Linköpings kommun invigde hösten 2019 en elcykelpool kallad LinBike i syfte att bidra till stadens utveckling och nå klimatmålen. Denna studie syftar till att undersöka användarna av LinBike för att förstå varför den används och huruvida den kan bidra till fler hållbara resor. Genom kvalitativa gatuintervjuer med 24 användare har fem olika mobilitetstyper identifierats som sammanfattar användarnas förhållningssätt till systemet. Analys av resultatet visar att elcyklarna främst används tack vare tjänstens bekvämlighet och prisvärdhet. LinBike bidrar till att användarna i många fall kan genomföra sina vardagliga resor enklare än innan. Förbättringsåtgärder föreslås som anses nödvändiga för att tjänsten ska behålla användare och bidra till en mer hållbar mobilitet. Studiens slutsatser är bland annat att klimatsmarta mobilitetstjänster bör fokusera på att vara smidiga och lättillgängliga för att locka användare. LinBike som färdmedel ersätter idag främst andra hållbara transportmedel och därför kan det inte konstateras att tjänsten bidrar till en mer hållbar mobilitet. / Linköpings municipality has during the autumn of 2019 established an electric bike-sharing system called LinBike with the purpose to contribute to the city’s development and reach its climate goals. The scope of this thesis is to study the users of LinBike to understand why it is used and whether it contributes to a sustainable mobility or not. Through qualitative street interviews with 24 users, five types of mobility users have been identified which summarize the users attitude towards the system. Analysis of the results demonstrate that the E-bikes are used mainly because of the convenience and the price of the service. LinBike helps make everyday travel easier than before. Improvement measures are proposed which are considered necessary for the service to maintain users and contribute to a more sustainable mobility. Conclusions are that climate-smart mobility services should focus on being comfortable and accessible to attract users. LinBike users usually replace other sustainable modes of transportation and thus it cannot be concluded that the service contributes to a more sustainable mobility.

The purpose of this thesis is to investigate different scales of mobility and social networks in Southern Scandinavia around 7000 BC. An essential basis for this work is the hypothesis that the conical core pressure blade technology, a specific method for producing lithic blades, reached Scandinavia from the east. The process has been discussed and verified in several earlier studies. The study is based on investigations of lithic material and bone tools, as well as human skeletal remains; a multidisciplinary strategy has been applied, which combines technological analyzes of archaeological material with isotope analyzes of human teeth. Materials and data have been collected from a total of 111 sites located mainly in Scandinavia, but also in Finland, the Baltic countries and Russia. The Mesolithic site Norje Sunnansund in Blekinge, southern Sweden is in focus. Analyzes of the chaîne opératoire of lithic and osseous production make it possible to study technological processes as the transmission of culturally conditioned patterns; these patterns underlie the formative principles of each technology complex. By identifying specific traditional knowledge built into the material process, it becomes possible to define prehistoric human traditions and thereby study human interactions and migrations between geographical regions. The analyzes of strontium isotopes in human teeth from Norje Sunnansund enables an additional individual provenancing since the isotopes reflect a geographical-geological variation. The study provides a higher resolution of the arrival and spreading of the pressure blade technology from the northeast. It also strengthens the picture of a Mesolithic society in Southern Scandinavia based on geographically extensive social networks. An increased regionalization and territorialization has previously been proposed for western Scandinavia around 8800-7500 BC. The study confirms that during this period the population seem to consist of several subgroups related to specific territories, but with close and regular contact within a more extensive social network. This fits well with the picture of a group that may have inhabited Norje Sunnansund for extended periods, while social contacts were maintained over longer distances.

Denna studie syftar till att skönja vilken motståndskraft aktörer inom besöksnäringen i Karlstad, har mot pågående Corona-pandemi. De deltagande aktörerna arbetar inom sektorerna hotell-restaurang, event, transport samt offentlig sektor. Dessa sektorer har valts ut för att påvisa från olika delar av besöksnäringen, hur motståndskraften hos aktörerna möjligen skiljer sig åt och för att få olika perspektiv på studien. Studien har tittat på vilka olika lösningar som arbetats fram av aktörerna, samt vad statens och kommunens roll har varit under pandemin. Det utgås också från ett fokus på kriser och krisplanering, samt vad forskningen säger om pandemiers involvering i krisplanering. Vad händer när en pandemi slår till och restriktioner från staten begränsar människors möjlighet att resa och befinna sig i folksamlingar. På så vis har staten en betydande roll i vår studie, då restriktioner och krispaket bidragit till att förändra besöksnäringen. Hur aktörerna har tagit del av dessa krispaket utfärdat av staten är också av betydande för studien, då det påvisar en länk mellan den offentliga och privata sektorn, varpå alla roller behövs för att skapa en enhetlig besöksnäring som klarar sig genom kriser. Människors mobilitet är i allra högsta grad kopplat till det turistiska systemet, vad händer då när en länk av detta bryts och begränsning av resandet görs. Har det skapats lösningar för att anpassa företagen mot rådande omständigheter, när resandet har begränsats. En fråga av betydelse är om det går att skönja några samarbeten inom besöksnäringen och hur aktörerna ser på framtiden. Studien utgår från aktuell forskning, som stärker aktörernas argument hur rådande omständigheter i pandemin upplevs. För att för att få en realistisk bild över motståndskraften, mot pandemin, har en kvalitativ metod i form av djupgående intervjuer med olika aktörer inom besöksnäringen gjorts. Aktuell statistik har analyserats, gällande arbetsmarknadsläget, som stärker studiens resultat. Där har statistik gällande korttids-permitteringar och varsel på nationell och regional nivå analyserats, för att få en lägesbild av hur situationen ser ut på arbetsmarknaden inom besöksnäringen. Studiens syfte är således att kunna utläsa vilken motståndskraft besöksnäringen hade mot Corona-pandemin, genom att koppla ihop forskningen med intervjumaterialet och statistiken, för att på så vis kunna utläsa ett resultat.  På vilket sätt en pandemi påverkat besöksnäringen blev av allra högsta betydande för studien och det som studien utgår från, genom att se på olika aktörers motståndskraft inom besöksnäringen i Karlstad. Detta då motståndskraften hänger ihop med turismsystemet och alla delar är betydande för att skapa en fungerande besöksnäring. / The purpose of this study is to investigate the resilience amongst different actors in the tourism industry in the city of Karlstad, during the ongoing outbreak of the Corona-pandemic. Solutions within the structural boundaries of society and tourism is of interest, to see how the actors has managed to handle their current situation. The importance of the role from the state and the municipality is also a factor, not least the travel restrictions which has been imposed on the mobility of tourists. The crisis packages provided by the state is a solution of interest to the study as well. The actors use of these crisis packages and their implementation of crisis planning and management has also been studied, to see how crisis like a pandemic affects the whole structure of the tourism system.Kvalitative method has been applied in this study including depth interviews with different local actors from different sectors in the tourism industry. These sectors involve hotel and restaurants, events, transportation and the public sector. Statistics from the Swedish Employment Agency and the Swedish Agency for Economic and Regional Growth has also been used to illustrate the growing rate of people within the tourism sector being subjected to notice of termination, whichindicates the gravity of the pandemics impact on our society. The material collected from the interviews and the statistical data has been interlinked in order to answer the research questions and purpose of this study, regarding the resilience amongst the tourist actors.

Få studier har undersökt hur mobila arbetsprocesser kan integreras i verksamheter ur ett verksamhetsorienterat perspektiv, och bland organisationer råder brist på förståelse för, och långsiktiga strategier inom, företagsintern mobilitet. Denna studie undersöker hur en organisation kan förbereda sig inför förändring mot ett mobilare arbetsliv. För att besvara detta utfördes en litteraturstudie och en fallstudie bestående av dokumentstudier och intervjuer hos en organisation med särskilt utformad metodik inom området. Mognadsgraden kan utifrån resultaten anses relativt låg, och arbetet behöver lägga vikt på skapandet av förståelse för mobilitet och dess innebörd, där utmaningarna återfinns i hantering av förhållningssätt, organisationskultur, och ledarskap. Mobilitetsrelaterade behov var av både uppgiftsorienterad och social art, där olika tekniska lösningar föreslogs kunna bevara band mellan individer och organisation.  Det finns behov av mer longitudinella studier eftersom de signifikanta förändringarna antyddes ske över längre tid. En viktig del av kunskapsutvecklingen inom området handlar också om att lära från andras exempel, där denna studie utgör ett bidrag. / Few studies have examined how mobile work processes can be integrated into organizations from a business-oriented perspective, and among organizations there’s a lack of long-term strategies, and understanding, for internal business mobility. This study examines how an organization can prepare itself for change towards a mobile work life. In order to do this a literature review and case study involving document studies and interviews at an organization with specifically developed methodologies were conducted. The results showed that the state of maturity is still relatively low, and there is a need to focus on developing a more thorough understanding of mobility, where challenges involve handling attitudes, organizational culture and leadership. Mobility-related needs involve task-oriented and social aspects, where different technological solutions were suggested to maintain the connections between individuals and the organization. There is also a need for more longitudinal studies due to the results showing how the significant changes occur over a longer period of time. An important part of the development of knowledge concerning mobility also involves learning from others’ examples, where this study is a contribution.

Urbaniseringen medför att allt fler människor flyttar in i städerna. Stockholm har under de senaste åren beskrivits som en av de snabbast växande storstadsregionerna i Europa och på grund av det ställs det större krav på bostäder och annan utveckling vilket leder till planer på förtätning. Nordvästra Kungsholmen som är beläget i ytterkanten av Stockholms innerstad pekades ut som ett utvecklingsområde i Stockholms översiktsplan från år 1999. Sedan dess har området planerats i avsikt att förtäta och binda samman bebyggelsen på västra Kungsholmen. Syftet är att förstå och analysera vilka utmaningar och möjligheter som Stockholms stad identifierat i samband med förtätningsprojekt i Nordvästra Kungsholmen. I studien har fyra tjänstepersoner från kommunen intervjuats samt har en kompletterande dokumentanalys genomförts. Resultaten visar att med funktionsblandning skapas närhet mellan bostäder, arbete, affärer och aktiviteter samtidigt som hållbara transporter främjas. Kvaliteten av grönytor i området prioriteras framför kvantiteten och olika intressen styr graden exploatering. Det råder inget större fokus på hållbarhet för utvecklingen av Nordvästra Kungsholmen, men i samband med förtätning genomsyras projektet av möjligheter för en hållbar stadsutveckling. / Due to urbanization, more people are moving into the cities. In recent years, Stockholm has been described as one of the fastest growing metropolitan regions in Europe. Because of this, there is a larger demand for housing and urban development, which leads to densification in cities. The northwestern part of Kungsholmen is located in the outskirts of Stockholm city and was designated as a development area in Stockholm’s general plan from 1999. Since then, the area has been planned with the intention of densifying and tie together the buildings on the western side of Kungsholmen. This study aims to understand and analyze the challenges and opportunities that Stockholm city have identified with densification projects in the northwestern part of Kungsholmen. In the study, four officials from the municipality were interviewed and a documental analysis was conducted as a complementary method. The results shows that a mixed land use creates proximity between homes, work, stores, and activities while promoting sustainable transport. The quality of green space is prioritized over quantity, and different conflicts of interests regulate the extent of exploitation. There is no major focus on sustainability for the development of the northwestern part of Kungsholmen, however, densifying projects are permeated by opportunities for sustainable urban development.

The present paper examines possible changes in temporal urban diversity caused by the COVID-19 pandemic in Stockholm and Uppsala metropolitan areas. In addition to general changes in diversity, potential differences of diversity levels at locations with varying socioeconomic characteristics are examined. The diversity levels are calculated based on mobile phone data and defined by the inflow and distribution of individuals to locations. The time frame involves eight study dates and extends from January to April 2020. The paper reaches the following conclusions. (1) Diversity levels display a general decline during the pandemic, with one exception - Easter Holidays. (2) Individuals residing in areas with high proportions of highly educated individuals or visible minorities experience a decrease in diversity whereas the opposite is true for areas with high proportions of low-income earners or senior citizens (3) The increase in diversity in the two last mentioned areas, which are located in remote parts of the metropolitan area, coincide with decreasing levels of diversity in the central parts of the metropolitan area. It is possible that changes in diversity levels in these areas can be explained by changes in general behavioural trends, e.g. incentives to avoid crowded city center areas.

Urbana områden har formats efter den bilnorm som råder i modern tid. Detta har belastat miljön och medfört att städer idag står inför det stora arbetet att ställa om till hållbara samhällen. Hållbara mobilitetslösningar har blivit ett aktuellt ämne som följd av denna problematik. Viktiga aktörer i arbetet med åtgärder för hållbar urban mobilitet är fastighetsutvecklare. Syftet med studien är att undersöka fastighetsutvecklares roll i arbetet med hållbart resande vid uppbyggnaden av en ny stadsdel. Tre områden i Västra Hamnen i Malmö har bedömts relevanta och fungerar som fallstudier. Med hjälp av teorier kring ämnet hållbar urban mobilitet samt semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys har frågeställningarna undersökts och diskuterats. Studiens slutsatser visar att fastighetsutvecklare har en betydande roll i implementeringen av hållbar mobilitet vid nybyggnation. Vidare identifieras parkeringsnormen som ett viktigt verktyg. Studien belyser vidare vikten av åtgärder för beteendeförändring, samt planering anpassad för målgrupp. / Urban areas are shaped after the existing automobile dependency in modern time. This has burdened the environment and resulted in a need for cities to evolve into sustainable places. Sustainable mobility measures have become an urgent matter as a result of this problem. An important actor in the work with mobility measures for a sustainable urban mobility are developers. The purpose of this study is to examine developers’ role in the work with sustainable travel when a new city area is under development. Three areas in the Western Harbour in Malmö have been deemed relevant as case studies. Theories about sustainable urban mobility together with semi-structured interviews and document analyses served to examine and discuss the formulated questions. The conclusions of the study show that developers have a prominent role in the implementation of sustainable mobility in new city areas. Furthermore, the parking standards are identified as an important tool. The study illuminates the importance of measures for behavioral changes as well as planning for a targeted group

Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad kunskap och resonera kring biltrafikens potentiella negativa konsekvenser för stadsplaneringen inom flera svenska städer och med Helsingborg som exempel. I denna fallstudie presenteras bilens historia och uppkomst i Sverige och hur planeringen av de svenska städerna och samhället har präglats av biltrafiken. Hållbarhet kopplas starkt till trafik och städers utveckling och därför belyses även begreppet i uppsatsen. Metoderna för arbetet har baserats på vetenskapliga böcker och artiklar samt intervjuer med tjänstepersoner från kommunen som är insatta i ämnet. Resultatet från detta arbete har varit bland annat svar på frågeställningar där jag i undersökningen har åstadkommit svar för hur situationen i Helsingborg förefaller.Helsingborg är en svensk stad belägen i söder av nationen i region Skåne vid Öresund mittemot Danmark. Staden har en viktigt geografisk placering då den påverkar utvecklingsmöjligheterna för omkringliggande område, kommuner och regioner. Staden bemöter problem med luftföroreningar som överstiger gränsen för normal förorening och dessutom svårigheter med biltrafiken som drabbar invånarna med bullernivåer, olyckor, otrygghet, trängsel som är motbjudande och konkurrerar samt ständigt hotar andra färdmedels förutsättningar. Ett verktyg som Helsingborgs kommun har i förfogande för att minska biltrafikens resor är bland annat parkering, tillgänglighet av andra färdmedel och nya förtätade hållbara stadsförnyelseprojekt som exempelvis H+. / The purpose of this study is to further develop knowledge of this topic and discuss the potential negative effects of car traffic on urban planning in multitude of Swedish cities, with Helsingborg as an example. In the study, the car's historical importance and origin in Sweden is presented and how the planning of the Swedish cities and society has been characterized by car traffic. Sustainability is vigorously associated with the development of traffic and cities and therefore the term is also highlighted in the essay. The methods for this work have been based on scientific books and articles as well as interviews conducted with officials from the municipality who are acquainted with the matter at hand. The results of this work have been primarily answers to question formulations inquired in the outset of the attained examination. The answers were cited after analysis in relation to the situation in Helsingborg.Helsingborg is a Swedish city located in the south of the nation in the region of Skåne by the Öresund, opposite of Denmark. The city has an important geographical location as it affects the development opportunities of the surrounding area, municipalities and regions. The city faces complications regarding air pollution with numbers exceeding the limit of normal pollution. Other issues generated as repercussions of car traffic that affects residents substantially are excessively high noise levels, accidents, insecurity, congestion which is repulsive and consistently competing as well as constantly threatening the conditions of other means of conveyance. One tool that the Municipality of Helsingborg has at their disposal in order to reduce car travel is predominantly parking, availability accessibility of other means of transport and also new densified sustainable urban renewal projects such as H+.

Vägtrafik skapar flera negativa konsekvenser för miljön men även för människors hälsa. Kommuner ansvarar för lokal infrastruktur och är därför en betydande del i arbetet med hållbar stadsutveckling. Studien undersökte hur politiker och tjänstemän i Sveriges medelstora kommuner arbetar för att bilen ska bli mindre attraktiv och för att öka hållbar mobilitet. Undersökningen utgick från Sveriges miljömål samt den strategi som innefattar nya etappmål för hållbar stadsutveckling. Frågeställningen besvarades genom att använda semistrukturerade intervjuer med fyra politiker och fyra tjänstemän från medelstora kommuner i Sverige. Resultat som framkom var att kommunerna arbetar med hållbar mobilitet i olika utsträckning utifrån olika förutsättningar och behov, men att lönsamhet och invånarnas åsikter begränsar arbetet. De slutsatser som drogs var att effektiva strategier krävs för att uppnå hållbar mobilitet vilket inkluderar ökade möjligheter för hållbart resande samt motstånd för bilanvändning. Att ha ett fungerande samarbete mellan politiker och tjänstemän samt ha en sakkunnig person på plats ansågs även vara viktiga prioriteringar och åtgärder. Eftersom att kommunerna värderar ekonomisk lönsamhet och invånarnas åsikter högre än miljön krävs dessutom prioritering på att öka nationell styrning och att regeringen måste sätta hårdare krav på kommuner. / Road traffic creates several negative consequences for the environment but also for human health. Municipalities are responsible for local infrastructure and are therefore a significant part of the work with sustainable urban development. The study examined how politicians and civil servants in Sweden's medium-sized municipalities work to make the car less attractive and to increase sustainable mobility. The study was based on Sweden's environmental goals and the strategy that includes new milestones targets for sustainable urban development. The method consisted of semi-structured interviews with four politicians and four civil servants from medium-sized municipalities in Sweden. The results showed that municipalities work with sustainable mobility to different extents based on different conditions and needs, but that profit and residents opinion limit the work. The conclusions were that effective strategies are required to achieve sustainable mobility which includes increased opportunities for sustainable travel and resistance to car use. Having a functioning collaboration between politicians and civil servants and having an expert on site were also considered important priorities and measures. Since economic profit and residents' opinion is valued higher than the environment by the municipalities, it is necessary to prioritize the implementation of national governance and that the government must set demands on municipalities.

Congestion and pollution are challenges that have started to build pressure on urban cities to introduce more environmental-friendly transportation alternatives. One transport solution that has gained attention in the light of digitalization is a concept called mobility as a service (MaaS) that has the potential to change how people travel today. However, the main issue related to MaaS is that there is no sustainable or long-term business model in place, and it is unclear how value can be created for actors that are considering to integrate themselves to this ecosystem. The purpose of this study is to investigate what the potential opportunities and challenges are from a transport operator’s perspective when considering to integrate their transportation service to MaaS. This study further addresses the key elements that are needed in this service and its system-level enablers, as well as, how transportation operators’ ability and desire differ to influence the development of MaaS. The study is moreover built on a qualitative research approach where actors from both private and public organizations were interviewed. The gathered data was in combination with a literature review and business model theory analyzed to provide an answer to the current opportunities and challenges with MaaS. The results indicate that both public transport and carpools are essential parts to even consider developing MaaS further and to be able to compete with privately owned vehicles. To be able to make MaaS an attractive transportation solution and to be able to develop this service further, thirdparty resellers have to be granted permission by PTA’s to sell their travel tickets, and that carpool cars have to be given a definition to receive parking subsidies. Next, it was concluded that a clearer added value is needed in order for private and public transportation operators to see the actual value that MaaS could potentially offer their businesses and customers. Moreover, both roles and responsibilities have to be determined to make transport operators aware of how an integration of their service into the MaaS ecosystem could affect them. Additionally, transportation operators that are operating within procured public traffic are limited in their ability to influence the development of MaaS, since they do not have the mandate to make that decision. On the contrary, private transport operators do have the ability to affect the development of MaaS and could have the potential to create their own MaaS solution. / Till följd av ökad trafikträngsel och ökade utsläpp inom transportsektorn i storstadsregioner så efterfrågas nya hållbara resealternativ. Ett koncept som kallas mobilitet som tjänst (MaaS) har därför ökat i intresse de senaste åren och tros ha potentialen att förändra människors sätt att resa. En av de stora utmaningarna för MaaS är dock att det ännu inte har presenterats någon hållbar affärsmodell och det är oklart hur värde kan skapas för de aktörer som överväger att integrera sig till detta ekosystem. Därför är syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder som transportoperatörer ser i samband med att integrera sig till ett MaaS koncept. Dessutom undersöks det vilka element som anses vara nödvändiga för att MaaS ska fungera samt hur transportoperatörernas möjlighet och förmåga till att påverka utvecklingen av MaaS skiljer sig. Studien är byggd på en kvalitativ ansats vilket innebär att både offentliga och privata aktörer från transportindustrin intervjuades. En litteraturgranskning och affärsmodellteori användes som utgångspunkt i analysen av det insamlade empiriska underlaget. Resultatet i studien indikerar att kollektivtrafik och bilpooler är nödvändiga element i en MaaS tjänst som måste finnas på plats för att MaaS ska kunna konkurrera med det privata bilägandet. För att fortsätta utveckla Maas måste tredjepartsleverantörer få tillåtelse att sälja kollektivtrafikbiljetter och bilpoolsbilar behöver definieras för att kunna kvalificeras för parkeringssubventioner. Dessutom krävs det att MaaS kan uppvisa ett tydligt värde för privata -och offentliga transportoperatörer och deras kunder. De ingående aktörernas roller och ansvar behöver bestämmas för att på längre sikt förstå hur en integration till MaaS påverkar deras tjänst. Det kunde även konstateras att transportoperatörer som jobbar som underleverantörer inom upphandlad kollektivtrafik är mer begränsade till att påverka utvecklingen av MaaS då de inte innehar mandat för beslutsfattande. De transportoperatörer som jobbar på kommersiell marknadsbasis har däremot inga begränsningar till att påverka utvecklingen av MaaS.