Bakgrund: Ungefär 20 procent av alla graviditeter slutar i ett missfall. Vid missfall innangraviditetsvecka 22+0 hänvisas kvinnorna till akutmottagningen. Under besöket påakutmottagningen ses inte alltid missfall som något akut tillstånd, vilket påverkar detvårdande mötet mellan kvinnor och sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av det vårdande mötet med kvinnor påakutmottagningen i samband med missfall. Metod: Studien var en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad avmetasyntes med en induktiv ansats. Fem artiklar analyserades utefter Fribergs analysmodelloch sammanställdes sedan till ett resultat. Resultat: Sjuksköterskor hade många olika upplevelser av det vårdande mötet med kvinnor. Resultatet sammanfattades i fem huvudkategorier som beskrev sjuksköterskornas upplevelseav Brister i den fysiska miljön, Behov av kunskap, Betydelsen av arbetslivserfarenhet, Viktenav att ge stöd samt Emotionell påverkan i samband med det vårdande mötet. Sjuksköterskorna upplevde att den fysiska miljön på akutmottagningen inte var optimal föratt vårda kvinnor med missfall. Det fanns ett tydligt behov av kunskap hos sjuksköterskornaför att kunna skapa ett vårdande möte. Sjuksköterskorna sökte ofta ett stöd av mer erfarnakollegor för att kunna hantera situationen. Sjuksköterskorna upplevde att kvinnornasefterfrågade stöd inte alltid kunde tillgodoses samt att sjuksköterskorna blev emotionelltpåverkade av att möta dessa kvinnor. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att den bristande fysiska miljön och det behov avkunskap som fanns på akutmottagningen kring missfall hade en stor påverkan på det vårdande mötet. För att kunna ge kvinnor en bättre omvårdnad krävs att sjuksköterskorna fårmer kunskap kring missfall, samt att de får möjlighet till ett personligt stöd i den psykiskapåfrestning som uppstår i samband med det vårdande mötet.

Bakgrund: I Sverige definieras begreppet upprepade missfall som att en kvinna har fått tre eller flera missfall i följd och det uppskattas drabba ca en procent av världens alla par i fertil ålder. Då detta är en liten grupp kvinnor kan det vara svårt för den drabbade kvinnan att veta var hon kan vända sig med sina funderingar och vad hon har rätt till för vidare hjälp. Vid flera upprepade missfall växer behovet av att få svar på vad som sker och varför samtidigt som behovet av stöd och förståelse från sina närstående blir större. Tillgången till utredning och behandling ser olika ut men med hjälp från barnmorskans och vårdens sida kan lämplig planering utifrån kvinnan situation utvecklas. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka kvinnans upplevelse av upprepade missfall och belysa hennes behov under och tiden efter missfallet. Metod: Metoden för denna uppsats var en kvalitativ metasyntes med metaetnografisk analysmetod. Totalt kvalitetsgranskades 29 artiklar varav 16 gick igenom kvalitetsgranskningen och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Sju kategorier med nyckelbegrepp bildades. Kategorierna som identifierades var missfallsprocessen, utrymme för sorg, undvikande beteende, partnerrollen, socialt stöd, förväntningar på vården och att bli gravid igen. Slutsats: Då alla kvinnor är olika varierar upplevelsen och behoven vid en missfallsprocess. Genom att ha kunskap om vad kvinnan går igenom både fysiskt- och psykiskt vid upprepade missfall bidrar det till en ökad förståelse för vad kvinnan behöver, både från sin omgivning men även från vårdens sida. Klinisk tillämpbarhet: Studien skulle kunna bidra till att utforska möjligheten att ändra på kriterierna för utredning vid upprepade missfall. Studien skulle även kunna leda till en förbättring av kunskapsläget både för individen, samhället och vården gällande hur bemötandet av denna grupp av kvinnor ser ut. Barnmorskor kan som yrkesgrupp stödja och hjälpa denna grupp kvinnor genom uppföljning i samband med att de kommer i kontakt med barnmorskemottagningen för att meddela att graviditeten har slutat i ännu ett missfall. Vidare kan etableringen av stödgrupper inom vården vara ett bra stöd för kvinnor som är med om upprepade missfall och dessa grupper skulle potentiellt ledas och samordnas av en barnmorska som innehar kompetens inom området upprepade missfall. / Background: In Sweden, the concept of recurrent miscarriage is defined as a woman having three or more miscarriages in succession and it is estimated to affect about one percent of all couples of childbearing age worldwide. Since this is a small group of women, it can be difficult for the effected woman to know where she can turn with her thoughts and what she is entitled to regarding further help. After enduring multiple recurrent miscarriages, the need to get some answers and at the same time the need to receive support and understanding from their close surroundings increases. The access to further investigation and treatment is different depending on where you are but with some help from a midwife and other healthcare providers, an appropriate plan based on the woman's situation can be developed. Purpose: The aim of this essay was to investigate the experiences of women who have endured recurrent miscarriages and their further needs that occurred during and the time after the miscarriage. Methods: The method used in this essay was a qualitative metasynthesis with metaethnographic analysis method. In total, 29 articles were collected of which 16 of them went through the quality review and were compiled to a result. Results: seven categories containing of key concepts were formed. The categories identified were the process of miscarrying, room for griefing, avoiding behavior, the partners role, social support, expectations of the healthcare and becoming pregnant again. Conclusion: Due to the fact that all women are different, the experiences and needs during a miscarrying process varies. By having the knowledge of what the woman goes through both physically and mentally during recurrent miscarriages, it contributes to a greater understanding of what the woman needs, both from her surroundings but also from the healthcare. Clinical applicability: This essay could help to explore the possibilities of modifying the criteria for an investigation of recurrent miscarriages. The essay could also lead to improvement of the knowledge situation for the individual, the society and the care providers regarding how this group of women wants to be treated. Midwives as a profession could help to support this group of women by initiating contact with the women when or after she has contacted the midwife clinic to announce another pregnancy loss. Furthermore, the establishment of support groups for women with recurrent miscarriages could be helpful and supportive for these women. The support groups could potentially be coordinated by a midwife with specific knowledge about recurrent miscarriage.

Tidiga missfall är vanligt förekommande och det kan ha stor psykisk påverkan på kvinnan. Hon kan känna sig deprimerad och uppleva sorg en längre tid efter missfallet. Studier har visat att kvinnor behöver stöd och samtal för att lättare kunna hantera sorgen. Barnmorskan arbetar utefter en personcentrerad vård där kvinnans fysiska och psykiska behov står i centrum. Barnmorskans roll är att finnas där för kvinnan och hjälpa henne i sorgeprocessen. Kvinnor kan ha olika tankar om vad som är bäst för henne vid missfallet och behovet av stöd kan se olika ut. Vården vid missfall bedrivs på olika sätt i olika delar av Sverige. Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelse av stöd från vårdpersonal i samband med tidigt missfall. Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Sju kvinnor från olika delar av Sverige har intervjuats. Studien resulterade i fem kategorier: Övergivenhet, Bekräftelse, Ovisshet, Trygghet och Maktlöshet med temat; En variation av känslor som påverkar helhetsupplevelsen. Det finns en tydligare plan i vården för de kvinnor som haft upprepade missfall än de som haft enstaka missfall. Det var en skillnad mellan dessa grupper när det gäller vilket stöd de fått. Trots att vårdpersonalen är medveten om missfallets påverkan på kvinnan så upplever kvinnorna att de inte fått det individanpassade stöd som de önskat. Barnmorskan bör i större utsträckning ha ansvaret för kvinnor som genomgår missfall då detta ligger inom deras profession, sexuell och reproduktiv hälsa. Alla kvinnor bör få en mer jämlik vård när vården är personcentrerad redan vid första missfallet. / Early miscarriages are common, and it can have a major psychological impact on a woman. She may feel depressed and experience grief for a long time after. Studies have shown that women need support and interlocution to more easily handle the grief. The midwife work according to a person-centered care where the woman's physical and psychological needs are central. The midwife role is to be there for the woman and help her in the grieving process. Women may have different ideas about what is best for her at her miscarriage and the need for support can take different forms. Care for miscarriage is conducted in different ways in different parts of Sweden. The purpose of the study is to highlight women's experiences of support from health professionals in connection with early miscarriage. The method used is qualitative content analysis using an inductive approach. Seven women from different parts of Sweden were interviewed. The study resulted in five categories: Abandonment, Confirmation, Uncertainty, Confidence and Powerlessness with the theme; A variety of feelings that affect the overall experience. There is a clearer plan of care for women with recurrent miscarriages than for those with a single miscarriage. There was a difference between these groups in terms of the support they received. Although the care staff is aware of the miscarriage impact on the woman, the experiences of the women were that they did not receive the individualized support they required. The midwife should to a greater extent be responsible for women undergoing miscarriage when this is within  their profession, sexual and reproductive health. All women should get a more equitable care if the care is person-centered at the first miscarriage.

Background: Miscarriage is a common phenomenon in our society. It is reported that approximately 17 % of all pregnant women in Sweden go through a miscarriage every year. For many women miscarriage is a tumultuous life event that often has a deep emotional impact. Miscarriage is a subject that often is prohibited to talk about in our western society. Consequently this means that nurses have an important role in the emotional support for these women. This can be a challenge in Sweden since the hospital stay for women who go through a miscarriage is very short and often limited to a day.Aim: This study aims to highlight women's reported experiences of miscarriage and their requested support.Methods: This study is based on twelve original scientific articles, of which ten had a qualitative approach, one had a quantitative approach and one had a mixed approach.Results: The study showed that the experience of miscarriage is individual. How women experience their miscarriage is largely linked to a woman's thoughts about her pregnancy. A miscarriage can evoke complex reactions if the woman starts to fantasize about her child and starts to identify herself as a mother. Many of the women complained about the lack of care that was given to them from the health care, which had a significant role in how they experienced the miscarriage. They requested more acknowledgements and more humanistic treatment and care, as well as follow-ups. The study also showed that women feel that relatives are a support factor to them during the miscarriage.Discussions: The results showed that there are flaws in the care of women who has experienced miscarriage, particularly that the women’s emotional needs are not met. Nurses who work in a gynecological unit require enhanced skills and preparedness in the health care of women undergoing miscarriage. / Bakgrund: Missfall är ett vanligt förekommande fenomen i vårt samhälle. I Sverige rapporteras varje år att cirka 17 % av alla gravida kvinnor genomgår missfall. För många kvinnor är missfall en omtumlande händelse i livet som ofta har en djup emotionell påverkan. Missfall är till stor del ett ämne som är tabubelagt att samtala om i vårt västerländska samhälle. Därför har sjuksköterskor en viktig roll i det emotionella stödet till dessa kvinnor, vilket innebär en utmaning i Sverige eftersom vårdtiden för kvinnor som genomgått ett missfall är mycket kort, ofta begränsad till ett dygn.Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa kvinnors rapporterade upplevelser av missfall samt vilka stödinsatser de efterfrågar.Metod: Litteraturstudien är baserad på tolv vetenskapliga originalartiklar varav tio stycken hade kvalitativ ansats, en hade kvantitativ och en hade mixad ansats.Resultat: I studien framkom det att upplevelsen av missfall är individuell. Hur kvinnor upplever sitt missfall är till stor del sammankopplat med kvinnans tankar runt sin graviditet. Om kvinnan har börjat fantisera om sitt barn och börjat identifiera sig med en ny identitet som mor, kan ett missfall framkalla komplexa känslomässiga reaktioner. Många av kvinnorna påtalade brister i bemötandet från sjukvården, vilket hade en betydande roll för hur de upplevde missfallet. De efterfrågade mer bekräftelse och ett mer humanistiskt bemötande och vårdande, samt uppföljningar. Studien visade även att kvinnor upplever att de närstående är viktiga stödfaktorer för dem under missfallet.Diskussion: Resultatet visade att det föreligger brister inom vård av kvinnor som genomgått missfall, framförallt genom att kvinnornas emotionella behov inte blir tillgodosedda. Sjuksköterskor som arbetar inom gynekologiska enheten behöver en ökad kompetens och beredskap i vårdandet av kvinnor som genomgår missfall.

Bakgrund: Av alla graviditeter slutar 10-20% med ett missfall, vilket betyder att det är vanligt förekommande och drabbar många kvinnor. Ett missfall kan innebära en väldigt traumatisk upplevelse för den drabbade och är både psykiskt och fysiskt påfrestande.   Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av missfall.   Metod: Litteraturstudie där resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar baserade på en kvalitativ ansats.   Resultat: Vid ett missfall upplevde kvinnorna i studierna ofta att vårdpersonal gav för lite information och hade bristande förståelse. Mer psykosocialt stöd var en återkommande önskan, då de sällan blev erbjudna det. Missfallet innebar mer än att förlora ett framtida barn. Det var en komplex situation, där kvinnan drabbades av både fysisk och psykisk smärta. Känslor såsom att förlora kontrollen, att skuldbelägga sig själv, oro och rädsla inför framtiden var ofta förekommande. Sorgen över vad de kunde haft var något som kunde vara i flera år efter missfallet. Att få bearbeta sorgen visade sig vara en väldigt viktig del för de flesta kvinnorna.   Slutsats: Sorg är något som de flesta kvinnor upplever efter ett missfall och många av dem efterfrågar mer stöd och hjälp i hanteringen av sorgearbetet. Att drabbas av psykisk ohälsa, såsom depression och ångest är vanligt förekommande efter ett missfall. Genom att erbjuda alla drabbade kvinnor psykosocialt stöd i anslutning till missfallet kan psykisk ohälsa och onödigt lidande förebyggas. Det finns ett behov av ett bättre bemötande samt mer information från vårdpersonal. Eftersom brist på information kan leda till att kvinnan skuldbelägger sig själv bör detta prioriteras. Sjukvårdspersonal behöver mer kunskap gällande upplevelser av missfall för att kunna ge en tillfredsställande omvårdnad där kvinnan känner sig trygg och väl bemött. Det bör dock tas hänsyn till att allas upplevelser av ett missfall är individuellt och vården bör därför anpassas därefter. / Background: Of all pregnancies, 10-20% end with miscarriage, which means that it is a common matter and affects many. It can be a very traumatic experience and the effects it has on women can be both mental and physical.   Purpose: The purpose of this literary study is to describe women's experiences of miscarriage.   Method: The method of the research is a literary study, which is based on 10 original articles, with a qualitative approach.   Results: When a miscarriage occurred, women often felt that the care staff offered limited information and had a lack of understanding. More psychosocial support was a recurring desire as the women seldom felt that they were provided with it. The miscarriage meant more to them than losing a future child. It was a complex situation where the woman was in both physical and mental pain. Emotions such as lack of control, self-blame, anxiety, fearing for the future and sorrow were frequent. Grieving over what they could have had was something that could be experienced over several years after the miscarriage. Processing the grief was a very important part for most women.    Conclusion: Grief is something that most women experience after a miscarriage and many of them are asking for more support and help in dealing with grief. To suffer from mental illness, such as depression and anxiety are common after a miscarriage. By offering all affected women psychosocial support after the miscarriage, mental illness and unnecessary suffering can be prevented. There is a need for a better refutation as well as more information from health professionals. Because of the lack of information woman sometimes blames themselves, therefore this should be a priority. Healthcare professionals need more knowledge regarding experiences of miscarriage in order to provide adequate care where the woman can feel safe and be treated well. However, it should be taken into account that everyone's experience of a miscarriage are individually and care should therefore be adjusted accordingly.

Bakgrund: Ett missfall kan innebära ett lidande för de kvinnor som drabbats. Många upplever känslor som sorg, skuld och ångest. Tidigare forskning tyder på att de fysiska och medicinska behoven efter ett missfall är prioriterade i den vård som bedrivs idag. Sjuksköterskan behöver uppmärksamma kvinnans emotionella behov och erbjuda stöd, samtal och information för att även lindra det emotionella och psykiska lidandet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och barnmorskors erfarenheter av att vårda kvinnor som drabbats av tidigt missfall. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes där fem informanter intervjuades enligt den semistrukturerade intervjuformen. Materialet transkriberades och analyserades sedan utefter Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier – Erfarenheter av att lindra lidande och Erfarenheter av vårdandets förutsättningar. Erfarenheterna var att kvinnans lidande kan lindras genom stöd, bemötande, kommunikation och smärtlindring. Förutsättningar som vårdmiljö, personal- och bemanningsbrist, kompetens, personliga förutsättningar samt stöd till vårdaren erfors inverka på vårdandet. Slutsats: För att erbjuda en god vård till kvinnor som drabbats av tidigt missfall krävs förutsättningar i form av tillräckligt med personal, bemanning, tid och kompetens. Stöd i form av närvaro och tillgänglighet, ett individanpassat bemötande och en följsam kommunikation kan lindra såväl kvinnans psykiska som fysiska lidande.

Bakgrund: Infertilitet är en bristande förmåga eller svårighet att uppnå önskad graviditet. Tiotill femton procent kvinnor är infertila, de utvecklar ofta psykisk ohälsa på grund av denemotionella processen och den press de får från samhället. Många kvinnor väljer idag attsenarelägga sin graviditet för att istället klättra i karriären. Detta försvårar möjligheten tillgraviditet, då äggen börjar åldras redan i 30-års ålder. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av infertilitet och ofrivillig barnlöshet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie. Tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar ligger till grundför denna litteraturstudie. Artiklarna har analyserats via en innehållsanalys enligt Graneheimoch Lundman (2017). Resultat: Kvinnorna upplevde en mängd olika känslor. Många av dessa känslor ledde till storsorg, ångest, ensamhet, depression och skuldkänslor, för att vara den som var ansvarig överdet barnlösa livet. Att se en framtid utan barn var svårt att acceptera och många frågor förblevobesvarade. Stödet kvinnorna behövde både från vänner, familj och sjukvård fanns inte där.Kvinnorna valde att istället isolera sig, då de inte hade någon att prata med. Slutsats: Kvinnorna som var infertila drabbades av livskriser och känslan av att tappakontrollen över sin egen kropp. Det framkom att sjuksköterskor har ett behov av mer kunskapoch förståelse för infertila kvinnor. De behöver bättre förståelse för att bättre kunna informera,bemöta och stödja dessa kvinnor på bästa sätt.

Ett missfall är en stor och omtumlande händelse i en kvinnas liv. Under denna tid har vårdgivaren stor betydelse i hur kvinnan klara sin situation och för att kunna gå vidare. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd vid missfall. Detta kan hjälpa sjuksköterskor att förstå kvinnan bättre i hennes situation vid missfall.  Metoden var en litteraturöversikt enligt Friberg (2006). Materialet som använts för att få fram översikten är nio stycken vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom två huvudområden: känslomässigt stöd och praktiskt stöd med fem olika underområden: socialt stöd, professionellt stöd, bemötande och attityd, uppföljning och information. För kvinnor spelade bemötandet en stor roll i hur de upplevde sin situation. En negativ aspekt var att personalen i vissa fall inte behandlade kvinnorna individuellt. Det stöd och den vård som ges vid ett missfall ska göras så bra som möjligt med tanken att varje fall är individuellt och unikt. Detta genom att lyssna till vad kvinnan behöver och forma vården efter henne. / A miscarriage is a big and chaotic event in a woman's life. During this time caregiver has an important role in how women cope with their situation and how they move forward. The purpose of this literature review was to highlight women’s experiences of support at miscarriage. This can help nurses to better understand the woman in her situation in a miscarriage. The method was a literature review according to Friberg (2006). Nine scientific articles formed the base of the review. The results revealed two main areas: emotional support and practical assistance with five different sub-areas: social assistance, professional support, treatment and attitude, follow up and information. It appeared both positive and negative experiences of the provided care. The support and care provided by nurses at an miscarriage should be as good as possible with the idea that each case is individual and unique. This by listening to what the women need and shaping health care for her.

Bakgrund: Missfall är en vanlig komplikation till graviditet. Upplevelsen är individuell och kan innebära ett behov av stöd. Det finns olika typer av stöd, emotionellt och kognitivt stöd. I Sverige är det vanligt att kvinnor som fått missfall blir inlagda på en gynekologisk avdelning vilket gör att sjuksköterskan möter dessa kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors behov av stöd från sjuksköterskan vid missfall. Metod: En litteraturstudie innehållande tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga originalartiklar gjordes. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo, därefter kvalitetsgranskades och analyserades de. Resultat: Ur analysen framkom det att kvinnor som vårdats för missfall hade behov av både emotionellt och kognitivt stöd. Några kvinnor fick behovet av stöd tillgodosett, andra var missnöjda med stödet. Slutsats: Sjuksköterskan bör se till att kvinnan känner sig sedd och förstådd i sin situation och vara medveten om att kvinnor upplever missfallet på olika sätt Därför kan stödet som kvinnorna behöver och efterfrågar vara olika. Sjuksköterskan bör bemöta med empati, detta för att kvinnan ska känna sig optimalt stöttad och återhämta sig bättre. / Background: Miscarriage is a common complication of pregnancy. The experience is individual and may imply a need for support. There are different types of support, emotional and cognitive support. In Sweden it is common that women who have had a miscarriage are admitted to a gynaecological ward which means that the nurse meets these women. Aim: The aim was to describe women's need of support from the nurse at miscarriage. Method: A literature review was made and was based on ten qualitative and quantitative original scientific articles. Articles were searched in the databases Cinahl, PubMed and PsychInfo. The articles were reviewed for quality and analyzed. Results: From the analysis it was found that women who received treatment for miscarriage had need of both emotional and cognitive support. Some women were satisfied with the support that was given to them others were dissatisfied with the support. Conclusion: Nurses should ensure that women feel seen and understood in their situation, and be aware that women experience miscarriage differently. Therefore, the support that women need and demand may vary. The nurse should respond with empathy, in order that the woman will feel optimally supported and recover better.

Trots att så många kvinnor drabbas av missfall är det ett ämne som det inte talas om i Västerländsk kultur. Kvinnor som genomgår missfall upplever därför ofta brister i socialt stöd i samband med missfallet. Av denna anledning spelar bemötandet från vårdpersonal en betydande roll då det kanske är den enda möjligheten kvinnan har att tala med någon om sitt missfall, men också för att få svar på viktiga frågor.      Den här uppsatsen syftar till att öka kunskapen om kvinnors upplevelser av missfall och bemötande från vårdpersonal. En induktiv forskningsansats med en kvalitativ metod har använts i denna studie. Sex halvstrukturerade intervjuer har genomförts med kvinnor från olika geografiska områden i Sverige.      Resultatet visar att kvinnorna delar upplevelsen av att ha förlorat ett önskat barn. De beskriver även sina upplevelser av de känslomässiga reaktioner som följer efter ett missfall och som handlar och chock, skuld och om sorg. Vidare beskrivs vilka reaktioner de fått från personer i omgivningen i samband med sin förlust och hur de upplevt den fysiska smärtan i samband med missfallet. Slutligen framkommer kvinnornas upplevelser av bemötandet från vårdpersonal som de beskriver i form av att få information, förmågan att förmedla en känsla och visa sig personligt berörd, att ge tid och utrymme för samtal och även återkoppling och uppföljning.      Diskussionen av resultatet har gjorts med hjälp av Cullbergs kristeori och tidigare forskning. Som avslutning redovisas allmänna reflektioner och förslag på fortsatt forskning. / Despite the significant number of miscarriages that occur, miscarriage is not an often discussed topic in Western culture. Therefore, women that are affected by miscarriage often experience a lack of social support from people in the environment.      Because of this reason, treatment from healthcare providers has an important role because it may be the only opportunity the women have to discuss her feelings about the miscarriage and to get answers about important questions that she may have.      This essay is referring to increase the knowledge about women’s experience of miscarriage and healthcare providers. An inductive research approach with a qualitative method has been used in this essay. Six semi structured interviews has been fulfilled with women from different geographical areas around Sweden.      My results show that women share the experience of the loss of child that they have been longing for. They describe their experience of their emotional reactions that fallows after miscarriage in the variety of chock, guilt and grief. They also describe different reactions from people in the environment in association with their loss and how they experience the physical pain.      Finally, women’s experience of the treatment from healthcare providers are described in the variety of information, the ability to convey a feeling and express personal concerns, time and space to talk but also feedback and fallow up care.      Discussion of the results has been done with help from Cullbergs crisis theory and previous research. As a finish, general reflections and suggestions to further research is presented.