Bakgrund: Missfall räknas som den vanligaste graviditetskomplikationen. Kvinnors omvårdnadsbehov efter missfall består av både fysiska och psykiska aspekter. Känslor av skuld, förlust, tomhet och sorg uppkom och ofta kvarstod känslorna under en längre tid. Kvinnorna som fått missfall upplevde ofta att deras omvårdnadsbehov inte tillgodosetts adekvat. Sjuksköterskans kompetensområde innefattar tillgodoseende av både fysiska och psykiska omvårdnadsbehov. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter och omvårdnadsbehov vid missfall. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar som granskats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet av denna litteraturöversikt visar att erfarenheten av att genomgå ett missfall påverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och socialt. Resultatet indelades i två huvudteman; Känslomässiga erfarenheter vid missfall och Vårderfarenheter vid missfall, med tre underkategorier; Behov av bekräftande bemötande, Behov av stöd och Behov av information. Diskussion: Diskussionen behandlade bland annat hur en god vård skall kunna uppnås genom exempelvis empatiskt bemötande, förståelse för sorg och skuld samt information. Vidare fördes diskussion kring hur den teoretiska modellen för bekräftande omvårdnad, SAUK, kan användas för att skapa en optimal omvårdnad efter missfall. Målet med att använda SAUK-modellen är att kvinnan ska kunna bearbeta missfallet och låta den händelsen bli en del av hennes liv. / Background: Miscarriage is counted as the most common pregnancy complication. Women's nursing needs after miscarriage consists of both physical and mental aspects. Feelings of guilt, loss, emptiness and grief arose and the feelings often persisted for a long time. The women who miscarried often experienced that their nursing needs were not met adequately. The nurse's competence includes satisfying of both physical and psychological nursing needs. Aim: To describe women's experiences and needs of care after miscarriage. Methods: A literature study based on eleven scientific papers, which have been examined using a content analysis. Results: The result of this study shows that the experience of undergoing an abortion affects women psychologically, physically and socially. The results were divided into two main themes; Emotional experiences of miscarriage and Care experiences of miscarriage, with three sub-categories; Need of confirming nursing, Need of support and Need of information. Discussions: The discussion dealt with matters such as how good care is to be achieved through for example empathetic attitude, understanding of grief and guilt, and information. Further discussion of how the theoretical model for confirming nursing, SAUK, can be used to create optimal nursing after miscarriage. The goal of using the SAUK-model is to enable the woman to process the miscarriage and allow the incident to become part of her life.

Bakgrund: Missfall är en vanlig graviditetskomplikation som kan erfordra tillsyn från vården, ofta genom besök på en akutmottagning. Upptäckt av missfall är vanligast mellan graviditetsvecka 9 till 11 och orsakar ofta känslor av sorg och förlust hos kvinnan. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av omvårdnad på akutmottagningen i samband med missfall eller misstänkt missfall. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudkategorier: Behov av information i samband med missfall, Betydelsen av bemötande och emotionellt stöd samt Miljön på akutmottagningen – en utmaning. Flera kvinnor upplevde bristande information, bemötande och emotionellt stöd. Att vänta på akutmottagningen upplevde många som frustrerande. Brist i avskildhet och tidsbrist hos vårdpersonal framkom. Konklusion: Kvinnor upplevde genomgående bristande omvårdnad även om positiva upplevelser förekom i vissa fall. Sjuksköterskor kan åtgärda bristerna genom att ge adekvat information, bra bemötande och emotionellt stöd. / Background: Miscarriage is a common pregnancy complication which might require healthcare supervision, often by a visit to the emergency department (ED). Discovery of miscarriage is most common between the 9th and 11th week of pregnancy and often causes feelings of grief and loss among women. Aim: The aim was to describe women´s experiences of care at the ED while having a miscarriage or suspected miscarriage. Method: A general literature study with an inductive approach was implemented. Ten scientific articles with a qualitative approach were analyzed through content analysis. Results: The content analysis presents three maincategories: The need of information while experiencing a miscarriage, The importance of the encounter of healthcare professionals and emotional support and The environment at the emergency department – a challenge. Several women experienced a shortage of information, lacks in the encounter of healthcare professionals and an absence of emotional support. Many experienced the waitingtime at the ED as frustrating. Lack of privacy and time among healthcare staff was described as a problem. Conclusion: Over all women experienced lack of care even though positive experiences occurred in some cases. Nurses might remedy these shortages by giving accurate information, a proper encounter and emotional support.

Background: Almost 20 percent of known pregnancies end in miscarriage. The main reason to why miscarriage occur is chromosome defects. It is of great importance that healthcare professionals provide support and adequate information to women who is experiencing miscarriage. Person-centered care should be implemented which can indicate respect for integrity, autonomy and promotion of women's participation. Aim: The aim of the literature review was to describe women´s experiences of undergoing miscarriage. Method: This study applies a thematic analysis. Eleven articles were included in the analysis. Results: Three main themes with eight subthemes were identified. Lacking information with subthemes expectations, diagnosis and treatment and follow-up care. Psychological effects with subthemes worry, grief and shame and guilt. Emotional processing with subthemes support from partner or related parties and professional support. Conclusion: Lack of information, mental strain and lack of emotional support were factors that influenced woman’s experience and permeated most of the literature study’s results. To provide person-centered and patient-safe care for women who is experiencing miscarriage, further in-depth studies of the subject is essential. / Bakgrund: Ca 20 procent av alla graviditeter slutar i missfall där främsta orsaken är kromosomfel. Det är av stor vikt att vården ger stöd och adekvat information till kvinnor som genomlever missfall. Personcentrerad vård bör tillämpas, vilket kan innebära respekt för integritet, autonomi samt att främja kvinnans delaktighet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av att genomgå missfall. Metod: Litteraturstudien tillämpar en tematisk dataanalys. Elva stycken artiklar inkluderades i dataanalysen. Resultat: Tre huvudsakliga teman och åtta subteman identifierades; Bristfällig information med subteman förväntningar, diagnos och behandling samt uppföljning. Psykisk påfrestning med subteman oro, sorg samt skam och skuld. Emotionellt stöd med subteman stöd från partner eller närstående samt professionellt stöd. Slutsats: Bristfällig information, psykisk påfrestning och brist på emotionellt stöd var faktorer som influerade kvinnors erfarenheter och genomsyrar majoriteten av litteraturstudiens resultat. För att bedriva personcentrerad och patientsäker vård för kvinnor som genomlever missfall är vidare fördjupning i ämnet grundläggande.

Bakgrund: Missfall kan vara mycket traumatiskt och känslosamt. Missfallsrisken i Europa och Nordamerika ligger på cirka 15,3%. Det är vanligt att kvinnor som får komplikationer tidigt i graviditeten väljer att uppsöka akutsjukvård. För att dessa patienter ska få ett bra emotionellt stöd är det viktigt att sjuksköterskan på rätt sätt kan bemöta de känslor kvinnorna går igenom. Rådande kvalitativ forskning visar att en del kvinnor i samband med missfall upplever brister i det emotionella stödet de får på akutmottagningen.  Syfte: Att beskriva hur kvinnor som genomgått ett missfall upplever emotionellt stöd på en akutmottagning. Metod: Integrativ litteraturöversikt enligt Fribergs (2017) tolkning av Whittemore & Knafl (2005). Nio artiklar med kvalitativ metod om det emotionella stödet vid akutmottagningar har analyserats. Resultat: Studien visar att två huvudområden är viktiga för att kvinnor som kommer till en akutmottagning ska känna att de får ett bra emotionellt stöd: Betydelsen av att bli sedd och Att få tydlig information under besöket och innan hemgång. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal på akutmottagning bemöter kvinnor som söker vid missfall, på ett sätt så att de känner sig sedda. Det är av stor vikt att vårdpersonalen erbjuder information som kan vara viktig för kvinnor som genomgått ett missfall. Det är också viktigt att ge tydlig information om vart kvinnor kan vända sig för att få vidare hjälp vid behov.

Bakgrund  Missfall är en vanlig händelse och kan påverka en kvinnas liv markant. Den vanligaste definitionen av missfall är en graviditet som spontant avbryts av kroppen själv innan graviditetsvecka 22. Vid missfall kommer kvinnor i kontakt med vården och omvårdnadsansvarig vårdpersonal är sjuksköterskan.  Syfte  Syftet var att belysa kvinnors syn på omvårdnad i samband med missfall.  Metod  Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Datainsamling genomfördes i databaserna Public Medline, Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature och Psychological Information Database. Urval och kvalitetsgranskning genomfördes vartefter 15 vetenskapliga artiklar analyserades enligt Kristenssons integrerade analys.  Resultat  Resultatet består av två kategorier vilka beskrivit kvinnans syn på omvårdnad vid missfall. Dessa övergripande kategorier blev ‘stöd ’och ‘kommunikation’. Avsaknaden av emotionellt stöd, uppföljning och negativt språkbruk påverkade kvinnornas syn på omvårdnaden i samband med missfall negativt.  Slutsats  Att genomgå ett missfall kan vara en emotionellt svårhanterad händelse för en kvinna, och kan leda till depression, ångest eller posttraumatisk stress. Kvinnors syn på och upplevelse av omvårdnaden de fick i samband med deras missfall hade en betydande roll för deras emotionella återhämtning efter förlusten. Resultatet visade på att majoriteten av kvinnorna som deltog i de olika studierna upplevde omvårdnaden som bristande, då den hade kunnat fokusera mer på personcentrerad omvårdnad. Kvinnors syn på god omvårdnad är att få emotionellt stöd genom att bli bekräftade, lyssnade till, informerade, tillfrågade om vad de behöver samt att vårdpersonal inte ska använda emotionellt laddade ord eller svår medicinsk terminologi. Kvinnor vill även få uppföljning samt att deras partners ska bli mer inkluderade. / Background  Miscarriage is a common occurrence and is most commonly defined as a pregnancy that spontaneously is terminated by the body itself within 22 weeks. A miscarriage can significantly affect a woman's life. In the event of a miscarriage, women come into contact with health care and the main responsible care provider is the nurse.  Aim  The aim was to illustrate women’s view on nursing care in conjunction with miscarriage.  Method  The chosen method was a literature review. Data collection was performed through the databases Public Medline, Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature and Psychological Information Database. Selection and quality review were implemented. Fifteen scientific articles were analyzed according to Kristensson's integrated analysis.  Results  The result consists of two categories which describe woman's view of nursing care in the event of a miscarriage. These overarching categories became 'support' and 'communication'. The lack of emotional support, follow-up and care with choice of words negatively affected the women's view of nursing care in connection with miscarriage.  Conclusions  Going through a miscarriage can be an emotionally difficult event for a woman, that can lead to depression, anxiety or post-traumatic stress. Women's views on and experience of the care they receive by health care personnel in connection with their miscarriage has a significant role in their emotional recovery after the loss. The majority of the women who participated in the studies experienced health care as inadequate. Women's view of good care was to receive emotional support by being confirmed, listened to, informed, asked about their needs and that caregivers should not use emotionally charged words or difficult medical terminology. Women also wanted follow-up and that their partners should be more included.

Bakgrund: Missfall innebär spontant avbrytande av graviditet fram till graviditetsvecka 22+0. Missfall utgör den vanligaste orsaken till att en graviditet avslutas och ingen behandling finns för att bota ett pågående missfall. Vid missfall sökte kvinnor oftast vård på akutmottagningar eller gynekologiska avdelningar. Kvinnor upplevde att bemötandet var otillfredsställande av sjuksköterskor och var i behov av ytterligare stöd. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att omhänderta kvinnor med missfall på akutmottagningar och gynekologiska avdelningar. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design som omfattade 10 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Dataanalysen baserades på Elo och Kyngäs (2008) kvalitativa innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Huvudkategorin visade på att Sjuksköterskor strävar efter omvårdnad baserad på compassionate care. Tre kategorier identifierades: Arbetsförhållanden, Kompetens och Omvårdnad samt nio underkategorier. Slutsats: Krävande arbetsförhållande och kompetensbrist begränsade omvårdnaden till kvinnor som drabbats av missfall. Avsaknad av riktlinjer, resurser och tidigare adekvat utbildning försvårar tillämpningen av god omvårdnad. Sjuksköterskor upplevde omhändertagandet av kvinnor med missfall som känslomässigt påfrestande. Författarna identifierade ett behov av vidare forskning inom ämnet då sjuksköterskor efterfrågar ökad kunskap, riktlinjer och resurser för att omhänderta kvinnor med missfall. / Background: Miscarriage is defined as spontaneous loss of pregnancy up to gestational week 22+0. The most common cause of pregnancy loss is miscarriage and there is no cure for an ongoing miscarriage. Women most often sought care at an emergency care unit or gynaecological department when experiencing miscarriage. Women described the care provided by nurses as deficient and needed additional support. Aim: Investigate nurses’ experience of caring for women undergoing miscarriage at emergency units and gynaecological departments. Method: Qualitative literary review based on data gathered through databases CINAHL and PubMed. And inductive qualitative data analysis according to Elo and Kyngäs (2008) was conducted. Results: The main category identified that Nurses aim to implement compassionate care. Three categories were identified: Working conditions, Competence and Nursing care with a total of nine sub-categories. Conclusion: Subpar working conditions and lack of competence deteriorated the care provided to women experiencing miscarriage. Lack of guidelines, resources and previous adequate education prevented good nursing care. Nurses found caring for women undergoing miscarriage emotionally distressing. Further research is recommended in the area by the authors, since nurses demanded increased knowledge, guidelines and resources to care for women undergoing miscarriage.

Bakgrund: En graviditet ses hos många kvinnor som något positivt och för med sig mycket glädje, men en graviditet innebär också en risk för missfall. Omkring 20–30 procent av alla gravida kvinnor kan komma att drabbas. Ett missfall kan göra kvinnor extra sårbara och utsatta. Det är betydelsefullt att undersöka kvinnors upplevelser vid missfall för att få ökad förståelse och kunskap om hur missfall kan upplevas.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser vid missfall.  Metod: En litteraturöversikt har använts som metod för arbetet. Tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metod har analyserats utifrån Fribergs analysmodell. Litteraturöversikten utgick från kvinnor som haft missfall innan graviditetsvecka 22. Resultat: Resultatet innehåller tre huvudteman: Kvinnors emotionella smärta, Stöd från familj och vänner, Omvårdnad vid missfall samt två underteman: Missfall - ett stigma, och Känslig omvårdnad. Slutsats: Slutsatsen i denna litteraturöversikt var att kvinnor upplever en emotionell smärta med känslor av sorg, tomhet och hjälplöshet, och ett stöd från familj, vänner och andra kvinnor som genomgått missfall är viktigt för att de ska kunna bearbeta sitt missfall. Kvinnor beskrev att omvårdnaden var avgörande i hur de upplevde sitt missfall, och en känslig omvårdnad där vårdpersonalen visar empati och förståelse för kvinnan är väsentligt för hennes välmående vid ett missfall. / Background: A pregnancy is seen by many women as something positive and brings a lot of joy, but a pregnancy also entails a risk of miscarriage. Around 20-30 percent of all pregnant women may be affected. A miscarriage can make women extra vulnerable and exposed. It is important to investigate women's experiences of miscarriage in order to gain increased understanding and knowledge of how miscarriage can be experienced.  Aim: The aim was to describe women’s experiences of miscarriage. Method: A literature review has been used as a method for this work. Ten original scientific articles using a qualitative method have been analyzed based on Friberg’s model of analysis. The literature study was based on women who had miscarried before 22 weeks of pregnancy.  Results: The result contains three main themes: Women's emotional pain, Support from family and friends, Nursing care in case of miscarriage, and two sub-themes: Miscarriage - a stigma, and Sensitive care.  Summary: The conclusion of this literature review was that women experience an emotional pain with feelings of sadness, emptiness and helplessness, and support from family, friends and other women who have experienced a miscarriage is important for them to be able to process their miscarriage. Women described that the care was decisive in how they experienced their miscarriage, and sensitive care where the care staff shows empathy and understanding for the woman is essential for her well-being in the event of a miscarriage.

Judendom och kristendom härstammar från samma rot, men trots detta ser diskussionerna kring abort olika ut bland religionerna. Den här uppsatsen syftar till att beskriva trosföreställningar kring livets begynnelse, besjälning och fostrets status som avgörande faktorer för hur synen på abort inom judendom och kristendom har sett ut sedan antiken fram till i dag. För att få svar på frågan analyseras officiella kyrkoläror inom katolicism samt judiska hållningar uttryckt i judendomens skriftliga auktoriteter (Torah, Tanakh, Mishnah och Talmud) samt av framstående post-talmudiska rabbiner. Dessa trosföreställningar analyseras även utifrån den antika hellenistiska kulturen och filosofin för att förstå hur dessa har påverkat judiska och kristna trosföreställningar. Därefter analyseras hur de beskrivna trosföreställningar också har påverkat synen på abort bland protestanter liksom bland ortodoxa och reformerta judar. Metoden som används är en allmän litteraturstudie som syftar till att beskriva kunskapsläget inom det valda ämnet. Resultatet visar att synen på abort och trosföreställningarna kring livets begynnelse, besjälning och fostrets status har varit relativt konstant inom judendom där abort generellt har fördömts, om inte abort har varit en nödvändighet för att rädda kvinnans liv. Detta har baserats på att fostret inte har ansetts ha samma rättigheter och status som den gravida kvinnan. Reformjudendomen har dock blivit alltmer liberal i frågan och menar att det är den gravida kvinnan som själv måste avgöra om en abort är etisk försvarbar eller ej. Den katolska kyrkan har i alla tider fördömt abort, men har inte varit konsekvent ifrån vilken tidpunkt en abort betraktas som mord. I dag betraktas ett foster som en person redan vid befruktningen, medan man tidigare har satt olika tidsgränser. De protestantiska kyrkorna bevarade till en början de katolska lärorna kring abort, men dessa kom sedan att slopas av de moderna protestanterna i och med moderniteten. De konservativa protestantiska kyrkorna fördömer dock generellt abort likt katolikerna. I dag betraktas abort bland moderna protestanter som någonting som den gravida kvinnan själv måste fatta ett beslut om. Det är tydligt att både judar och kristna har satt fostrets rättigheter och status i centrum som avgörande faktorer för synen kring abort, medan man i antiken generellt inte betraktade abort som någonting problematiskt ur fostrets perspektiv, status och rättigheter.