Introduktion/Bakgrund: Diabetes är ett stort och växande hälsoproblem. Vården av denna sjukdom är långsiktig och innebär stort eget ansvar från patienten. Brister i denna egenvård kan leda till framtida komplikationer, vilket ofta är fallet. Smarta mobiltelefoner och dess mobila applikationer kan erbjuda nya sätt att hantera sjukdomen.  Syfte: Att beskriva effekter av mobila applikationer i samband med egenvård vid diabetes.  Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats som genomförts enligt Polit och Becks (2020) nio steg. Artikelsökning utfördes i CINAHL och PubMed. Resultatets baserades på 11 artiklar och samtliga har kvalitetsgranskats.  Resultat: Appanvändande kopplades till förbättrat HbA1c, förbättrat blodsocker, ökad testfrekvens av blodsocker, minskad förekomst av hyperglykemi, samt förbättrat hälsotillstånd i viss bemärkelse. Ingen förbättring kunde ses gällande kroppsvikt, eller hypoglykemi. Utfallet av interventionen korrelerade med deltagarnas följsamhet till appen.  Slutsats: Mobila applikationer kan vara en god omvårdnadsintervention, dock behövs mer forskning om mobila applikationer från ett omvårdnadsperspektiv.

I takt med att smartphones blir allt vanligare växer marknaden för mobilapplikationer, av vilka en kategori är matbeställningsapplikationer. En ny rapport visar att så många som en av fyra konsumenter har minst en matbeställningsapplikation installerad på sin smartphone. Nielsens tio generella användbarhetsheuristiker som skapades på 1990-talet används fortfarande av utvecklare av olika typer av applikationer, men då de inte alltid täcker de specifika användbarhetsproblem som uppkommer inom olika domäner skapas det fortlöpande domänspecifika heuristiker. Det saknas dock domänspecifika heuristiker för matbeställningsapplikationer, trots att det finns behov av sådana i och med att beställning av mat via applikationer för smartphones växer i omfattning. Heuristiker för denna domän bör utvecklas för att möjliggöra heuristiska utvärderingar och förbättra användbarheten för matbeställningsapplikationer.Syftet med detta arbete var därför att undersöka användbarhetsheuristiker och skapa en uppsättning heuristiker som är lämpliga för heuristisk utvärdering av matbeställningsapplikationer för smartphones.Genom litteraturstudier undersöktes och sammanställdes befintliga användbarhetsheuristiker för den mobila domänen och en uppsättning heuristiker för mobilapplikationer skapades. Olika matbeställningsapplikationer analyserades för att identifiera element som var lämpliga ur ett användbarhetsperspektiv. Tillsammans med den skapade uppsättningen heuristiker för mobilapplikationer lade dessa sedan grunden för skapandet av en domänspecifik uppsättning heuristiker för matbeställningsapplikationer. Dessa validerades sedan genom inhämtande av expertutlåtanden och heuristisk utvärdering via enkätundersökningar.Den skapade uppsättningen heuristiker för matbeställningsapplikationer kan vidareutvecklas i framtida studier eller användas för att utföra heuristiska utvärderingar i samband med utveckling av matbeställningsapplikationer i syfte att förbättra deras användbarhet. / As smartphones become increasingly common, the market for smartphone applications is growing, and one subset of this is food-ordering applications. A new report shows that as many as four out of ten consumers have installed at least one food-ordering application on their smartphone. The ten heuristics for user-interface design created by Nielsen in the 1990s are still used by the developers of various applications; due to their general scope, however, they are sometimes insufficient for solving specific usability problems, which is the reason domain-specific heuristics are constantly being created for different types of application. Despite the increasing use of food-ordering applications and the ensuing need for domain-specific heuristics, no such exist. Heuristics should be developed for this domain in order to enable heuristic evaluation and improve the usability of food-ordering applications.The aim of this research work is to investigate existing usability heuristics and create a set of heuristics that are suitable for use during heuristic evaluation of food-ordering applications for smartphones.Existing usability heuristics for the mobile domain, as described in the literature, were studied and compiled to form a set of heuristics for smartphone applications. Several existing food-ordering applications were analysed in order to identify elements that were beneficial to from a usability perspective. The identified elements, together with the compiled set of heuristics for smartphone applications, were then used as the basis for the creation of a domain-specific set of heuristics for food-ordering applications, which was subsequently validated by experts and heuristic evaluation performed using a questionnaire.The set of heuristics for food-ordering applications can be developed in future research or used in heuristic evaluations during development of such applications in order to improve their usability.

Under de senaste åren har användningen av mobilapplikationer i smartphones ökat och kommer förmodligen fortsätta att göra det. Smartphoneanvändare ställer ofta höga krav och vill nästan alltid ha bättre prestanda i smartphones vilket driver utvecklingen framåt. Dock har många smartphoneanvändare klagat på att batteriet inte räcker till för deras användning. Enligt olika forskare är inte batteriet dåligt utan det är mobilapplikationer som förbrukar för mycket energi. De flesta studier som handlar om energiförbrukningen i mobilapplikationer fokuserar mycket på de tekniska aspekterna och det finns relativt lite kunskap om vad användare tycker om energiförbrukningen. Detta har skapat ett behov av att forska mer om användningen av mobilapplikationer utifrån användarens perspektiv. Syftet med denna studie är att ta reda på om mobilapplikationers energiförbrukning påverkar hur smartphoneanvändare använder mobilapplikationer. För att samla in kunskap om detta har sammanlagt åtta smartphoneanvändare intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar bland annat att användningen påverkas på olika sätt och det har även visat sig att vissa applikationer påverkar användningen mer än andra. Studien presenterar också vilka inställningar som användare brukar ändra på för att minska energiförbrukningen i mobilapplikationer.

I denna uppsats undersöks ungdomars användning av gratis mobilapplikationer. Uppsatsen lyfter fram faktorer som påverkar applikationsanvändningen och förklarar hur faktorerna i jämförelse med varandra påverkar användningen. Genom detta nyanseras även skillnader mellan användningen av gratis-applikationer och betal-applikationer.En kvalitativ studie gjordes i form av två fokusgrupper där den åtskiljande faktorn var förvärvsinkomst. Deltagarna fick i grupper diskutera olika teman, till exempel pris, sociala påtryckningar och attityd kring användningen av mobilapplikationer. Resultatet av gruppintervjuerna tolkades och analyserades utifrån en tolkningsram baserad på företagsekonomiska teorier. Tolkningsramen grundar sig till största del på en modell för mobilapplikationsanvändningsavsikt (Nysveen et al. 2005a), en teori om prissökningsbeteende (Darke et al. 1995) och en teori om etiskt besluttagande (Tan 2002).Några av slutsatserna som dras är att de mest framstående faktorerna för påverkan är pris, sociala påtryckningar och upplevd användbarhet och att skillnader mellan teori och de verkliga faktorer som påverkade respondenterna existerar. Studien och dess slutsatser bidrar med ny kunskap om konsumentbeteendet och kan användas för vidare forskning eller som en inspirationskälla för strategiutformning. / In this thesis investigated the usage of free mobile application among young people. Factors that influence the usage are highlighted and the influence of each factor is explained in comparison to the other influencing factors. The difference between the usage of free mobile applications and applications that cost is also emphasized due to this comparison.A qualitative study was done with two focus groups where the disjunctive factor for the two groups was income. The respondents discussed in groups different themes in the context mobile application usage. Examples of themes discussed are price, normative pressure and attitude. The results of the group interviews was interpreted and analyzed through an interpretative framework of business economic theories. The framework is largely based on a model of mobile application usage intention (Nysveen et al. 2005a), a theory of price search behavior (Darke et al. 1995) and a theory of ethical decision making (Tan 2002).Some of the contributing conclusions of the study are that the most prominent influent factors are price, normative pressure and perceived usefulness and that there exists a difference between theory and the real influencing factors of the respondents. This study and its conclusions contribute with new knowledge of consumer behavior and can be used for further research or as a source of inspiration for strategy elaboration.

Förstärkt verklighet eller Augmented Reality (AR) är idag en av de viktigaste riktningarna inom informationsteknologiområdet (IT). AR-tekniken har redan använts inom områden såsom underhållning, konstruktion, medicinsk behandling, utbildning och är tillgänglig i flera olika enheter som till exempel mobiltelefoner, surfplattor, etcetera. Under de senaste åren har allt snabbare framsteg gjorts inom mobilapplikationer som erbjuder AR-upplevelser, men det finns fortfarande ett behov av en djupare förståelse för hur en bättre användarupplevelse eller User Experience (UX) kan designas i dessa Augmented Reality Mobile Applications (ARMA). Detta examensarbete fokuserar på de aspekter av interaktionen som måste beaktas när ett grafiskt användargränssnitt baserat på ARMA utformas i syfte att göra applikationerna kontextkänsliga. Det betyder att hjälpa användaren få relevant information som passar situationen eller den kontext denne befinner sig in när hen använder sin mobiltelefon och därmed erbjuda hen bättre användarupplevelser. Studien omfattar en heuristisk utvärdering och ett användbarhetstest av mobilapplikationen Layar som bland annat känner igen olika Points of Interest (POI) och som ger direkt digital kontextuell information om dem. Baserat på resultatet av den heuristiska utvärderingen och användbarhetstestet i kombination med tidigare forskning inom området, har åtta stycken designriktlinjer tagits fram. Jag hoppas att dessa riktlinjer kan fungera som ett stöd vid utformningen av gränssnittet på kontextkänsliga ARMA och i förlängningen förbättra användarupplevelsen.

Weight change applications have become increasingly common tools for managing various types of weight changes. Weight change applications were initially designed to support individuals undergoing weight changes, but over time, the applications have proven to be problematic as their use can lead to negative emotions. Common features that can trigger users include numerical data, constant reminders and competition. The purpose of the study is to gain knowledge on how weight change applications can support users in achieving a healthy weight change and gain insights into how the tool can be designed to avoid negative triggering experiences. In a design-oriented study, design proposals were developed based on identified literature. These design proposals formed the basis for a prototype that was evaluated through co-design workshops, and subsequently, the design proposals were revised. The study resulted in five design proposals on how weight change applications can be designed to promote a healthy weight change, focusing on data visualization, color choices, feedback, data input, and social interaction. / Viktförändringsapplikationer (VFA) har blivit allt mer förekommande verktyg för att hantera olika sorters viktförändringar. VFA är från början utformade för att stötta individer som genomgår en viktförändring, men med tiden har applikationerna visat sig vara problematiska då användningen kan leda till negativa känslor. Vanliga egenskaper som kan trigga användare är exempelvis numerisk data, ständiga påminnelser och konkurrens. Syftet med studien är att få kunskap om hur VFA kan stötta användare till en hälsosam viktförändring, samt få insikter i hur verktyget kan designas för att inte upplevas negativt triggande. I en designorienterad studie har designförslag tagits fram som identifierats i litteraturen. Designförslagen låg till grund för en prototyp som utvärderades med hjälp av co-design workshop och därefter reviderades designförslagen. Studien landade i fem designförslag för hur VFA kan designas för att främja en hälsosam viktförändring kopplat till visualisering av data, färgval, feedback, datainmatning samt social interaktion.

There are more and more parents that are considering to purchase smart watches for their kids. The children’s smart watches on the market are usually equipped with many practical functions like the GPS positioning, the camera and the messaging. Among all the smart watches for children, the ones that can be connected via a mobile application called SeTracker are popular for the acceptable prices. These smart watches may have different brands although they come from the same manufacturer company and share the common service and database. The security of the mobile application is essential to the security of the products. But are they designed in a secure way? There were reports about vulnerabilities of the products previously. Unfortunately, the security requirements do not stop upon solving those vulnerabilities. In this project, it was found that the parents can track the kids and communicate with them through the mobile application, but their accounts might be logged on the attacker’s phone at the same time. And it is surprisingly easy to get the password of the users because it is stored in a local file using simple substitution cipher. There are other examples of insecure design in the products. Among them are the unlimited attempts to send and enter verification codes used for changing the password. It seems that the server does not have a complete logging and monitoring mechanism to prevent abnormal behaviors. The security analysis and penetration testing of this project would provide an example of the mobile hacking, and it will also raise a warning on the security of smart devices. / Det finns fler och fler föräldrar som funderar på att köpa smarta klockor till sina barn. De smarta barnklockorna på marknaden är vanligtvis utrustade med många praktiska funktioner som GPS, kamera och meddelanden. Bland alla smarta klockor för barn är de som kan kopplas upp via en mobilapplikation som heter SeTracker populära för de acceptabla priserna. Dessa smarta klockor kan ha olika märken även om de kommer från samma tillverkarföretag och delar den gemensamma tjänsten och databasen. Säkerheten för den mobila applikationen är väsentlig för produkternas säkerhet. Men är de designade på ett säkert sätt? Det fanns rapporter om sårbarheter i produkterna tidigare. Tyvärr slutar inte säkerhetskraven när man löser dessa sårbarheter. I det här projektet fann man att föräldrarna kan spåra barnen och kommunicera med dem via mobilapplikationen, men deras konton kan vara inloggade på angriparens telefon samtidigt. Och det är förvånansvärt lätt att få användarnas lösenord eftersom det lagras i en lokal fil med hjälp av enkla ersättnings-chiffer. Det finns andra exempel på osäker design i produkterna. Bland dem är de obegränsade försöken att skicka och ange verifieringskoder som används för att ändra lösenordet. Det verkar som om servern inte har en fullständig loggnings- och övervakningsmekanism för att förhindra onormalt beteende. Säkerhetsanalysen och penetrationstesten av detta projekt skulle ge ett exempel på mobilhackning, och det kommer också att väcka en varning om säkerheten för smarta enheter.

The development of Progressive Web Applications (PWAs) as opposed to Native Applications (NAs) has experienced a significant shift in recent years in the mobile application market. PWAs are more and more common since they are affordable, simple to use, and cross-platform compatible. Even so, there is an ongoing discussion and lacking research about which application can deliver a better user experience, which is what this thesis aimed to research. This was accomplished by developing two identical applications, one PWA and one NA, and comparing them in terms of responsiveness. Responsiveness was quantified by measuring the complexity in terms of computational time for each functionality within each application. The applications were developed using the two React frameworks named React JS and React Native, for the PWA and NA, respectively. Thus, the main comparison was between these two frameworks, and not PWAs and NAs in general. The goal is to help developers decide which application out of the two is more suitable, depending on the possible functionalities that their application is considered to have. The functionalities that were chosen were all different but deemed to be relevant to the functionalities present in some of the largest mobile applications. Functionalities relevant to social media were chosen, such as image and tweet searching. Additional functionalities include geolocation and a word counter. The former was chosen for the prevalence of geolocation-based applications, while the latter was chosen as a means to compare the computational power of each application. The results showed that the PWA was considerably more capable when it came to executing the image search word counter, and tweet search functionality, as it was able to render and handle the data considerably faster than the NA. When it came to the geolocation functionality, however, the NA was the faster application. / Utvecklingen av Progressiva webbapplikationer (PWAs) jämfört med nativa applikationer (NAs) har genomgått en betydande förändring de senaste åren på mobilapplikationsmarknaden. PWAs blir allt vanligare eftersom de är prisvärda, enkla att använda och kompatibla över olika plattformar. Trots det pågår det en kontinuerlig diskussion och brist på forskning om vilken typ av applikation som kan leverera en bättre användarupplevelse, vilket är det forskningsämne som denna avhandling syftar till att undersöka. Detta åstadkoms genom att utveckla två identiska applikationer, en PWA och en NA, och jämföra dem med avseende på responsivitet. Responsivitet kvantifierades genom att mäta komplexiteten i form av beräkningstid för varje funktionalitet inom varje applikation. Applikationerna utvecklades med hjälp av de två React-ramverken React JS och React Native, för PWA respektive NA. Således var huvudjämförelsen mellan dessa två ramverk och inte generellt mellan PWAs och NAs. Målet är att hjälpa utvecklare att bestämma vilken av de två applikationerna som är mest lämplig, beroende på vilka funktionaliteter deras applikation förväntas ha. De valda funktionaliteterna var olika men ansågs vara relevanta för funktionaliteterna i några av de största mobilapplikationerna. Funktionaliteter relaterade till sociala medier valdes, såsom bild- och tweetsökning. Ytterligare funktionaliteter inkluderar geolokalisering och en ordräknare. Den förstnämnda valdes på grund av utbredningen av geolokaliseringsbaserade applikationer, medan den senare valdes som ett sätt att jämföra beräkningskraften hos varje applikation. Resultaten visade att PWA var betydligt mer kapabel när det gällde att utföra bildsökning, ordräknare och tweetsökning, eftersom den kunde rendera och hantera data betydligt snabbare än NA. När det kom till geolokalisering var dock NA den snabbare applikationen.

I dagsläget står mobila enheter för strax under 55 procent av den globala marknaden jämfört med datorer och surfplattor. Android och iOS är de två stora operativsystemen för mobila enheter, där Android har cirka 70 procent av marknaden. Applikationer till dessa två operativsystem kan utvecklas var för sig. För att utveckla applikationer som kan köras på både Android och iOS kan ett crossplatform-ramverk användas. Detta kan leda till kostnadsbesparingar och tidseffektivisering, men också till sämre prestanda. Denna komparativa studie genomfördes i samarbete med AFRY och syftar till att jämföra crossplatform-ramverken .NET MAUI och React Native mot varandra, men också mot en nativ applikation utvecklad i Java till Android. Jämförelsen gjordes ur ett prestandaperspektiv. De prestandakriterier som har jämförts är applikationernas storlek, uppstarts- och exekveringstid samt CPU- och RAM-användning. Tre applikationer utvecklades, med likvärdig funktionalitet, för att möjliggöra jämförelse. Funktionaliteten bestod av en tung beräkning i form av Fibonaccisekvensen, användande av GPS-sensorn, anrop till ett REST-API samt filhantering. För att samla in data till denna studie användes verktygen Android Profiler, Logcat samt egen implementerad kod. Resultaten visar att React Native exekverar snabbare, har en lägre resursanvändning och blir mindre i storlek i de flesta fall jämfört med .NET MAUI. .NET MAUI hanterar dock större beräkningar snabbare och mer resurssnålt. Resultatet visar även att en nativ applikation för Android presterar bättre i de flesta fall och är att rekommendera om prestanda är viktigare än utvecklingskostnad och tidsåtgång.

Utvecklingen på den teknologiska marknaden har kommit att påverka företag i en allt större utsträckning då marknadsföring på Internet blivit allt viktigare. Den ökade använd-ningen av smartphones har bidragit till att fler och fler människor ständigt är uppkopp-lade vilket i sin tur har öppnat upp för nya sätt för företag att skapa relationer och att inte-ragera med sina kunder. En bidragande faktor är sociala medier som har öppnat upp för interaktion där företag och kunder kan kommunicera med varandra. De har även öppnat upp för kommunikation kunder emellan, vilket både skapar positiv och negativ word of mouth. I takt med utvecklingen av den nya telefonin, har mobilapplikationer kommit att få en allt större betydelse som marknadsföringskanal. Genom att företaget finns tillgäng-ligt i kundernas telefoner kan närhet och tillänglighet skapas vilket öppnar upp för relat-ionsskapande.Relationsmarknadsföring på Internet har blivit viktigare i takt med att konkurrensen hårdnat, vilket är särskilt aktuellt inom modebranschen där företagen har antagit ett större kundfokus för att överleva. Mobilapplikationer kan ses som en ny marknadsföringskanal, ett sätt att stärka relationerna till kunderna och bidra till en ökad försäljning. Uppsatsens fokus ligger i fast fashion-segmentet inom modebranschen och belyses genom fallföreta-get Gina Tricot. Utgångspunkten är en relationsmarknadsföringsstrategi där de underlig-gande faktorerna utgörs av lojalitet, kundvärde, interaktion, word of mouth och image. Uppsatsen syftar till att undersöka hur mobilapplikationer kan skapa kundlojalitet genom ökad interaktion och word of mouth för att därigenom stärka företags image. En kvalita-tiv studie har genomförts där det empiriska materialet samlats in genom fyra fokusgrup-per. Den teoretiska referensramen baseras på teorier om de fem faktorerna som sedan analyserats med hjälp av det empiriska materialet.Litteraturen visar på att de fem faktorerna, lojalitet, kundvärde, interaktion, word of mouth och image, är avgörande vid implementeringen av en mobilapplikation. Resultatet stöds även av respondenterna i studien som betonar att interaktion, word of mouth och kundvärde påverkar kundlojaliteten och därigenom företagets image. Uppsatsens resultat har genererat ledorden förnyelse, värde och enkelhet, vilka företag bör ta hänsyn till i utvecklandet av en mobilapplikation.Developments in the technology market have come to influence the company in greater extent where Internet marketing has become increasingly important. The increased use of smartphones has contributed to that more and more people are constantly connected, which in turn has opened up new ways for companies to build relationships and to inter-act with their customers. A contributing factor is social media that has opened up for in-teraction with companies and customers where they can communicate with each other. This creates both positive and negative word of mouth. With the development of new telephony, mobile applications have come to acquire increasing importance as a market-ing channel. By that it is available in the customers' phones which create closeness and accessibility, opening up possibilities for relationship-building.Relationship marketing on the Internet has become more important as the competition intensified, which is particularly topical in the fashion industry where companies have adopted a more customer focused strategy in order to survive. Mobile applications can be viewed as a new marketing channel, a way to strengthen relationships with customers and contribute to increased sales. This paper focuses in the fast fashion industry and is illus-trated by a case study of the company Gina Tricot. The starting point is a relationship marketing strategy in which the underlying factors are loyalty, customer value, interac-tion, word of mouth and image. This essay aims to examine how mobile applications can create customer loyalty through increased interaction and word of mouth in order to strengthen the company's image. A qualitative study was performed in which the empiri-cal evidence was collected through four focus groups. The theoretical framework is based on theories of the five factors which are then analyzed using the empirical evidence.The literature shows that the five factors, loyalty, customer value, interaction, word of mouth and image, are crucial in implementing a mobile application. The result is also supported by respondents in the study that emphasizes how interaction, word of mouth and customer value affects customer loyalty and hence the company's image. Renewal, value and simplicity are key words that companies should consider when developing a mobile application. / Program: Textilekonomutbildningen