Bakgrund: Missfall är den vanligaste komplikationen under en graviditet, cirka 10-20% av alla påbörjade graviditeter avbryts spontant. Kvinnor som har genomgått missfall upplever en individuell förlust som kan uttrycka sig i olika känslor, vilket gör att de upplever ett behov av stöd. För att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad behövs det en förståelse för kvinnors upplevelser vid missfall. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter vid missfall. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att upplevelsen av att genomgå ett missfall påverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och emotionellt. Resultatet delades in i tre huvudteman, dessa huvudteman är: Upplevelser och erfarenheter efter en oväntad förlust, behov av stöd och brister i sjukvården. Konklusion: Bristande stöd och information från sjuksköterskor var något som kvinnorna upplevde. Genom de fem stegen i Swansons omvårdnadsteori kan sjuksköterskan få en förståelse för kvinnans upplevelse av missfall. Det behövs mer forskning gällande kvinnornas individuella behov för att uppnå god omvårdnad vid missfall. / Background: Miscarriage is the most common complication during a pregnancy, where 10-20% of all pregnancies ends with a spontaneous abortion. Women who have gone through a miscarriage experience an individual loss expressed in different emotions leading to a need of support. In order for the nurse to provide good care an understanding for the women's experience of miscarriage is required. Aim: The purpose of this literature review was to illustrate how women experience miscarriage.  Method: A study based upon 12 scientific articles following a qualitative design. The article search was made through the databases PubMed and Cinahl and the chosen articles were analysed and quality reviewed through the application of content analysis.  Result: The result indicates that a woman’s experience of miscarriage affects her psychologically, physically and emotionally. Further did the analysis of the articles result in three main themes. The main themes are: Experiences following an unexpected loss, the need of support and insufficient nursing.  Conclusion: Women did in general experience a lack of care, support and information from nurses. Through the application of Swanson’s theory of caring in five steps, nurses may gain a fuller understanding for how women experience miscarriage. Future research is desired to illustrate the individual needs of the women in order to achieve better nursing care in case of miscarriage.

Bakgrund: Infertilitet är en sjukdom i reproduktionssystemet som definieras av att en klinisk graviditet inte uppnås efter 12 månader eller mer av regelbundet oskyddat samlag. Cirka tio procent av par i fertil ålder världen över drabbas av ofrivillig barnlöshet. Hos ungefär 30 % av paren finns ingen förklaring till infertiliteten. Ofrivillig barnlöshet kan leda till långvarig kris och psykisk ohälsa. En god kosthållning kan ge olika hälsofördelar. Att vägleda och hjälpa dessa par med kostråd skulle kunna leda till bättre psykisk och fysisk hälsa samt ekonomiska besparingar för samhället. Syfte: Belysa kostens betydelse för fertiliteten. Metod: En systematisk litteratursökning. Databassökning genomfördes i CINAHL och PubMed  som resulterade i sju vetenskapliga artiklar. Resultat: Hemlagad mat, Medelhavsdiet, frukt & grönsaker, mjölkprodukter, kostfiber och omättat fett främjar fertiliteten. Socker, snabbmat och mättat fett är ogynnsamt för fertiliteten. Konklusion: Bevis har framkommit som tyder på att kosten har betydelse för kvinnors fertilitet. Implikation: En studie som finner ett resultat som påtalar att någon kost kan påverka fertiliteten kan utgöra grund för kostrådgivning som kan leda till färre fall av oönskad infertilitet och besparingar för samhället. Mer forskning inom området behövs. / Background: Infertility is a disease of the reproductive system defined by the fact that a clinical pregnancy is not achieved after 12 months or more of regular unprotected intercourse. Around ten percent of the fertile couples worldwide suffer involuntary infertility. In about 30 % of the cases there is no explanation for infertility. Involuntary infertility can lead to long-term crises and mental illness. A good diet can lead to better health. Helping these patients could lead to better mental health and physical health and economic savings for society. Purpose: To highlight the impact of the diet for fertility. Method: A systematic review. Database search was made in CINAHL and PubMed that resulted in seven scientific articles. Result: Homemade food, Mediterranean diet, fruits & vegetables, diary, dietary fiber and unsaturated fats are promoting fertility. Sugar, fast food and saturated fat are unfavorable for fertility. Conclusion: Evidence has emerged that the diet is important for women's fertility. Implication: A study that would find that a particular diet would have an impact on fertility could be useful in diet counselling that could lead to less cases of  infertility and  savings for society. More research in this area is needed.

Bakgrund: Missfall är en vanlig graviditetskomplikation som sker i ungefär 20% av alla kända graviditeter. Att genomgå missfall innebär en stor sorg och förlust. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge god omvårdnad till kvinnor som genomgår missfall. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad vid missfall. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Nio vetenskapliga artiklar bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier; att möta komplexa behov, att ge skriftlig och muntlig information, att ge emotionellt stöd, vårdmiljön betydelse och sjuksköterskans känslor. Sjuksköterskorna upplevde att kvinnorna var i behov av såväl fysisk som emotionell omvårdnad för att underlätta förlusten. Att ge omvårdnad vid missfall kunde vara utmanande i en stressig vårdmiljö. Sjuksköterskorna upplevde att mötet med kvinnorna kunde vara en känslomässig utmaning. Konklusion: Att möta patienter som upplevde sorg efter ett missfall var en stor emotionell påfrestning för sjuksköterskor. Utmaningen var större för de sjuksköterskor som inte hade så lång yrkeslivserfarenhet eller som upplevde en avsaknad av utbildning och stöd. Sjuksköterskorna upplevde att det var viktigt att tillgodose såväl fysiska som emotionella behov i omvårdnaden. / Background: Occurring in 20% of pregnancies, miscarriages is a quite frequent complication. Grief and a feeling of loss are common emotions reported. The nurse has an important role in the perinatal bereavement care. Aim: The aim was to describe the experiences of nurses caring for women undergoing a miscarriage. Method: A general literature study with an inductive approach was implemented. Nine scientific articles were analyzed through content analysis. Results: The result based on five main categories; understand and met the complex needs, to provide written and verbal information, to provide emotional support, a good caring environment and the nurses feelings. To ease the grief, the nurses found the women in need of physical and emotional care. Nursing care could be a challenged by a stressful working environment. Conclusion: Meeting women in grief after a miscarriage, could arouse an emotional stress. To newly educated and unexperienced nurses and for nurses in need of more support and education, the challenge was even more significant. The nurses found it important to fulfill the needs of both physical and emotional care.

SAMMANFATTNING Bakgrund Definitionen av missfall är ett spontant avslut av graviditeten utan att aktiva åtgärder vidtas. Ett missfall innebär att graviditeten avslutas innan vecka 22 och 80–85 procent av samtliga missfall inträffar i tidigt stadie. Varför en kvinna drabbas av missfall kan ha flera orsaker. Vid ett missfall står kvinnan inför fysiska såväl som psykiska utmaningar och vänder sig därför till akutsjukvården där ett personcentrerat bemötande är önskvärt. Syfte Syftet var att lyfta kvinnors upplevelser i mötet med sjuksköterskan inom akutsjukvården vid missfall. Metod Resultatet i litteraturöversikten baserades på 16 vetenskapliga artiklar där kvinnors upplevelse av akutsjukvården vid missfall presenterades. För att finna de vetenskapliga artiklarna hade författarna databaserna PubMed och CINAHL till hjälp. I litteraturöversikten beskrevs ett tydligt urval. En kvalitetsgranskning utfördes med stöd av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Data analyserades stegvis. Resultat Resultatet beskriver att kvinnor upplevde brister vid besöket med sjuksköterskan inom akutsjukvården. Kvinnorna kunde uppfatta kommunikationen och informationen som oärlig och otillräcklig samt brister i kontinuiteten som gjorde dem förvirrade. De påpekade brister i det emotionella stödet och respekten till deras integritet, vilket för kvinnorna inte främjade förlusthanteringen. I resultatet framhävs fyra kategorier som författarna genom analys lyfte som grundpelare i kvinnornas upplevelse av akutsjukvården. Dessa var information och kommunikation, emotionellt stöd, hotad integritet i den akuta miljön samt uppföljning och framtid. Slutsats Kvinnans upplevelse av akutsjukvården var ett resultat av olika faktorer. Att drabbas ett missfall kunde vara en traumatisk upplevelse. Denna litteraturöversikt visar att kvinnorna önskade ett empatiskt bemötande, tydlig information och att sjuksköterskan i omvårdnaden inom akutsjukvården behövde ett helhetsperspektiv. Vid ett missfall, en förlust, framträdde känslor som sjuksköterskan behöver ha kompetens, respekt och visa emotionellt stöd för. Detta för att kvinnorna skulle uppleva mindre lidande och förbättra deras upplevelse som i dagsläget innefattar betydande brister. Nyckelord: Akutsjukvård, empati, kommunikation, känslor, missfall / ABSTRACT Background Definition of miscarriage is a spontaneous termination of pregnancy without any action being taken. A miscarriage means that the pregnancy ends within week 22, 80–85 percent of all miscarriages occur at an early stage. Why a woman suffer from miscarriage can have several causes. In case of miscarriage, the women face physical and mental challenges and therefore seek care at emergency departments, were a person-centered care is useful. Aim Women’s experiences encountering nurses in the emergency care of miscarriage. Method This literature review was based on 16 scientific articles presenting women's experience with nurses of emergency care in case of miscarriage. To find the scientific articles, the authors used the databases PubMed and CINAHL. A clear selection was described. A quality examination was performed with the support of Sophiahemmet Högskola's assessment basis for scientific classification. Data were analyzed step by step. Results The result describes that women experienced deficiencies of various kinds during their visit with nurses at the emergency department. The women could perceive communication and information as dishonest and insufficient. They pointed out deficiencies in the emotional support and respect for their integrity, which for women did not promoted the management of the loss. The result highlights four categories that lifted as mainstays of women's experience of emergency care. These were information and communication, emotional support, threatened integrity in the emergency environment, and follow-up and future. Conclusions A miscarriage can be a traumatic experience. This literature review shows that women want empathic care, evident information, and a nurse with a holistic perspective. In case of miscarriage, women will show emotions that requires the nurse to have necessary skills, respect and be able to support emotionally. This was helpful for the women so that they shall suffer less and also improve their experience that have great flaws. Keywords: Abortion spontaneous, communication, emergency medical services, emotions, empathy

Bakgrund Missfall är vanligt förekommande och innebär att en kvinnas graviditet spontant avbryts innan fostret har möjlighet till överlevnad utanför livmodern före graviditetsvecka 22 avslutats eller då fostret väger mindre än 500 gram. Omvårdnaden vid missfall varierar utifrån diagnos och sjukvårdsinrättning. Omvårdnad är sjuksköterskans specifika kunskapsområde. Omvårdnadsarbetet grundar sig i en humanistisk människosyn som tar hänsyn till hela människan. Sjuksköterskan ska arbeta personcentrerat och synliggöra hela personen och dennes upplevelse. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av omvårdnad i samband med missfall fram till graviditetsvecka 22. Metod Vald metod var en litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes i databaserna Public Medline och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. Efter urval och kvalitetsgranskning analyserades 17 vetenskapliga artiklar enligt Kristenssons integrerade analys. Resultat Resultatet består av tre teman vilka övergripande beskrev aspekter av kvinnans upplevelse av omvårdnaden vid missfall. Dessa teman var mötet med sjuksköterskan, kommunikation och sjukhusvistelsen. Kvinnors upplevelser vid missfall i samband med omvårdnaden påverkades av avsaknad av personcentrerad omvårdnad och information, sjuksköterskans empati eller brist därav, samt bristande vårdmiljö. Slutsats Ett missfall kan vara en betungande händelse för kvinnan. I mötet med vården har kvinnan ett starkt behov av att få förståelse för sin förlust. Vården vid missfall utövas ibland med ett alltför kliniskt förhållningssätt där det emotionella stödet för kvinnan är eftersatt. Omvårdnaden vid missfall skulle kunna förbättras genom att sjuksköterskan arbetar mer personcentrerat. Genom att skapa gemensamma nationella riktlinjer för omvårdnadsarbetet kring missfall kunde bättre förutsättningar för kvinnan nås och leda till ökad jämlikhet. / Background Miscarriage is common and means that a women's pregnancy spontaneously ends before the fetus has a possibility for survival outside the womb and before the end of pregnancy week 22 or when it weighs less than 500 grams. The nursing care around miscarriage varies depending on diagnosis and healthcare facility. Nursing care is the nurse’s specific knowledge area and the care is based on a humanistic view of human beings, regarding the whole person. The nurse should work person-centered and acknowledge the whole person and her experience. Aim The aim was to describe women's experiences of nursing care in connection with miscarriage up until pregnancy week 22. Method The chosen method was a literature review. The data collection was done in the databases Public Medline and the Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. After selection and quality review 17 scientific articles were analyzed according to Kristensson’s integrated analysis. Results The results consist of three themes which generally describes aspects of the woman’s experience of the nursing care in connection with miscarriage. These themes were interactions with the nurse, communication and hospital stay. Women’s experiences of nursing care in connection with miscarriage is affected by the lack of person-centered care and information, the nurse's empathy or lack thereof as well as insufficient care environment. Conclusions A miscarriage can be burdensome for the woman. When receiving care, the woman has a strong need to have her loss acknowledged by the nurse. The care during miscarriage is sometimes practiced with an overly clinical approach where the emotional support is neglected. The nursing care around miscarriage could improve by the nurse working more person-centered. Creating national guidelines for the nursing care regarding miscarriage could give the woman better preconditions and lead to increased equality

Bakgrund: Hälften av alla graviditeter slutar i missfall, vilket kan upplevas som en traumatisk händelse i kvinnans liv. Ett professionellt stöd är nödvändigt för att kvinnorna ska kunna hantera sin sorgeprocess, men vårdpersonal upplever sig inte ha kunskap att möta den sorg kvinnorna går igenom. Därför är det viktigt att generera ny kunskap och beskriva kvinnors vårdbehov som uppkommer vid missfall som vårdpersonal kan bemöta Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter av missfall med fokus på vårdbehov. Metod: Litteraturstudien innefattar 9 kvalitativa artiklar och sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, PsychINFO och SveMed+. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med åtta underkategorier. Kategorierna är: Att få utförlig information, Att få emotionellt stöd och bli respektfullt bemött samt Att få ett snabbt och kompetent omhändertagande.  Konklusion: Kvinnorna önskade mer information, bättre bemötande och ett snabbt och kompetent omhändertagande. Studien visade på att vårdpersonalen hade bristande kapacitet att kunna ge emotionellt stöd. Med mer utbildning och tydligare riktlinjer för sjuksköterskor skulle vården kunna omhänderta dessa kvinnor på ett bättre sätt som hjälper dem i sin sorg och bidrar till att undvika ett försämrat psykiskt mående efter genomgånget missfall. / Background: Half of all pregnancies ends in miscarriage and can be experienced as traumatic events in women's lives. Professional support is necessary for women to manage their grieving process, but healthcare professionals experiences lack of knowledge to handle their grief. Therefore, it's important to generate new knowledge and describe women's care needs in the event of a miscarriage, that care staff can meet.  Aim: The purpose of the literature study was to describe women's experiences of miscarriage with a focus on care needs.  Methods: The literature study includes 9 qualitative articles. Searches were made in the databases PubMed, Cinahl, PsycINFO and SveMed+. The articles were quality checked and analyzed using Friberg's five-step model.  Results: The analysis resulted in three categories with eight subcategories. The categories are: To receive detailed information, To receive emotional support and be treated respectfully and To receive prompt and competent care.  Conclusion: The women wanted more information, better treatment and fast competent care. The study showed that the healthcare staff lacked the capacity to provide emotional support. With more training and clearer guidelines, the healthcare would be better equipped to treat these women and help them in their grief and to avoid impaired mental well-being, after miscarriage.

Bakgrund  Av de graviditeter som är kända slutar mellan 10 och 15 procent i missfall. Ett missfall kan bero på olika orsaker och påverkar den drabbade både fysiskt och psykiskt. Händelsen kan vara en stor förlust och sorg som påverkar de drabbade under händelseförloppet men även tiden efter, kanske till och med för livet. Vid missfall söker den drabbade ofta akutsjukvård där ett personcentrat bemötande är av stor vikt. Syfte  Syftet var att beskriva hur personer som söker akut vård i samband med missfall upplever sjuksköterskans bemötande. Metod  Metoden som använts är en icke systematisk litteraturöversikt. En sammanställning av befintlig forskning har gjorts för att undersöka personers upplevelse av sjuksköterskans bemötande på akutmottagning vid missfall. Datainsamlingen skedde genom databaserna PubMed och CINAHL, där 11artiklar valdes ut för en samordnad dataanalys. Resultat  Resultatet beskriver att personer som sökt akutvård vid missfall upplevde brister vid mötet med sjuksköterskan. Personerna upplevde att informationen och kommunikationen var otillräcklig. Detta medförde att många kände sig förvirrade i situationen de befann sig i. De upplevde brister i det emotionella stödet, vilket gjorde att man inte kände sig sedd eller förstådd i sin förlust. I resultatet identifierades tre kategorier för att försöka svara på syftet: Betydelsen av information och kommunikation, betydelsen av emotionellt stöd och vårdmiljöns betydelse för bemötande. Slutsats  Att drabbas av ett missfall kan vara en traumatisk upplevelse. Upplevelsen av bemötandet vid missfall är ett resultat av olika faktorer. Litteraturöversikten visar att drabbade personer önskar ett empatiskt stöd, information, kommunikation och en lugn vårdmiljö för en mer positiv upplevelse i deras sårbara situation. I dagsläget finns brister vad gäller dessa faktorer. Sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete behöver ha ett helhetsperspektiv. Ett missfall kan innebära en förlust och känslor som kan uppstå vid en förlust behöver sjuksköterskan ha kunskap om för att kunna ge ett emotionellt stöd. / Background  Of all known pregnancies, between 10 and 15 percent end in miscarriage. The result is usually feelings of great loss and greif, which affects the victim both physically and mentally both during the course of events and after; sometimes for life. In the event of a miscarriage, the victim often seeks emergency medical care where a person-centered treatment is of great importance. Aim  To describe how people who seek emergency care in connection with a miscarriage experience the nurse´s treatment. Method  A non-systematic literature review, compilation of existing research, has been made to examine people´s experience of the nurse´s treatment in the emergency department in the event of a miscarriage. The data collection took place through the databases PubMed and CINAHL, where 11 articles were selected for a coordinated data analysis. Results  People who sought emergency care due to a miscarriage, experienced shortcomings in emotional support in meeting with the nurse. They felt unseen and / or not understood in their loss. A majority felt the information and communication was insufficient, resulting in confusion. The results identified three categories for trying to answer the purpose: the importance of information and communication, the importance of emotional support and the importance of the care environment for treatment. Conclusions  Miscarriage is a traumatic experience, and the experience of the treatment a result of various factors. The literature review shows that the people affected wants empathic support, information, communication and a calm care environment, in addition to a holistic perspective from the treating nurse. At present, there are shortcomings in these factors. Feelings that stem from loss, needs to be known by the nurse in order to provide a sufficient emotional support.

Up to 15-20 percent of all diagnosed pregnancies in Sweden end in miscarriage but despite the significant number of miscarriages, research shows that it is still a stigmatized experience that is rarely a discussed topic in Western culture. The aim of this study is to deepen the understanding of women’s experiences of miscarriage and how their emotions are met from the people around them such as family and friends but also institutions that provide healthcare. The study uses a qualitative method and is based on eight semi-structured interviews that were analyzed with thematic analysis. Theories that have been used are symbolic interactionism and Thomas J. Scheff’s theory of social bonds and shame. The findings show that the emotions that come from experiencing a miscarriage is a social product created within the interactions of other people. Furthermore, the experience of miscarriage does not have a place in our culture and there are few cultural scripts of how to confront the emotions of women who miscarry. For many women, the message they receive is that her grief is not accepted or entitled.

Bakgrund: Att genomgå ett missfall kan vara psykiskt tungt och återhämtningen kan vara lång. Var fjärde kvinna går igenom ett missfall som innebär att kroppen själv spontant avbryter en graviditet. Varför ett missfall uppstår är okänt men det finns flertalet riskfaktorer som kan orsaka ett missfall. Kvinnor och deras partner kan uppleva en intensiv sorg efter förlusten. De båda ska få vara delaktiga i missfallupplevelsen och bemötas med empati och respekt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter i samband med missfall. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman identifierades; ett personligt misslyckande präglat av sorg och besvikelse, behovet av emotionellt stöd, tungt att återgå till vardagen och önskan om att bli förstådd. Konklusion: Det finns vissa brister gällande information, kommunikation och känslomässigt stöd när kvinnor söker vård för missfall. För att kunna bemöta kvinnorna finns det fortfarande behov av kunskap av en god kommunikation och information från vården och förbättra kvinnors erfarenheter i samband med missfall. Ämnet behöver lyftas mer för att normaliseras och förbättra kvinnors erfarenheter vid missfall. / Background: Having a miscarriage can be psychologically difficult and recovery can be long. Every fourth woman goes through a miscarriage, which means that the body itself spontaneously terminates/interrupts a pregnancy. Why a miscarriage occurs is unknown, but there are several risk factors that can affect a miscarriage. Women and their partners experience intense grief after the loss. The woman and her partner must be allowed to participate in the miscarriage experience and be treated with empathy and respect. Aim: To describe women's experiences in connection with miscarriage. Method: A literature-based study with ten qualitative articles. Findings: Four themes were identified; A personal failure characterized by sadness and disappointment, the need for emotional support, heavy to return to everyday life and the desire to be understood. Conclusions: There are certain flaws regarding information, communication and emotional support when women seeking medical care for miscarriage. In order to respond to women, there is still a need for knowledge of good communication and information from medical care and to improve women's experiences of miscarriage. The subject needs to be talked about more in order to normalize and improve women's experiences of miscarriage.

Bakgrund Missfall drabbar ca 20% av alla kvinnor med bekräftade graviditeter i Sverige. Den vanligaste orsaken till missfall är kromosomavvikelser hos fostret. Riskfaktorer för missfall är bland annat om kvinnan har diabetes mellitus eller en sköldkörtelsjukdom som inte är medicinskt välinställd. Även livsstilsrelaterade riskfaktorer föreligger. Vid missfall kan kvinnan uppleva en känsla av att sakna kontroll och hjälplöshet. Ett missfall kan upplevas traumatiskt och förlusten kan påverka kvinnan under en längre tid. Viktiga omvårdnadsåtgärder som lyfts upp är information om vem kvinnan kan kontakta och allmän information, samt även att vara lyhörd som sjuksköterska. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av omvårdnad vid missfall.​ Metod En litteraturöversikt som inkluderat 7 kvalitativa artiklar samt 3 artiklar med mixad metod. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl complete och PubMed. Resultat Resultatet presenteras i tre huvudteman: Vårdmiljön skapar oro och ovisshet, Vikten av omvårdnadsinformatik och Vikten av psykosocialt stöd. Resultatet visar bland annat på att kvinnor upplevde att väntan på svar kring diagnostiseringen av missfallet skapade ångest och oro, medan snabb hantering och behandling värdesattes. Även en bristande medkänsla från sjuksköterskor i samband med missfall framkom och bristande information kring missfall samt att många kvinnor kände att de lämnades frågandes efter ett missfall. Slutsats Trots vissa positiva upplevelser av omvårdnad vid missfall, såsom tydlig information och emotionellt stöd från sjuksköterskor, var de negativa upplevelserna övervägande. Kvinnor upplevde en otrygg vårdmiljö, bristande bemötande och bristande information. Kvinnor efterfrågade mer information samt tydlig och direkt kommunikation samt uppföljning. Den känslomässiga hanteringen av förlusten upplevdes lättare om sjukvårdspersonal hade ett bemötande med medkänsla då det upplevdes som tröstande. / Background Miscarriage affetcs around 20% of all women with confirmed pregnancies in Sweden. The most common cause of miscarriage is chromosomal abnormalities in the fetus. Various diseases can consitute risk factors, such as diabetes mellitus or thyroid disease that’s not medicaly well-controlled. Lifestyle-related risk factors also exist. During a miscarriage, the women can experience a sense of lacking control and helplessness. A miscarriage can be perceived as traumatic and the loss can impact the woman for an extended period. Essential nursing measures that were highlighted include providing information about who the women can contact and general information. Additionally, being attentive as a nurse is important. Aim The aim was to enlighten women’s experience of nursing care in the context of miscarriage. Method A literature review including 7 qualitative atricles and 3 articles with mixed method. The literature search was conducted in the databases Cinahl complete and PubMed. Results The results are presented in three main themes: The healthcare environment creates anxiety and uncertainty, The importance of nursing informatics and The importance of psychosocial support. The findings indicated, among other things, that women experience anxiety and worry during the wait for diagnostic results of the miscarriage, quick handling and treatment was valued. A lack of compassion from nurses in connection with miscarriage was evident, leaving many women with unanswered questions after a miscarriage.​ Conclusions Despite some positive experiences of care during miscarriage, such as clear information and emotional support from nurses, the negative experiences were dominant. Women perceived an insecure care environment, inadequate treatment och lack of information. Women sought more information as well as clear and direct communication and follow-up. The emotional handling of the loss was perceived easier if the nurses approached it with compassion, as it was found to be comforting.