtning fanns både under och efter insats. Dock så framhöll flertalet av specialistsjuksköterskorna den mentala påfrestning som det innebär att genomföra en fredsbevarande insats. / Background: The Swedish armed forces have a long tradition of recruiting medical personnel to peacekeeping missions from the civilian market. This personnel includes nurse anesthetists and surgical nurses. During the peace keeping missions the nurse specialists work in small moving units or at camps. To meet the military medical requirements, the nurse specialists undergo specific training prior to the peacekeeping mission.  Motive: In Swedish healthcare there is a group of specialist nurses whose experiences from peacekeeping missions are not considered well explored according to the authors. By studying these experiences, the specialist nurses’ knowledge of, for example, trauma care and their increased ability to work independently can be utilized by civilian healthcare. This could lead to improved patient care.    Aim: The aim of this study was to describe nurse anesthetists and surgical nurses’ experiences of working in the Swedish armed forces abroad during peacekeeping missions.  Methods: Twelve semi-structured interviews of nurse anesthetists and surgical nurses were conducted. The participants were selected through convenience selection and recruited digitally throughout Sweden. The interviews were transcribed, and qualitative content analysis with a manifest approach was used to analyze the results.  Results: The analysis resulted in four domains: "To carry out a mission", "Education and development", "Events during a mission" and "Mental and physical stress".   Conclusion: This study shows that nurse specialists chose to go on a peacekeeping mission to challenge themselves in a demanding environment. The training they completed before the peacekeeping mission and the experiences they acquired during the missions increased their competence. This made them better specialist nurses in civilian healthcare. Opportunities for recovery were available both during and after the peacekeeping mission. However, most specialist nurses emphasized the mental strain involved in carrying out peacekeeping missions.

Swedish military logistics are in large part dependent on civilian business assets in the acquisition of certain materiel. Here are products with high commercial-turnover-rate, which for a military organization who want to be able to buy the same product years later makes it difficult. The Swedish Defence Materiel Administration (FMV) and their consultant partners frequently run into this problem in their support functions, specifically the integrated logistics support (ILS) process. By request of the FMV consultant partner Svekon, the main purpose of the study is to investigate the subject of Swedish logistics and general ILS processes. This with the goal of determining how suitable ILS-processes can be designed for materiel systems with high-turnover-rates. The study is divided into investigations of the ILS subject, the current process within FMV and its partners, and factors around Swedish defence-logistics that play a part in the process. Methods include interviewing personnel who work within two exemplified materiel areas, including FMV, Svekon, civilian contractors, and the users within the Swedish Armed Forces (SwAF). Second is a literature study based on prior works and theories around ILS and Swedish logistics conduct, including models, guidelines, and factors that contribute to an efficient ILS-process. With the gathered material from both methods the major contributing factors and models are discussed and put into highlighting an ILS-framework to follow. The conclusion through a broader understanding of military logistics suggests that the term “logistics” and suitability of “efficiency” are in large part up to interpretation by the different actors, due to different underlying processes and goals. As such, the final contribution is a set of universal success factors that with the example of an applied ILS-framework for Svekon can be used by any ILS actor to construct a process according to their background. / Svensk militärlogistik är till stor del beroende av civila affärstillgångar vid anskaffning av viss materiel. Här finns produkter med hög kommersiell omsättningshastighet, vilket för en militär organisation som vill kunna köpa samma produkter år senare gör det svårt. Försvarets materielverk (FMV) och deras konsultparter upplever detta som ett problem i sina stödfunktioner, så kallat integrerat logistikstöd (ILS). På begäran av FMV:s konsultpart Svekon är huvudsyftet med studien att undersöka ämnet kring svensk logistik och allmänna ILS-processer. Detta med målet att avgöra hur anpassade ILS-processer kan utformas för materielsystem med hög omsättningshastighet. Studien är indelad i utredningar av ILS-ämnet, den nuvarande processen inom FMV och dess partners samt faktorer kring svensk försvarslogistik som påverkar processen. Metoder inkluderar intervjuer på personal som arbetar inom två av dessa materielområden, bland annat FMV, Svekon, civila företag, och brukarna inom Försvarsmakten (FM). Andra metoden är en litteraturstudie baserad på tidigare arbeten och teorier kring ILS och svenskt logistikbeteende, inklusive modeller, riktlinjer och faktorer som bidrar till en effektiv ILS-process. Med det insamlade materialet från båda metoderna diskuteras bidragande faktorer och modeller som sedan kan användas i ett applicerbart ILS-ramverk. Slutsatsen genom en bredare förståelse av militär logistik antyder att begreppen "logistik" och anpassning av "effektivitet" till stor del är upp till tolkning av de olika aktörerna, på grund av individuella bakomliggande processer och mål. Genom detta blir det slutliga bidraget en uppsättning av universella framgångsfaktorer som appliceras i ett tillämpat exempel på ILS-ramverk, baserat på Svekon som användare. Med faktorerna och de presenterade modellerna kan sedan vilken ILS-aktör som helst i processen utforma ett eget ramverk baserat på sin egen bakgrund.

Das Verhältnis von Adel und Militär beruhte lange Zeit auf der bereits für die preußischen Kernprovinzen widerlegten Annahme, dass Besitzarmut die Neigung eines adligen Rittergutbesitzers zum Militär wesentlich bestimmte. Die Analyse der beiden östlichsten bisher noch nicht untersuchten Provinzen Preußens kommt speziell für Ostpreußen zur gleichen Erkenntnis – zu Westpreußen war die Quellenlage nicht aussagekräftig genug. Für das ausgehende 18. Jahrhundert zeigte damit der ostpreußische Adel eine ähnliche militärische Dienstbereitschaft wie die bisher untersuchten Provinzen, einen „Sonderweg“ für einen Eintritt in das preußische Militär hatte es daher nicht gegeben. Das unterschiedliche militärische Engagement eines Adligen war von mehreren Faktoren bestimmt. Sowohl Elemente des adelsständischen Regionalismus wie auch Familientraditionen bzw. Netzwerkbeziehungen und eben nur bedingt sozioökonomische Rahmenbedingungen waren verantwortlich, ob ein Adliger bereit war, in der preußischen Armee zu dienen. / It was long assumed that the relationship between aristocracy and military, and therefore the inclination of a lord of the manor to the latter, was largely governed by possession poverty, a theory that already has been invalidated for the central Prussian provinces. The analysis of the two easternmost Prussian provinces, which have not yet been researched, comes to the same conclusion, especially for East Prussia - the sources for West Prussia were not conclusive enough. Towards the end of the 18th century, the East Prussian noble appeared to have similar military service commitment as the already reasearched provinces, therefore it is believed that no special permission to enter the Prussia military service has been given. Several factors influenced the different aristocratic military engagements such as regional elements of nobility, family traditions or network relationships. Socio-economic conditions only partially influenced the willingness of an aristocrat to serve the Prussia military.

5G är något som växer fram i samhällen över hela världen. Många stormakter så som USA och Ryssland satsar mycket pengar på att skapa användningsområden för 5G, inte minst i militära sammanhang. Sverige använder idag inte 5G i militära sammanhang. Totalförsvarets forskningsinstitut FOI har dock publicerat rapporter om tänkbara användningsområden för 5G i den militära verksamheten. Detta arbete tar det ett steg längre och ser till hur 5G kan nyttjas specifikt i stridslednings- och luftbevakningsbataljonen. Arbetet har en teknisk utgångspunkt och använder teorin militär nytta. Genom att presentera och analysera sju olika funktioner i 5G. Dessa är mjukvarudefinierande nät, multiantennsystem, self-interference cancellation, hantering av flera samtidiga användare, bredbandiga mottagare och millimetervåg, multikonnektivitet vid flera bärvågor och felrättande kodning. Slutsatsen är att 5G mycket väl kan nyttjas i stridslednings- och luftbevakningsbataljonen. Många av funktionerna passar väl in i bataljonens uppgifter och system. Dock skulle det krävas en omfattande ombyggnation av den befintliga arkitekturen av system som används idag för att 5G ska vara möjligt att implementera. Anledningen till detta är att stridslednings- och luftbevakningsbataljonens system är system av system och där ett system ej går att byta ut eller lägga till utan att andra system påverkas.

Totalförsvar är en verksamhet vars syfte är att bistå samhället vid kris och krig och består av både militärt- och civilt försvar. Syftet med den föreliggande studien är att ge en djupare förståelse för den rådande samverkan mellan Försvarsmakten, Hemvärnet och det civila försvaret ur ett totalförsvarsperspektiv. Totalt intervjuades åtta respondenter och datamaterialet analyserades induktivt med hjälp av den klassiska versionen av Grundad teori-metoden. Efter analysens genomförande valdes teorin om Collaborative Governance som slutligen jämfördes med resultatedelen och där operationaliseringen skedde först i diskussionskapitlet. Analysen av genomförda intervjuer resulterade i följande kärnvariabel: samverkan mellan ovannämnda tre aktörer kan förstås genom en aktörssynkroniserande process där man å ena sidan arbetar för en återuppbyggnad och ett upprätthållande av totalförsvarsförmågan i Sverige med ambition att kunna verka i kris och krig. Kärnvariabeln Aktörssynkronisering byggs vidare upp av tre överkategorier: Gynnsamma faktorer, Ogynnsamma faktorer och Förutsättningar för en ökad totalförsvarsförmåga som presenteras närmare i resultatavsnittet. Resultatet diskuteras teoretiskt och empiriskt mot bakgrund av tidigare forskning. Mycket av tidigare forskning kan bekräftas av den nuvarande studien, med den grundade teorin med dess kärnvariabel i spetsen, vilken gestaltas i NIDAS triangelteori för samverkan. Teorin är i sig ett unikt teoretiskt bidrag. Uppsatsen avslutas med ett antal förslag för fortsatt forskning.

How did foreign influences shape the development of the Swedish Joint Doctrine? The research on Swedish doctrine development is scarce, and when it comes to the military dissemination of ideas to Swedish doctrine, the research is practically non-existent. Data collection has been conducted through semi-structured interviews with a relevant interview group. A deductive approach, using Farrell, Terriff, and Osinga's theory of norm diffusion, has been applied to analyse and interpret the collected data in a qualitative text analysis. There is no doubt that foreign military theoretical ideas and concepts have been incorporated into the Swedish Armed Forces Joint Doctrine. NATO serves as the natural international influence for Swedish doctrinal change. The study demonstrates that all shaping factors have, at some point, influenced the foreign concepts transferred to Swedish doctrine. A suggestion for further research is to conduct a similar study on Swedish military strategic doctrine.

Drones or Remotely Piloted Aircraft Systems (RPAS) were first developed for military use in the start of the twentieth century and were part of a major push toward “airpower”. Nowadays they are available for the public, smaller and easier to fly. This comes with countless opportunities but also security risks. This essay aims to study military risk-taking in a context where this type of threat is prominent. To understand how future military commanders will act upon these threats, a quantitative study with hypothesis will form the basis for answering the question of which mechanism has effect on the level of risk-taking when the subject is faced with the threat of RPAS. The study shows that the support of the squad, self-experienced knowledge about the threat and previous experience of international service has an impact, but no statistical significance to support their effect on the degree of risk-taking in these survey-based scenarios. Surprisingly, age is one of the most significant results of increased risk-taking which forms new questions about risk, experience, and modern threats.

Denna studie syftar till att belysa faktorer som bidrager till att soldater avslutar sin värnplikt i förtid. Det finns faktorer som kan justeras/förfinas redan innan mönstring. Studien visar att soldaten är en komplex helhet.  Rubbas någon av de förutsättningar som beskrivs i studien ökar sannolikheten att soldaten blir en avgång. Felaktig uttagning eller för lågt satta uttagningskriterier ökar sannolikheten för att soldaterna slutar i förtid.  Soldaterna behöver tydlig information om vad som förväntas av dem samt information till anhöriga. Få har genomfört värnplikt under den period som soldaterna har växt upp i och därmed har inte kunskap spridits i tillräcklig mån i samhället om vad värnplikt innebär. De som inte hinner med att göra en mental omställning till den militära kulturen i den takt som krävs, hamnar lätt i utanförskap. Likaså hamnar de individer som varit sjuka eller skadade och därmed varit frånvarande i den militära utbildningen utanför den kollektiva gemenskapen. I militär kultur är gruppen central och den sociala samhörigheten en av de viktigaste krafterna.  Starkt präglade individualister får det svårare att ta sig in gemenskapen. Olyckor, skador och sjukdomar samt oförutsedda händelser i privatlivet kan leda till att soldater slutar i förtid.

I en tid då Sverige står inför en alltmer osäker omvärld och en förändrad säkerhetspolitik så behöver Försvarsmakten växa, och därmed rekrytera med bibehållen kvalité på sin personal. Behovet av ett effektivt employer branding arbete har därmed aldrig varit så stort inom Försvarsmakten. Employer branding är fortfarande relativt outforskat och ser olika ut för varje organisation eftersom arbetet är unikt utifrån varje organisations förutsättningar. Det är även ett arbete i ständig utveckling, på grund av att en föränderlig omvärld skapar nya förutsättningar och behov. Denna studie har som syfte att försöka förstå och förklara den svenska Försvarsmaktens arbete med employer branding. Utifrån deras unika förutsättningar, vad väljer de att prioritera, vad ser de för utmaningar och kommer employer branding arbetet förändras som en effekt av en mer osäker framtid? Studien finner att Försvarsmaktens viktigaste verktyg för att både attrahera och behålla, såväl militär som civil personal, är att kommunicera myndighetens arbete och relevans. Genom detta skapar och kommunicerar man ett förtroende för verksamheten och en vilja att vara en del av något större än sig själv - ett högre syfte. Försvarsmakten har idag ett fokus på att fortsätta attrahera, engagera och inkludera minoritetsgrupper, något som är väsentligt för att kunna vidhålla expansion med bibehållen kvalité. Historiskt så har det funnits många strukturella hinder som man kommit långt med att arbeta bort, även om behovet av ett fortsatt arbete kvarstår. En utmärkande aspekt för Försvarsmaktens organisationskultur är en stark gemenskap och en förbandsanda med starkt individuell identitet för landets förband. Det är inte ett arbete utan utmaningar, men med möjligheter till utveckling. / At a time when Sweden is facing an increasingly insecure world around them, and a changed security politics, the Swedish Armed Forces needs to grow, and thus recruit while maintaining a high quality of its personnel. The need for effective employer branding has thus never been so great within the Swedish Armed Forces. Employer branding is still relatively unexplored and looks different for each organization because the work is unique based on each organization’s conditions. It is also a work in constant development since a changing world creates new conditions and needs. The purpose of this study is to try to understand and explain the Swedish Armed Forces’ work with employer branding. Based on their unique conditions, what do they choose to prioritize, what do they see as challenges, and will employer branding change as an effect of a more uncertain future? The study finds that the Swedish Armed Forces’ most important tool for attracting and retaining both military and civilian personnel is to communicate the agency’s work and relevance. Through this, they create and communicate a trust in the organization and a desire to be part of something bigger than yourself – a higher purpose. The Swedish Armed Forces today has a focus on continuing to attract, engage and include minority groups, something that is essential in order to be able to maintain expansion while maintaining high quality. Historically, there have been many structural obstacles that they have come a long way to undermine, even though the need for continued work remains. A distinctive aspect of the Swedish Armed Forces’ organizational culture is a strong community and a spirit of unity with a strong individual identity for the country’s regiments. It is not a work without difficulties, but also with potential for improvement.

En visuell utforskning av de föremål som min morfar lämnat efter sig; medaljer, uniformer, cigarettpaket, fotografier och diverse dokument. / A visual exploration of the objects my grandfather left behind; medals, uniforms, cigarette packs, photographs and various documents.